Hur f-n man än gör…

Här följer en liten betraktelse hur det kan vara att vara lokalpolitiker. Jag tror att den här bilden passar alla kommuner, även om jag hämtat dessa exempel från min hemkommun, Tyresö.

Tänk tanken att man ställer två frågor till medborgarna i sin kommun:

a) Anser du att det är bra att kommunen stimulerar och verkar för ett ökat bostadsbyggande? 

b) Anser du att det är positivt att din kommun jobbar på att minska sin negativa klimatpåverkan? 

Jag är ganska säker på att en stor majoritet skulle svara JA på båda dessa frågor. Föga förvånande.

Men, när man på det ena eller andra sättet blir berörd personligen, blir det ofta annat ljud i skällan.

Ett exempel är planeringen av ett bostadsområde som bl a ska innehålla boende för 55+ och bostadsrätter. Området planeras ligga bredvid ett villaområde och då minsann är det jakande svaret på fråga A glömt.
Området är för stort, för högt, för fult och ligger för nära befintlig bebyggelse…

Ett annat exempel, är tankar på att skapa en lokal plats för masshantering och stenkross för att slippa långa transporter vid utbyggnaden av infrastrukturen och därmed minska utsläppen från lastbilarna. Då är det jakande svaret på fråga B ovan ett minne blott.
Det bullrar, dammar och förstör närliggande vatten.

Ja, de närboende har i mångt och mycket rätt. Om man ser saken ur deras personliga perspektiv.

Men som politiker måste man även kunna använda helikopterperspektivet. Vad är bäst för framtiden? Var ska tillväxten ske? Var ska barnen till dagens Tyresöbor bo?

Å ena sidan ska man, självklart, ta hänsyn till, och lyssna på, de medborgare som har gett en förtroendet att få ta ansvar för kommunen.
Å andra sidan måste man, lika självklart, se lite längre än bara till sitt närområde och sin personliga situation.
Å tredje (!) sidan, om man går emot sina väljare finns risken att inte bli omvald med den konsekvensen att inget av det man vill uppnå blir verklighet.

En annan spännande fråga är vad de medborgare tycker som inte hör av sig. Som inte skickar arga mail. Som inte demonstrerar på gatorna. Vad tycker de?

Vad är då lösningen? Ja, man försöker kompromissa så långt det går och hoppas att alla inblandade förstår att man bara försöker göra det bästa på både kort och lång sikt.
En omöjlig ekvation? Javisst, men så blir det ofta.

Nu kanske någon tror att jag inte tycker om att vara förtroendevald? Att jag inte vill ta ansvar? Nej, så är det inte alls. Jag trivs och är glad över det förtroende jag fått och försöker efter bästa förmåga förvalta det.
Den här lilla betraktelsen är bara ett sätt att möjligen öka förståelsen för hur våra lokala politiker har det i sin vardag.

Och kom ihåg en sak. Vi har de politiker vi förtjänar. Vare sig bättre eller sämre.

Andra bloggar om valfrihet, Tyresö, politik, trygghet, klimat, miljö, ansvar, samhälle, demokrati., politiker, val 2018, bostäder.

Tyresö 2015-2018 – det här vill jag jobba för

Jag söker väljarnas fortsatta mandat för att fortsätta utveckla Tyresö på ett klimatsmart och ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Tyresö ska vara ett attraktivt val för den som söker ett boende nära naturen med ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.
Tyresö ska också vara en kommun där små och medelstora företag gärna etablerar sig.

Under mandatperioden vill jag särskilt arbeta för:

- En satsning för att öka folkhälsan i kommunen. Ett exempel skulle kunna vara att subventionera gymkort på dagtid till alla Tyresöbor + 70.
- Att utveckla Albyområdet till en mötesplats för alla åldrar året runt. Fler aktiviteter och bättre service, till exempel kanotuthyrning och glasskiosk vid badet på sommaren.

- Bättre tvärförbindelser med buss både inom Tyresö och till våra grannkommuner
- En fortsatt satsning på barn och ungdom med funktionsnedsättning. Den här gruppen har mycket hög prioritet för mig.
- Skapa fler spontanidrottsplatser i våra bostadsområden. Fler utegym och små konstgräsplaner (Bergfoten, Stimmet m fl) är exempel på det.

- En satsning på ridsporten där anläggningen behöver rustas för båda ryttare och hästar.
- Ett mer aktivt stöd till det småskaliga näringslivet. Jag vill att ett Näringslivsutskott eller liknande bildas så att kommunens duktiga företagare får en direktkanal till de lokala politikerna.
- Ett välskött och ekonomisk stabilt Tyresö Bostäder. Vi ska bygga fler hyresrätter utan att äventyra bolagets ekonomi.

- Att starta upp ett förändringsarbete i kommunens bibliotek. Jag tror att biblioteken kommer kunna spela en viktig roll som mötesplats och inspiratör för att få nya generationer att upptäcka litteraturens fantastiska värld. Då krävs mer aktivt och uppsökande arbete. Själva utlåningen kommer allt mer att skötas elektroniskt.
- Stoppa stenkrossen i Lindalen. Se ett separat förslag här.

- Att innehållet det kommande Kulturhuset i Tyresö Centrum föregås av ett brett rådslag där alla som vill får vara med och prioritera vad lokalerna ska innehålla.
- Utveckla Kulturskolan med större utbud. Gärna från externa aktörer. Exempelvis vill jag öppna upp för att flera privata dansakademier får erbjuda sin utbildning inom ramen för Kulturskolan.
- Att det unika projektet i Tyresö med Profilfritids ska permanentas för att ge barn och föräldrar ännu större valfrihet. Dessutom vill jag öka utbudet med t ex kulturföreningar av olika slag.

Dessutom vill jag fortsätta stödet till barn- och ungdomsidrotten genom en bibehållen nolltaxa för dessa grupper. Jag kommer aktivt motarbeta alla förslag att bygga tunnelbana till Tyresö.

Jag vill inte heller ha några skattehöjningar. Då får hellre vuxna betala lite mer för kommunala tjänster av olika slag.

Vill du se min valfilm? Klicka här.

Moderaternas och Alliansens framtidsprogram för Tyresö finns här.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN.

Andra bloggar om politik, samhälle, ansvar, ekonomi, Tyresö, kultur, idrott, val 2014, näringsliv, Lindalen, företag, folkhälsa, skatter, tunnelbana, stenkross, kollektivtrafik, Moderaterna.

Inga nya miljonprogram, tack!

DN har gjort en sammanställning som visar har många bostäder som ”borde” ha byggts i relation till befolkningsökningen i de 100 kommuner som vuxit mest sedan 2006. Summan av kardemumman är att i 96 av de hundra kommunerna har det byggts för lite.

Hur har det blivit så, kan man fråga sig?

För det första kan man konstatera att de växande kommunerna befinner sig i en positiv spiral med tillväxt som ur bostadsperspektiv kan vara svår att hantera. Närheten till attraktiva jobb och möjligheter till utbildning gör att många vill flytta dit, vilket skapar ökad tillväxt, vilket lockar ännu fler. Väldigt många attraheras, naturligtvis, av att bo i kommuner med framtidstro och en positiv känsla.

Exempel på SABO:s  s k Kombohus

För det andra så har det inget med det politiska styret att göra. Bland topp 10 på listan återfinns både alliansstyrda kommuner som Danderyd och Huddinge, men även stora socialdemokratiska bastioner som Norrköping, Botkyrka och Södertälje.

Hur ska vi då komma tillrätta med obalansen?

Jag har förmånen att både sitta i styrelsen för Tyresös kommunala bostadsbolag och i kommunens Miljö- och samhällsbyggnadsutskott, vilket innebär att jag har möjlighet att se ”båda sidor av myntet”.

Det finns några uppenbara brister i systemet som borde kunna rättas till snabbt.

1)      Minska kretsen av ”sakägare” som har rätt att överklaga i detaljplaneprocessen. Kretsen av närmast berörda borde kunna minskas utan att tumma på den demokratin.

2)      Inse att i stadsmiljö så finns det ett visst buller. Lätta på det regelverket. Jag förutsätter att den som vill bosätta sig på Sveavägen i Stockholm inte förväntar sig fågelkvitter till morgonkaffet.

3)      Snabba på planprocessen. Genom att kapa någon vecka på varje delmoment borde det i alla fall gå lite snabbare.

På lite längre sikt tycker jag faktiskt att det är värt att fundera på om det inte skulle vara en låg moms på hyran. Det skulle i andra ändan ge bostadsbolaget möjlighet att dra av momsen på sina fakturor, vilket skulle ge lägre kostnader och på sikt lägre hyror. Förslaget skulle kosta staten ett antal miljarder, men skulle stimulera precis där det behövs.

Jag tycker inte att staten ska kunna reglera kvalitetskraven på nya bostäder och därmed göra våld på det kommunala självstyret. De stora bostadsbolagen kan absolut anpassa sig till lokala krav, som i sin tur ofta driver teknikutvecklingen när det gäller t ex energiåtgång. 

Däremot välkomnar jag initiativ som exempelvis SABO:s ”Kombohus”, där man tecknat ramavtal med några byggherrar för att pressa priserna på nyproduktion.

På sikt måste vi också fundera på det där med hyresreglering. Redan idag har ”läget” en viss inverkan på hyresnivån. Jag tycker att tanken att fina lägen kostar lite mer inte är fel. Vissa väljer att prioritera boendet före andra kostnader i sin hushållsekonomi.

I det sammanhanget kan man också fundera på om inte Hyresgästföreningen spelat ut sin roll? Hur många hyresgäster är faktiskt medlemmar? Kanske ska man fundera på ”lokala boenderåd” där de boende i området ges inflytande på sin boendesituation?

Slutligen, att slopa bygglovskrav för fönsterbyten och liknande är bra åtgärder. Däremot är jag skeptisk till att låta fastighetsägare bygga till eller bygga ”extra friggebodar” utan bygglov. Det finns en uppenbar risk att man på det sättet urholkar kommunernas rätt att faktiskt avgöra vilken typ av bebyggelse man vill ha i olika områden. Dessutom ökar det helt klart risken för osämja bland grannar och att områden förfulas. Vem vill bo granne med Villa Villekulla?

I Tyresö försöker vi att ta vårt ansvar. Fram till 2021 räknar vi med att bygga ca 3000 bostäder, främst genom förtätning och genom att tänka stad. Med snabbare planprocess kan det t o m bli fler. Några nya miljonprogram vill i alla fall inte jag ha!

Relaterat: DN, DN, DN, SvD.

Andra bloggar om bostad, byggande, Tyresö, lagar, ekonomi, byråkrati, bostäder, samhälle, bostadspolitik.

Älgarås by night

Till priset av en villa i Djursholm får man 21 likadana hus i Älgarås, som ligger i närheten av Töreboda. Detta konstateras i en undersökning som presenteras av Fastighetsbyrån.

Jag kan inte påstå att jag är förvånad över att det är dyrast i Djursholm, men kanske att Älgarås (uttalas med hårt G, som godis), som trots allt inte ligger i Norrland, utan i Västergötland, är billigast.

För en villa i Tyresö får man nästan elva i Älgarås. Skulle jag då vilja flytta dit och frigöra en hel del kapital? 

Nej absolut inte, jag trivs med närheten till både storstadens puls och skärgårdens rymd. Den som bor i Älgarås har förmodligen andra kriterier för sin livskvalitet och det är väl kanonbra, hela Sverige ska ju kunna leva. Valfriheten är viktig.

Knäckfrågan är då om vi med skattemedel ska hålla landsdelar igång där få, eller ingen vill bo. Glesbygdsstöd eller inte, alltså.

Där är jag mer tveksam. Grunden måste vara att varje landsända ska leva på sina egna meriter. Tillfälliga stöd i samband med industrinedläggningar ska vi absolut ha, för att ge människor chansen att anpassa sig, eller i värsta fall flytta. Men att fortsätta pumpa in mer pengar i någon slags konstgjord andning, nja...

Oftast föds kreativitet ur kriser och med tanke på hur tättbefolkat södra Europa är i förhållande till stora delar av Sverige är jag övertygad om att turismen är framtiden i glesbygden.

Älgarås by night då? Jo, där sänker sig förmodligen både tystnaden och mörkret och, de som bor där är såå lyckliga...

Jag är förresten inte så säker på att det finns något nattliv i Djursholm heller, förutom den obligatoriska pizzerian, förstås.

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om Sverige, ekonomi, turism, funderingar, Tyresö, samhälle.