Är oppositionspartierna i Tyresö negativa till företagare?

Häromdagen hade jag det stora nöjet att få utmärkelsen ”Den mest företagarvänliga politikern i Tyresö 2014”.

Foto: Företagarna

Utmärkelsen baseras dels på enkät som alla ordinarie ledamöter i Kommunfullmäktige fått möjlighet att svara på, dels på Företagarnas egen research om de lokala politikerna. Jag är självklart både glad och stolt över att bli uppmärksammad i detta sammanhang.

Vad som inte är så roligt är att ingen politiker från oppositionen i Tyresö befanns värdig samma erkännande. Företagarnas ambition är nämligen att dela två utmärkelser per kommun. En till majoritetspolitiker och en till en politiker från sittande opposition.

Enligt representanterna från Företagarna Stockholm, är det bara i Tyresö av alla regionens kommuner där det inte delas ut två utmärkelser.

Symptomatiskt för detta var kanske att inte en enda av oppositionens politiker deltog i Företagarnas arrangemang.

Man kan ju undra över varför Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna inte verkar bry sig om de lokala företagarnas situation.

I bästa (!) fall är de ointresserade, i sämsta fall är de negativa och fast i sina egna villfarelser om ”kapitalister” eller ”vinster i välfärden.

Jag kan inte minnas att man lagt några motioner eller förslag som skulle underlätta för det lokala näringslivet i Tyresö. Företag och företagarnas villkor är inget som särskilt ofta finns på oppositionens agenda.

Jobbsatsningar från oppositionen handlar snarare om att kommunen (!) ska anställa arbetslösa människor för att kvalificera dem för en ny period i a-kassan.

Det som oroar mig är att de i så fall inte förstår var de nya jobben skapas, vilka i sin tur gynnar tillväxten, som i sin tur ger ökade skatteintäkter att satsa i välfärden.

Min slutsats är klar. Tycker man att företag och företagares villkor är viktiga är det partierna i Alliansen man ska lägga sin Tyresöröst på i september.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN.

Andra bloggar om politik, samhälle, företagande, ekonomi, Tyresö, Val 2014, Miljöpartiet, Socialdemokraterna, vänsterpartiet, SD, företag, Alliansen, näringsliv, välfärd.

Hökmark vs Ulvskog – ett enkelt val

Igår, på väg till golfbanan, åkte jag igenom grannkommunen Haninge. Där hade valaffischerna inför EU-valet kommit upp. På var och varannan lyktstolpe log Socialdemokraternas förstanamn, Marta Ulvskog mot mig.

För några veckor sedan hade jag möjlighet att lyssna på Moderaternas förstanamn, Gunnar Hökmark, när han besökte Tyresö.

 Båda dessa toppnamn från våra största partier har det gemensamt att de innehaft posten som partisekreterare. Där upphör likheterna.

Gunnar Hökmark bejakar EU:s möjligheter med fri rörlighet och arbetar för en demokratisering och välfärdsutvecklingen i många av de forna östländerna. Jag uppfattar att han vill använda det goda med EU:s storlek och bredd till att driva fram positiva beslut som gynnar alla, även Sverige.

Dessutom är han för närvarande en stark kraft för att stödja Ukrainas folk i sin kamp för demokrati, mot Rysslands aggressioner.

Jag ska ärligt säga att jag inte hört Marita Ulvskog live, men jag har sett tillräckligt många intervjuer för att kunna ha en åsikt om henne som EU-politiker. De intryck jag fått ger en bild av en politiker som kanske helst, personligen, vill att vi ska lämna samarbetet.  De uttalanden hon gör handlar i stort sett bara om att skydda svenska arbetare från internationell konkurrens och därmed begränsa rörligheten. Helt enligt LO:s åsikter.

För mig är valet enkelt. Vill vi fortsätta utveckla EU:s positiva sidor och använda unionens styrka i demokratiskt fredsarbete är Gunnar Hökmark ett bra namn.

Vill man lämna EU finns det förmodligen bättre namn än Ulvskog att lägga sin röst på.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN, DN, DN, Resumé, SvD, AB.

Andra bloggar om politik, samhälle, EU, , val, europa, Tyresö, Haninge, frihet, EU-valet, demokrati, Moderaterna, Socialdemokraterna , Gunnar Hökmark, Marita Ulvskog.

Inga nya miljonprogram, tack!

DN har gjort en sammanställning som visar har många bostäder som ”borde” ha byggts i relation till befolkningsökningen i de 100 kommuner som vuxit mest sedan 2006. Summan av kardemumman är att i 96 av de hundra kommunerna har det byggts för lite.

Hur har det blivit så, kan man fråga sig?

För det första kan man konstatera att de växande kommunerna befinner sig i en positiv spiral med tillväxt som ur bostadsperspektiv kan vara svår att hantera. Närheten till attraktiva jobb och möjligheter till utbildning gör att många vill flytta dit, vilket skapar ökad tillväxt, vilket lockar ännu fler. Väldigt många attraheras, naturligtvis, av att bo i kommuner med framtidstro och en positiv känsla.

Exempel på SABO:s  s k Kombohus

För det andra så har det inget med det politiska styret att göra. Bland topp 10 på listan återfinns både alliansstyrda kommuner som Danderyd och Huddinge, men även stora socialdemokratiska bastioner som Norrköping, Botkyrka och Södertälje.

Hur ska vi då komma tillrätta med obalansen?

Jag har förmånen att både sitta i styrelsen för Tyresös kommunala bostadsbolag och i kommunens Miljö- och samhällsbyggnadsutskott, vilket innebär att jag har möjlighet att se ”båda sidor av myntet”.

Det finns några uppenbara brister i systemet som borde kunna rättas till snabbt.

1)      Minska kretsen av ”sakägare” som har rätt att överklaga i detaljplaneprocessen. Kretsen av närmast berörda borde kunna minskas utan att tumma på den demokratin.

2)      Inse att i stadsmiljö så finns det ett visst buller. Lätta på det regelverket. Jag förutsätter att den som vill bosätta sig på Sveavägen i Stockholm inte förväntar sig fågelkvitter till morgonkaffet.

3)      Snabba på planprocessen. Genom att kapa någon vecka på varje delmoment borde det i alla fall gå lite snabbare.

På lite längre sikt tycker jag faktiskt att det är värt att fundera på om det inte skulle vara en låg moms på hyran. Det skulle i andra ändan ge bostadsbolaget möjlighet att dra av momsen på sina fakturor, vilket skulle ge lägre kostnader och på sikt lägre hyror. Förslaget skulle kosta staten ett antal miljarder, men skulle stimulera precis där det behövs.

Jag tycker inte att staten ska kunna reglera kvalitetskraven på nya bostäder och därmed göra våld på det kommunala självstyret. De stora bostadsbolagen kan absolut anpassa sig till lokala krav, som i sin tur ofta driver teknikutvecklingen när det gäller t ex energiåtgång. 

Däremot välkomnar jag initiativ som exempelvis SABO:s ”Kombohus”, där man tecknat ramavtal med några byggherrar för att pressa priserna på nyproduktion.

På sikt måste vi också fundera på det där med hyresreglering. Redan idag har ”läget” en viss inverkan på hyresnivån. Jag tycker att tanken att fina lägen kostar lite mer inte är fel. Vissa väljer att prioritera boendet före andra kostnader i sin hushållsekonomi.

I det sammanhanget kan man också fundera på om inte Hyresgästföreningen spelat ut sin roll? Hur många hyresgäster är faktiskt medlemmar? Kanske ska man fundera på ”lokala boenderåd” där de boende i området ges inflytande på sin boendesituation?

Slutligen, att slopa bygglovskrav för fönsterbyten och liknande är bra åtgärder. Däremot är jag skeptisk till att låta fastighetsägare bygga till eller bygga ”extra friggebodar” utan bygglov. Det finns en uppenbar risk att man på det sättet urholkar kommunernas rätt att faktiskt avgöra vilken typ av bebyggelse man vill ha i olika områden. Dessutom ökar det helt klart risken för osämja bland grannar och att områden förfulas. Vem vill bo granne med Villa Villekulla?

I Tyresö försöker vi att ta vårt ansvar. Fram till 2021 räknar vi med att bygga ca 3000 bostäder, främst genom förtätning och genom att tänka stad. Med snabbare planprocess kan det t o m bli fler. Några nya miljonprogram vill i alla fall inte jag ha!

Relaterat: DN, DN, DN, SvD.

Andra bloggar om bostad, byggande, Tyresö, lagar, ekonomi, byråkrati, bostäder, samhälle, bostadspolitik.

OS – En fri rättighet?

Mediabolaget MTG har köpt rättigheterna till kommande vinter-OS i Sotji och 2016 års olympiska sommarspel i Rio de Janeiro. Det innebär att tävlingarna kommer att visas i TV3, TV6, TV8 och TV10 samt Viasats kanaler.

Nu uppger media att det inte ens blir sammandrag i efterhand och intervjuer för vare sig SVT och TV4, eftersom man kanske inte får ackrediteringar till evenemangen.

Uppenbarligen kan detta komma som en chock för de flesta svenskar, som vant sig vid att alla stora sportevenemang och mästerskap sänds i SVT eller möjligen i TV4.

I sig är detta ingen nyhet, eftersom det var länge sedan avtalet om rättigheterna skrevs, men nu börjar det gå upp för gemene man hur det kommer att bli.

Det har tidigare talats om ”listor” över evenemang som genom något ”dekret” från EU betraktas som så viktiga att de måste sändas i fria kanaler. Jag vet inte vad som blivit av det förslaget.

Oavsett vilket, så kokar det i slutändan ner i frågan om det faktiskt finns några evenemang som har sådant riksintresse att man med politiska beslut ska upphäva förbundens rätt att sälja till högstbjudande?

Lisa Nordén. OS-hopp i Rio.

Mitt svar är: Naturligtvis inte. Även om jag själv älskar sport och gärna ser sporten i reklamfria kanaler, så tycker jag att politiken ska hålla fingrarna borta i det här fallet. Låt marknaden sköta sitt så kommer det att lösa sig.

För vart skulle det ta vägen sedan? Finns det andra evenemang av samma dignitet utanför sportens värld? Nobelprisutdelningen? Nyårsklockorna på Skansen?

Är det tillräckligt många som är beredda att betala Viasat för abonnemang så får man bra tittarsiffror, och kan därmed ta bra betalt för reklamplatserna. Får man däremot låga siffror sjunker intresset även hos reklamköparna och OS blir en dålig affär för MTG.

Ska man klandra någon för att det blir så här, så är det i så fall de giriga förbunden, med IOK i spetsen. Om man vill att tävlingarna ska kunna ses av alla, så får man anpassa prislappen efter det också. Att SVT inte har råd att delta i budgivningen är inget att säga om, även om man vill öka intäkterna genom att ta ut TV-licens även för datorer, vilket man såklart också kan ha åsikter om.

Jag har tidigare föreslagit hur SVT kan göras om till betalkanal och jag står fast vid det förslaget.

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om TV, funderingar, os, samhälle, public service, SVT, TV-avgift, idrott, debatt , skatter, sport, Viasat.

Staten ska inte äga banker

Svenska staten säljer nu de sista sju procenten av sitt ägande i Nordea. Det är bra, staten ska inte äga banker.

På regeringens hemsida kan man läsa följande:

”Regeringen anser att staten i princip inte ska äga bolag som verkar på kommersiella marknader med fungerande konkurrens - om bolaget inte har ett särskilt samhällsuppdrag som är svårt att klara på något annat sätt. Regeringens ambition är därför att minska det statliga ägandet. Att löpande utvärdera bolagen och pröva skälen till ett fortsatt statligt ägande är vidare en naturlig del i att vara en värdeskapande och aktiv ägare. Försäljningsintäkterna ska användas för att amortera på statsskulden.”

Enligt finansmarknadsminister Norman står SAS på tur, där finns det klartecken från riksdagen att sälja av.

Men resten av bolagen då? Borde inte även Vattenfall avyttras också? Det man möjligen kan hänga upp sig på i fallet Vattenfall, och för den delen även SBAB, är formuleringen ”fungerande konkurrens”. 

Bolag med statligt ägande enligt regeringens hemsida.

Energibranschen i Sverige domineras totalt av tre jättar och att byta energibolag ger bara marginella effekter, eftersom dessa tre äger näten och anläggningarna, och den för den delen av sitt abonnemang kan man inte byta leverantör. Finansbranschen tycker jag dock fungerar, även om vi konsumenter kunde bli mycket bättre på att byta bank om vi inte är nöjda.

Men att äga ett gruvbolag finns det ingen som helst poäng att göra. Det känns helt fel att staten ska vara med och konkurrera på en fri marknad, även om LKAB oftast tjänar fina pengar till staten.

Det ägande jag kan tänka mig ska kvarstå hos staten är bolag som står för kritisk infrastruktur.

Fick man börja om från början, så skulle jag kunna tänka mig att staten ägde det fasta fibernätet, elnätet, riksvägnätet och järnvägsnätet. Sedan fick entreprenörer lägga anbud på att leverera tjänster på och i denna infrastruktur. Då skulle man kunna skapa en neutral och verklig konkurrens även inom dessa områden.

Men i övrigt, sälj av så mycket det går. Staten ska styra, inte äga.

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN.

Andra bloggar om företagande, funderingar, ägande, samhälle, staten, ekonomi, skatter, konkurrens, privatisering, Vattenfall, LKAB, SAS, Nordea.

Lägre skatt ökar valfriheten

Alliansen levererar enligt sitt vallöfte och inför ett femte jobbskatteavdrag i budgeten för 2014. I paketet ingår även höjd brytpunkt för när man behöver börja betala statlig skatt.

Det är bra och dessutom är det förmodligen unikt med en regering som faktiskt genomför det man lovat i valrörelsen.

Samtidigt matas vi från media om dåliga opinionssiffror för alliansen och undersökningar som visar att människor tycker att vård och skola blivit sämre under senare år.

Det går inte att förneka att Alliansen är inne i en tung period just nu på riksplanet. För oss som jobbar för en tredje valseger gäller det nu att vara mer pedagogiska i vår kommunikation.

Ett femte jobbskatteavdrag handlar inte om att någon får det sämre, utan om att stimulera stora grupper extra. Ja, det skapar större skillnader mellan de som arbetar och de som inte gör det, men ordet är skillnader, inte klyftor.

Jag tror att många svenskar, efter årtionden av statligt förmynderi, är så vana vid att det offentliga sköter stor del av deras ekonomi, att de blivit handlingsförlamade och har svårt att fatta egna beslut om sin egen välfärd.

Vi ska självklart även fortsättningsvis ha en bra välfärd som är offentligt finansierad, men om jag får 500 kronor per månad mer i plånboken kanske jag ska investera 200 av dem till min egen pension? Valfrihet kräver oftast större eget ansvar och det är vi ännu inte vana vid.

Vi måste vara mycket tydligare med att förklara den positiva spiralen ekonomisk stimulans – ökad konsumtion – ökad tillväxt – flera jobb.

Det handlar om att få människor att förstå de nationalekonomiska sambanden. Om vi skapar tillväxt så växer den gemensamma kakan så att alla kan få mer. Man måste bara börja i rätt ordning.

Till sist, även efter detta jobbskatteavdrag kommer vi ha ett av Europas högsta skattetryck. Det finns bara en väg att gå och den vägen stavas inte skattehöjningar.

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om politik, samhälle, jobbskatteavdrag , skatter, alliansen, Val 2014, arbete, arbetslinjen, jobbpolitik, arbetsmarknad, valfrihet.

Rapport från Mittens Rike 1 - Beijing

Som den trogne bloggläsaren märkt har jag varit off-line några veckor. Det beror på att jag tillbringat några semesterveckor i Kina. Tillsammans med en grupp människor har jag rest runt i det väldiga landet och dessutom besökt Hong Kong. Jag ska i några blogginlägg försöka mig på en liten reseberättelse kryddat med egna iakttagelser och reflektioner. Håll till godo!

Fortfarande med känningar av en envis influensa anländer jag till den väldiga staden Beijing. För en som är uppväxt i ”Peking” (Norrköping), borde det väl inte vara någon större skillnad? Jo det var det.

Ständiga köer

Det första som möter en är bilar. Massor av bilar. Mitt ressällskap, som varit här förr, berättar att för tio år sedan var det fullt med cyklar i trafiken. Nu verkar det som att varje cykel är utbytt mot en bil. Detta genomsyrar hela vistelsen. Köer i trafiken alla tider på dygnet. Med tilltagande trafikinfarkt och utsläpp, många Beijingbor bär munskydd, har myndigheterna ett bekymmer att ta tag i.

I övrigt upplevde jag staden som vilken internationell storstad som helst med breda boulevarder och höga hus.

Självklart besökte vi de storslagna platserna med Himmelska Fridens Torg och Förbjudna staden i spetsen. Här riktigt känner man historiens vingslag. Ordförande Mao ligger för allmän beskådan i ett mausoleum med en konstant hundrameterskö till entrén.

Vi fick även tillfälle att besöka de ”kåkstäder” som finns insprängda i staden, hutonger, där vi åt en lunch hemma hos en familj. Många av dessa hus revs i samband med OS, men en hel del finns ändå kvar och utgör en spännande del av Beijing.

Man måste kunna äta med pinnar!

Gillar man att shoppa och pruta är Beijing, och Kina, ”the place to be”. Vi besökte bl a ett ställe som kallas ”Pearlmarket” där man saluför kläder, smycken, leksaker och elektronik i ett stort komplex. Utgångspunkten är att 90 procent av utgångspriset ska prutas bort…

Vad jag kunde se är Beijing ingen fattig stad. Många nya bilar och många butiker med ”riktiga” märkesvaror att konsumera för nyrika kineser.

Jag försökte såklart prata politik med de få engelsktalande jag träffade på, men det var inte så lätt. Vår guide, ”James” uttryckte det diplomatiskt som att ”vi kineser bryr inte oss om politik så länge den ekonomiska tillväxten är god”. Ett känsligt ämne, uppenbarligen, i en diktatur.

En dag tog vi vår buss och besökte ett av jordens största byggnadsverk, Kinesiska Muren. Den är nästan 900 mil lång och byggdes ursprungligen för att skydda mot de vilda erövrarna från norr. Det misslyckades man med, men resultatet är minst sagt imponerande och något man bara ska besöka.

Som slutkläm i detta första inlägg om Kina kan jag konstatera att det bara finns en svensk man känner till. Nej, det är inte Bergman, Borg eller Zlatan utan J-O Waldner. Vår svenska pingislegendar är fortfarande kejsare av Kina.

Inte lika känd som J-O. Ännu...

Nästa inlägg kommer att handla om en spännande resa på landsbygden i södra Kina. Missa inte det!

Relaterat: AB, AB, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om semester, Kina, ekonomi, Beijing, diktatur, kommunism , turism, trafik.

En doft av 70-talet hos (S)

LO presenterade igår ett förslag hur de vill begränsa vinsterna i de s k välfärdsföretagen inom skola, vård och omsorg. Deras lösning är att bara tillåta en bolagsform som inte tillåter högre vinster än 2-3 procent.

Samtidigt presenterar Socialdemokraterna ett flertal förslag som kommer att höja skattetrycket med 32 miljarder. Bland annat höjd restaurangmoms och dubblerad arbetsgivaravgift för ungdomar.

Båda förslagen är direkta slag mot valfriheten och jobben. 

Vem tror att någon vill investera, och därmed ta en risk, i en verksamhet mot möjligheten till sämre avkastning än en statsobligation, utan någon som helst risk?

Vem tror att höjd moms och dubblerad arbetsgivaravgift kommer att ge fler jobb till skoltrötta ungdomar?

Nej, staten och kommunerna ska bestämma vad som är bäst för folket.

Snart dammar de väl av löntagarfonderna och Tältprojektet också.

Det verkar som att Robinsonsossen Jan Emanuel visste vad han gjorde när han sålde sitt företag.

Relaterat: AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, samhälle, ekonomi Löfven, LO, Socialdemokraterna , skatter.

Nya simhallen i Tyresö invigd

Redan 7.30 imorse började Tyresöborna att köa för att få premiärbada i Tyresös nya fina simhall som invigdes idag. Visserligen har man smygöppnat tidigare i veckan, men idag var det högtidlig invigning, med bandklippning och allt.

Det unika med denna anläggning är inte att den innehåller allt man kan önska för bad, simträning och vattenlek, utan den finansiella lösningen. Såvitt jag vet är det första gången i Sverige som en simhall byggs som en OPS-lösning. OPS står för Offentlig-Privat-Samverkan.

I det här fallet betyder det att privata intressenter bygger, äger och driver anläggningen. Kommunens insats består i att vi köper ett visst antal timmar i veckan för t ex skolornas och simklubbens behov. På det sättet slipper kommunen investera en stor summa och undviker därmed kapitalkostnaden. En bra och spännande lösning för alla parter.

Jag hoppas att Tyresöborna kommer att uppskatta den fina anläggningen och utnyttja den för både motion och nöje. Med tanke på vad jag sett hittills finns det mycket bra förutsättningar för det.


Relaterat: SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, DN, DN.

Andra bloggar om sport, Tyresö, idrott, simning, simhall, ekonomi.

Låt marknaden avgöra

Att anpassa sin marknadsföring till den marknad man vill sälja på, är grundkurs 1 för ett säljande företag. Gäller det även om den aktuella marknaden uppenbart genomsyras av strukturell diskriminering?

Det jag tänker på är såklart det aktuella fallet med IKEA:s katalog i Saudiarabien. Man har retuscherat bort kvinnor eller förvandlat dem (!) till män. En klar eftergift till den regim som förtrycker halva befolkningen å det grövsta.

Min första tanke var att skrika på bojkott och sanktioner. Men vid närmare eftertanke är det bättre att låta marknaden sköta saken.

IKEA har ju tidigare visat att man är medveten om människors lika värde. För några år sedan hade man t ex med gaypar i reklamen i USA.

Nu har man, utifrån våra värderingar, ”skitit i det blå skåpet”, och får stå sitt kast. Hoppas att alla som tycker illa om deras agerande i Saudi slutar handla där. Själv har jag gjort det sedan länge, men av helt andra skäl.

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om service, funderingar, inredning, samhälle, IKEA, jämställdhet.

Bra där, Folksam

Jag trodde väl aldrig att jag skulle skriva ett inlägg där jag ger beröm till ”rörelsebolaget” Folksam. Särskilt inte efter föregående inlägg om LO. Men här kommer det i alla fall.

Folksam har beslutat att sälja sina aktier i bolaget Lundin Petroleum, eftersom man inte gillar bolagets sätt att hantera frågor om verksamheten i Afrika.

Själv är jag för dåligt insatt i sakfrågan, men säger ändå: Bra Folksam!

Det nämligen precis så jag tycker att marknadsekonomi ska fungera. Istället för att skrika efter nya lagar, eller ingripande från myndigheter så avslutar man sitt ägande, och visar med plånboken vad man tycker. Om fler tunga aktieägare agerar på samma sätt kommer kursen att dala och kanske tvinga fram en annan attityd från huvudägarna.

Tycker sedan de som äger fondandelar i Folksam att beslutet var fel, så säljer de helt enkelt andelarna, och talar på så sätt om vad de tycker om beslutet. Lysande!

Synd bara att vi inte alla är lika tydliga i vår vardagsekonomi. Gillar du inte hur en produkt produceras, köp inget från det bolaget. Tycker du att räntan hos din bank är för hög, byt bank!

Relaterat: SvD, DN, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om ekonomi, samhälle, marknadsekonomi, aktier, konsumentmakt, Folksam.