tisdag 6 juni 2017

Nationaldagstal 2017

För de som inte hade möjlighet att höra mitt tal vid Tyresö kommuns nationaldagsfirande finns nu möjligheten här att läsa det. Håll till godo.


Välkomna till Tyresö kommuns nationaldagsfirande 2017. Vi har samlats här för att fira Sverige, d v s oss själva. Vi ska också hälsa nya medborgare välkomna till Sverige och Tyresö. Dessutom bjuds det toppenfin underhållning av olika slag.

Att fira Nationaldagen med medborgarceremoni är en tradition i Tyresö numera. Det här är sjunde året.

Sverige (och Tyresö) står inför stora utmaningar som i grunden bottnar i positiva saker.

Läkekonsten utvecklas, arbetslivet blir allt fysiskt lättare. Det gör att vi får en allt äldre befolkning. I grunden alltså något bra, att vi lever och är friskare längre. Baksidan är att kostnaden för att ta hand om vår äldre stiger.
Vi har många nyanlända som behöver integreras och komma i jobb. I grunden är det också bra, vi behöver arbetskraften. Utmaningen är att få dessa människor i arbete mycket snabbare än idag.

Att komma ny till ett främmande land är självklart väldigt tufft. Man kan ha flytt från krig, förföljelse, diktatur eller annat vi inte kan föreställa oss. Många har (såklart) också med sig andra värderingar, vilket är fullt naturligt. Man präglas ju av sin uppväxt.

Det betyder inte att det är vi som ska anpassa oss till nya värderingar. Jag anser att alla som kommer till ett nytt land, och vill stanna, ska omfattas av en integrationsplikt. Men de som kommer kan behöva hjälp av oss andra att integreras - i stort och i smått. Några grundläggande saker man måste känna till och respektera är:

  • I Sverige i och Tyresö är vi jämställda – Tjejer och killar ska ha samma möjligheter. 
  • I Sverige och Tyresö är religion en privatsak – Ska inte påverka samhället. 
  • I Sverige och Tyresö gäller arbetslinjen – Kan man så ska man arbeta och försörja sig själv. 
  • I Sverige och Tyresö gäller svenska lagar och regler. 
  • För att kunna integreras måste man lära sig svenska

Sedan finns det små, men viktiga nyanser att förstå, för att kunna anpassa sig till vårt sätt att leva. Ett exempel är att de flesta av oss svenskar har en privat sfär som är ungefär en meter från ansiktet. Vi gillar inte att någon, utom de närmaste, kommer närmare än så. Det betyder inte att vi tycker illa om den vi talar med. Det bara är så. Kanske beror det på vårt kyliga klimat?
Ett annat exempel är att vi svenskar gillar att sitta ensamma på bussen om det går…

Jag är stolt över att vi kan hjälpa så många människor att fly och ge dem trygghet och tak över huvudet, men ska det fungera framöver, måste vi alla hjälpas åt så fler får möjlighet att anpassa sig.

Återigen välkommen! Nu ska vi fira Sverige, vårt land och vår flagga med en fantastisk underhållning.

Andra bloggar om , , , , , , , , , .

fredag 2 juni 2017

Om det där med helgdagar

Förra veckan inföll Kristi himmelsfärds dag på torsdagen vilket förvandlade fredagen till en klämdag och möjlighet till fyra dagars ledighet för dem med möjlighet till att ta fredagen ledig.
Nästa vecka infaller vår Nationaldag på tisdag med måndagen till en klämdag. Alltså fyra dagar ledigt igen för den som har möjlighet.
Snart är det midsommar och då är det dags igen.

För inte så länge sedan var det påsk och dessutom första maj. Långledigt igen alltså för de som har möjlighet.

Visst är det skönt att vara ledig om man kan, men är det inte dags att reformera det där med helgdagar i ett modernt och sekulärt land?

De flesta av våra helgdagar finns på grund av vår kristna tradition, men måste vi ha det så i all evighet? Vi har ju separerat kyrka från stat.
Dessutom har dessa helgdagar en grav slagsida mot våren.  Under hösten finns bara Alla helgons dag, som alltid infaller på en lördag.

Utöver detta behöver vi jobba mer, inte mindre, för att klara de ekonomiska utmaningarna som kommer.
Därför är mitt förslag att långfredagen, Kristi himmelsfärds dag och första maj avskaffas som helgdagar. De är ju bara viktiga ”på riktigt” för en allt mindre skara.

Ta sedan en av dessa dagar och gör 7 juni till helgdag. På så sätt kan många fler festa loss och fira vår Nationaldag utan oro för arbete dagen efter.
Lagstifta sedan om en extra, flexibel, semesterdag för alla som jobbar. Då kan man lägga den var man vill. Kanske för att kunna få en långhelg under den mörka tråkiga hösten?

Med det förslaget tar vi ett första steg mot ett mer sekulärt Sverige och får dessutom en arbetad dag till för de flesta, vilket är bra för ekonomin.

Första maj då? Ja, de som fortfarande vill försöka hålla liv i en gammal vänstertradition kan ju plocka ut sin flexibla dag då.

Slutligen, varför talar vi om ”röda dagar”? Jag tycker gott de lika gärna kan vara blåa

onsdag 17 maj 2017

Religion i svenskt arbetsliv

På senare tid har det kommit upp åtminstone två uppmärksammade fall där människors religiösa tro lett till konflikt och debatt om ifall religionsfriheten i Sverige skulle stå över andra regelverk.
De fall jag tänker på är barnmorskan som vägrade utföra aborter och sätta in preventivmedel samt kvinnan som vägrades jobb på SAS för att hon insisterade på att bära slöja till uniformen.

Jag känner personligen till ett annat fall, som inte kommit till offentligheten, där en personlig assistent vägrade laga fläskkött och servera öl till sin brukare p g a sin religiösa tro.




Om vi inte har gjort det tidigare, så är det hög tid att sätta ner foten nu!

Sverige är ett sekulärt land. Det betyder att religionen är en privatsak, något som man har full frihet att praktisera på sin fritid. Om vi accepterar religionsfrihet som ett argument för att inte följa de lagar och regelverk som finns på arbetsmarknaden, har vi kommit vilse i vårt samhällsbygge.

På samma sätt som yttrandefrihet ändå innebär att det inte går att säga vad som helst, borde det vara självklart att någons religiösa tro i ett sekulariserat land aldrig kan övertrumfa lagar och regler.

Den EU-dom som kom för ett tag sedan säger att om en arbetsgivare exempelvis har en beslutad klädkod så gäller den koden före eventuellt åberopande av religiösa regler. En bra och tydlig dom.

Det som känns extra provocerande i fallet med barnmorskan och SAS, är ett det verkar som det är organiserade kampanjer som drivs av religiösa organisationer, snarare än av en enskild arbetstagare. Bara det är ett hot mot vårt samhälle som måste bekämpas. 
Är man inte nöjd med våra lagar och regler så får man driva frågan om förändring politiskt eller fackligt. Det är så det fungerar i vår demokrati!

Ett normalt beteende borde ju annars vara att man inte utbildar sig till ett yrke där man på förväg vet att man inte accepterar de arbetsuppgifter som ingår. Eller att man inte söker arbete där man vet att det finns en klädkod man inte kan ställa upp på.

Har man ett service- eller vårdyrke där man träffar människor med olika värderingar är det extra viktigt att uppträda neutralt och inte riskera att provocera eller förolämpa någon med sin klädsel eller sina åsikter. Det borde vara självklart!

Hur det gick med den personliga assistenten? Såvitt jag vet fick vederbörande sluta sin anställning så fort missförhållandena uppdagades.