Negativ trend i skolan

Skolverket har jämfört svenska elevers kunskaper i ett internationellt perspektiv för att se om Jan Björklund misstolkat statistik när han hävdat att Sverige tappar gentemot övriga länder. Undersökningen verkar ge Björklund rätt, men det i sig är inte så viktigt. Det viktiga, och alarmerande, är den negativa trenden även i ett gammalt svenskt paradområde som läsförståelse. Varför är det då så här?

Självklart svårt att säga på rak arm, men jag har två teorier.

I. Den svenska skolan har blivit någon slags allmän plats för allt.
Så fort något är snett i samhället så skriker folk: ”Men vad gör skolan”, eller ”Det där måste tas upp i skolan”. Detta tillsammans med sosseriets kravlöshet under många år har bidragit till en rörig och stökig skola där ibland hälften av lektionerna ägnas till disciplinära åtgärder från lärarnas sida samt diverse andra aktiviteter av social karaktär som simundervisning och trafikvett. Kanske jag spetsar till det, men borde inte dessa områden vara ett föräldraansvar?

Vi måste kunna ställa högre krav på föräldrarna när det gäller att lära barnen hur man uppträder i samhället tillsammans med andra människor.

II. Läraryrket har tappat status.
På Lärarhögskolan är det inte svårt att komma in. Varför det, det borde vara ett eftertraktat och högt värderat yrkesområde? Förutom den usla löneutvecklingen så tror jag att det handlar mycket om vad man lär sig där.
Jag har sett lärarkandidater sprängfyllda med ambitioner att lära eleverna ämneskunskaper bli totalt nerslagna i skorna när de märker att verkligheten är som jag beskriver i här ovan. De tror att eleverna sitter med tindrande ögon och bara väntar på att Läraren ska fylla deras sinnen med sin vishet när de i själva verket sitter och SMS:ar och den enda fråga de ställer är: ”När slutar lektionen?”

Det är kanske dags att införa provlektioner som en del i intagningen till Lärarhögskolan tillsammans med obligatorisk praktik för dem som undervisar där.

Hur gör vi då för att bryta trenden? Det är förstås många faktorer som måste samverka. Högre krav på föräldrarna och omdaning av lärarutbildningarna är två saker. En annan bra sak som är på gång är ju de s k elitklasserna på gymnasiet där vi försöker ge de mest begåvade eleverna bra stimulans i sina studier.
Ytterligare en sak jag tror på är fler profilskolor. Jag är övertygad om att alla elever, kanske redan från år 5, både trivs och presterar bättre när man själv fått välja något aktivt.

Hur det ser ut i min kommun Tyresö? Det vet jag inte ännu men hoppas få reda på det under det kommande året. Det finns risk för att jag återkommer i ämnet.

Relaterat: AB, DN, SvD.

Andra bloggar om skolan, politik, Tyresö, skolpolitik.

Kungen möter Kungen

Ulf Lundell ska få Konungens medalj i åttonde storleken för sina insatser som musiker och författare. Enligt hovet ska den delas ut på Kungliga Slottet den 8 juni.

Stort tycker jag! Grattis Uffe!

Det som förvånar mig är att han uppenbarligen tänker komma och ta emot medaljen personligen. Hans rebelliska image kan ju få sig en törn.
Det finns ett gammalt uttryck som säger: ”Den som inte varit socialist vid 18 och moderat vid 35 har inte levat”. För somliga tar den processen tydligen längre tid än så, men bättre sent än aldrig!
Undrar förresten vad han tänker ha på sig? Boots, jeans och en svettig T-shirt lär knappast fungera i det här sammanhanget. Min sponsor nedan kan säkert hjälpa till med delar av utstyrseln.

Relaterat: SvD.

Andra bloggar om musik, konst, Ulf Lundell.

Skolmat från golvet

I Göteborg har en chaufför filmat när personalen i ett centralkök slevar tillbaka pasta man tappat på golvet till kantiner som senare levererats till skolorna i området. Så ska det naturligtvis inte gå till men händelsen kan kanske också bli startskottet på ännu en debatt i ämnet.

På många håll i landet görs enkäter bland elever och föräldrar om skolans kvalitet i olika aspekter. Resultaten varierar förstås men nästan alltid är man missnöjd med skolmaten. Många gånger handlar det om hård potatis, klibbig pasta eller brist på alternativa rätter. Oavsett vilket måste vi komma ihåg att begreppet kvalitet speglar individens upplevelse i relation till det förväntade. Om jag till exempel förväntar mig kall potatis så är ljummen i det fallet något positivt!

Några frågor som jag tycker man borde ställa är:
Vad är syftet med att servera varm mat i skolan? Vad ska man som elev förvänta sig? Är skollunchen bara ett näringsintag eller även ett tillfälle till positiv samvaro med kompisar och skolpersonal?

Jag har arbetat en hel del i skolans värld och sett de flesta varianter. Från ren ”utfordring” i bullriga miljöer som inte stimulerar vare sig smaklökar eller andra sinnen till lugna trevliga miljöer med hemlagad mat där måltiden inte bara blir en återhämtning mellan lektionerna utan för många dagens höjdpunkt där man stimulerar både mage och hjärna.

Hur kan det vara så olika? I TV-serien från i höstas med bl a Bert Karlsson och Melker Andersson visade man väldigt tydligt att det faktiskt går att förändra utan att det för den skull kostar mera.

Jag tror det handlar inställning. Inställning hos skolledningen på varje skola. Inställningen hos personalen som arbetar i skolköken. Inställningen hos oss lokala politiker om vad vi vill med skolmaten.

Min inställning även i det här fallet är att det ska råda valfrihet. Vill de enskilda skolorna laga maten från grunden ska de självklart få göra det. Vill de lokala skolorna köpa färska, lokalt producerade råvaror ska de självklart få göra det. Vårt jobb som lokala politiker är att skapa utrymme för denna valfrihet, inte resa barriärer!

Relaterat: SvD, DN, AB, AB.

Andra bloggar om skolan, politik, skolpolitik.

Dags för Nato?

Enligt vissa s k ”källor” vill ÖB lägga ner en tredjedel av armén och halvera antalet stridsvagnar för att klara budgeten.
De riktlinjer som försvarsberedningen givit att tyngdpunkten skulle ligga på just armén verkar i så fall ÖB strunta i.

Detta skapar naturligtvis en del tankar och ännu fler frågor.
Ska vi överhuvudtaget ha ett försvar? Jag tror att de flesta tycker som jag att det tyvärr är ett nödvändigt ont eftersom världen inte ser ut som Sörgården.
Vad ska försvaret kunna uträtta då? Ja, att försvara oss från ett invasionsförsök från Putin och hans krigsmaskin är förstås inte att tänka på. Däremot att kunna försvara oss mot enskilda attacker och bidra till fred och stabilitet vore önskvärt.
Hur ska försvaret då se ut? Jag är inte på långa vägar någon expert men så mycket vet jag att varken Afghanistan eller Tchad har några kustområden där en flotta skulle kunna göra nytta...
Hur mycket är vi då villiga att betala för detta? Den frågan är förstås extra känslig när vi är på väg in i en lågkonjunktur med ökande arbetslöshet. Spontant känns det som att vi borde kunna få ”mer försvar för pengarna”. Vad jag förstår är Finland ett föredöme i effektivitet och har säkert en del att lära oss.

Är dessa rykten sanna borde Sten Tolgfors som första åtgärd sparka ÖB med omedelbar verkan. Han måste förstå att i en demokrati är det de folkvalda som styr.
En annan åtgärd skulle kunna vara att köra en ordentlig benchmarking gentemot Finland. De har ju en helt annan krigserfarenhet än vi och ett mycket mer utsatt läge med sin gräns mot Ivan.
En tredje åtgärd vore att städa upp bland officerarna som håller till på staberna. Anställ duktiga ekonomer och organisationsutvecklare istället som inte är färgade av någon konstig kåranda.

Sedan är det dags att på allvar ta upp diskussionen om att ansluta Sverige till NATO fullt ut. Vi samövar redan och det är väl ingen på fullt allvar som tror att någon annan skulle kunna hjälpa oss i händelse av krig? Det finns självklara nackdelar med ett medlemskap men det känns som det är dags även för ”lagomlandet” Sverige att ta ställning.

Relaterat: AB, AB, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om försvaret, politik, ÖB.

Bandyguld – intresseflagg!

Äntligen är vi bäst i något. I en sport där det egentligen bara finns två nationer som kan vinna. I en sport där tvåan slår trean i gruppspelet med 15-3. I en sport som många fortfarande associerar med Snoddas och portföljer innehållande fickpluntor.

Missförstå mig rätt, bandy är jättekul att spela och när Hammarby Bandy äntrar Zinkens is till tonerna av Uffes ”Rom i regnet” kan även jag få ståpäls. Men så mycket att fixa fyrverkerier för är det väl ändå inte? När börjar VM i stångstötning?

Om bara några månader börjar Allsvenskan i fotboll igen. Det är något att hissa intresseflagg för!

Relaterat: AB, AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om sport, bandy.

Väljarkontakt

Enligt en ny undersökning beställd av mitt moderparti är det 42 % av väljarna som vill komma i kontakt med sina lokala politiker men bara 25 % som faktiskt har varit det.

Vilka slutsatser kan man dra av de siffrorna då?

Kanske att det är svårt att få kontakt med sin lokala politiker?
Kanske att vi som lokala politiker inte är så tillgängliga som väljarna önskar?

Jag kan dra andra positiva slutsatser också, t ex är det faktiskt väldigt bra att hela 25 % varit i kontakt med någon lokal politiker under det senaste året. Med andra ord var fjärde väljare, ett år som inte är valår, riktigt bra tycker jag. Vad denna kontakt bestått i framgår förstås inte, men ändå.
Man får inte heller glömma bort att på det lokala planet är det bara ett fåtal av politikerna som inte har ett heltidsjobb s a s ”vid sidan om”. I min kommun Tyresö med 49 platser i kommunfullmäktige, finns f n 3,6 heltidspolitiker så de flesta av oss har mycket annat att stå i och är kanske inte kan vara så tillgängliga som vi skulle vilja.

Ändå tycker jag att vi i Moderaterna jobbar ganska bra på att vara ute i ”verkligheten”. Vi kör lokala kampanjdagar minst en gång per månad på flera ställen i kommunen där vi bl a delar ut vår lokala tidning.
Tillsammans med våra vänner i övriga allianspartier finns vi varje månad på plats på kommunens tre bibliotek för de Tyresöbor som vill ha kontakt. Dessutom har de allra flesta lokalpolitiker mailadresser och telefonnummer publicerade på kommunens hemsida.
Jag har inte hunnit vara med så många gånger ännu men när jag varit med på kampanjer så känns det som att de flesta människorna antingen inte vill, eller är för blyga för att komma fram och prata. De som faktiskt kommer fram är i allmänhet de som är missnöjda med ett eller annat. Då får man självklart lyssna, men vad tycker de andra? Är de nöjda? Struntar de i politiken? De frågorna vore spännande att få svar på.

Sedan i höstas testar vi i kommunen ett nytt sätt att ha dialog med väljarna mellan valen, Tyresöpanelen. Via Internet ska panelen svara på vad de tycker i olika frågor. I panelen, som består av ca 170 personer i åldrarna 18 till 81 år, deltar kommuninvånare som själva har anmält sitt intresse att vara med. Det ska bli spännande att se utfallet av denna dialog.

Ett sätt som jag tror skulle förbättra kontakten med väljarna vore att radikalt minska kraven för att bli personröstad in i kommunfullmäktige. Med nuvarande regler är det nästan omöjligt att få ihop så många personröster som krävs vilket naturligtvis kväver både viljan hos den enskilde politikern att profilera sig men även intresset bland väljarna att faktiskt välja bland ”sitt” partis kandidater.
Har man röstat på någon man känner, eller åtminstone känner igen, blir en vardagskontakt så klart mycket enklare.

Relaterat: SvD, AB, AB.

Andra bloggar om politik, Tyresö, demokrati, Moderaterna.

Anders Borg och Mikael Wiehe

När regeringen idag presenterade sin proposition för att möta den ekonomiska krisen ansluter sig Anders Borg till mitt förslag om skatte- och avgiftskredit. Det gläder mig att ha läsare från hela det politiska spektrat eftersom ju även Mikael Wiehe visat sig läsa denna blogg.

Skämt åsido så är det ett bra förslag och jag hoppas att man på finansdepartementet arbetar för en generell sänkning av just arbetsgivaravgifterna. Man kan tala om minskad byråkrati hit eller dit men det största hindret för att nyanställa är fortfarande den alltför höga tröskel som dessa avgifter skapar. Kan vi även få till en översyn av den gamla kolossen LAS så har vi undanröjt ytterligare ett hinder för inte minst de små tjänsteföretagens expansion.

Relaterat: DI, DN, DN, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om politik, regeringen, jobb, ekonomi.

Matsäck från skolan

En skoldirektör i Jönköping föreslår att föräldrarnas i fortsättningen inte ska behöva betala diverse avgifter för skolutflykter, fika och lunchlådor till aktiviteter och resor. Han menar att föräldrarna kan ha ansträngd ekonomi och att detta bara blir ytterligare ett ok på deras axlar.

Enligt skollagen ska utbildningen vara avgiftsfri för eleverna, vilket är bra. Däremot tycker jag att den gode skoldirektören missar en del i sitt resonemang.

Vem har sagt att det ska vara gratis att ha barn? Barn ger mycket glädje, kärlek och nya dimensioner åt dig som vuxen, men billigt är det inte. Jag håller helt med fotbollsfrun Malin Wollin i hennes resonemang att har man inte råd att ordna en matsäck för 10-15 kronor då är man verkligen illa ute.

Man missar en del mysiga stunder med barnet. Att planera den där matsäcken, kanske handla och fixa till den tillsammans tyckte i alla fall jag var en höjdare när det begav sig.

Inget barn vill bli utpekat. Om vissa barn ska komma förbi skolan i Jönköping och hämta en matsäck kommer naturligtvis dessa barn känna sig utpekade inför sina kamrater. Eller menar skoldirektören att skolan ska stå för alla barns matsäckar?

Vissa aktiviteter kommer att ställas in. Många skolor gör ett ambitiöst arbete och ordnar studiebesök och utflykter för att ge innehållet i undervisningen ytterligare en dimension. Detta är oftast inget som är obligatoriskt enligt läroplanen och risken är att skolan helt enkelt ställer in dessa om föräldrarna inte ens kan bidra med en enkel matsäck.

Skolan behöver tiden. Personalen som arbetar i skolmatsalarna är ofta anställda på ferietjänster, man är ledig under loven. Det betyder att de få dagar på året som hela skolan är på utflykt eller idrottsdag kan användas till fortbildning och det har inte minst Bert Karlssons program i höstas visat ett stort behov av.

Att man inte ska kräva föräldrarna på dyra pengar för exklusiva studieresor och liknande har jag full förståelse för men det här är ju löjligt.


Läs fotbollsfruns blogg här.

Relaterat: AB, AB.

Andra bloggar om skolan.

Idrottsgalan – toppar och dalar

Årets idrottsgala bjöd på sedvanlig föreställning efter sedvanligt recept. Några pampar, några slocknade stjärnor, några komiker, några mainstreamlåtar, några usla tacktal och några pompösa prisutdelare. Här kommer min recension:

GALANS DROTTNING: Charmtrollet Charlotte Kalla, henne skulle man inte vilja bryta arm med.
GALANS KUNG: Robert Gustafsson som Per Gessle. Synd bara att vissa idrottare inte verkade ha den självdistansen att kunna skratta åt sig själv.
ÅRETS MEST EGOTRIPPADE PRISUTDELARE: Vad tror ni? Björn Ranelid förstås! Var det någon som hörde vad han sa i sin självbelåtenhet?
ÅRETS MEST LÄTTADE PRISUTDELARE: Gunde Svan när han förstod att Charlotte Kalla fått Jerringpriset. Tänk om han tvingats dela ut pris till en idrott där tjejerna sminkar sig för start!
ÅRETS TRÖTTASTE: Nej, inte Tomas Brolin den här gången utan Lennart Johansson. Den store fotbollspampen har verkligen blivit gammal sedan han lämnade rampljuset och Sepp Blatter som tvingade honom att vara på tå för att inte bli huggen i ryggen.
ÅRETS MEST RUTINERADE TACKTAL: Robert Karlsson visade att det inte var första gången han höll tacktal. Både posen med priset och det ”oförberedda” talet tyder på viss rutin.
ÅRETS MEST ORÄTTVISA: Att Anders Olsson inte fick ett enda pris. Skytte i all ära, men kolla in den mannens träning!
ÅRETS MISS: Att inte få med vare sig Jonas Björkman eller Kajsa Bergqvist i hyllningarna till de stjärnor som lagt av under året.
ÅRETS KLÄMKÄCKASTE: Tyvärr, det måste bli Carolina Klüft. Jag kan inte hjälpa det, men hon är alldeles för präktig för mig.
ÅRETS VEM VAR HAN?: Kanske börjar jag bli gammal, men vilka var grabbarna som sjöng Tom Joneslåtar ihop med Brolle och han som brukar åka kändiskonståkning?
ÅRETS NOMINERINGSMISS: Det svider i ett Hammarbyhjärta, men borde inte Kalmar FF åtminstone var nominerade bland årets lag. Ett allsvenskt guld smäller i alla fall högre för mig än en femteplats i OS-simning.
ÅRETS FRÅGA: Var hade bollgeniet J-O tagit vägen. Var han inte ens inbjuden? Om det var så illa så är det ÅRETS GALASKANDAL!

Relaterat: AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, SvD.

Andra bloggar om idrottsgalan.

Bloggarna mot resten

Mitt husorgan Svenska Dagbladet hade igår en artikel där man vill leda i bevis att alla bloggare är någon slags homogen mobb som orsakar ”bloggbävningar” med blixtens hastighet och tar som senaste exempel bråket kring Liza Marklunds bok ”Gömda”.

Jag tycker oftast att SvD har bra och analytiskt material och håller många gånger med om det som skrivs på t ex ledarsidorna, men här har man verkligen fått saker om bakfoten.

Den s k bloggosfären består av många olika människotyper och speglar minst lika många åsikter som samhället i övrigt. Det råkar bara var så att bloggen är ett mycket billigt, behändigt och snabbt sätt att förmedla sina tankar och åsikter. Om någon läser dem så är det naturligtvis bra men jag tror att många bloggar även för sin egen skull, som en slags offentlig dagbok. Jag är övertygad att en stor grupp bloggare skulle få lika få människor att lyssna om de ställde sig på Sergels Torg med en megafon, det här sättet är bara bekvämare.

Många bloggare förmedlar mer eller mindre rumsrena politiska åsikter, anonymt eller med sitt namn. Andra är exhibitionister som bara får en kick av att se sin bild på nätet, inte helt olikt en blottare om man får var lite fräck. Vissa skriver om trädgårdsskötsel, andra om veteranbilar, några om mode, vissa om sport.

Så särskilt homogent är det alltså inte, dessutom skriver inte majoriteten av bloggarna om FRA, IPRED eller för den skull Marklundaffären. Det är egentligen ganska få men högljudda och välartikulerade människor som är duktiga på att ta plats även på nätet och vet hur de ska få upp sina bloggar på diverse listor och därmed få ut sina åsikter.
Och ”gammelmedia hakar på, rädda att missa tåget. Det påminner om Investor under Internethypen på 90-talet, rädda för att missa inte hänga med köper man Spray, förmodligen den sämsta affär man någonsin gjort.

Så vadå bloggbävning? Marklundhärvan handlar om en kvinna som skriver en bok om en annan bok! Jag är helt övertygad om att en stor majoritet inte bryr sig det minsta om Liza har slirat en del på ”sanningen” utan betraktar boken som en bra produkt som behandlar ett viktigt och angeläget ämne.
För mig låter det snarare som om någon vill profitera på Lizas framgång. Skulle ”Gömda” varit skriven av någon mindre känd eller mindre rik person skulle förmodligen aldrig den senare boken sett dagens ljus.

Slutligen en liten lustighet i sammanhanget. Liza Marklunds förlag heter Piratförlaget och så vitt jag vet så har inte Liza samma åsikter som partiet med samma namn i vissa ”bloggbävningsfrågor”. Kanske upplagt för en liten namnbloggbävning?

Relaterat: SvD, DN, AB, AB.

Andra bloggar om Liza Marklund, Gömda, drev, bloggosfären.

Mordakuten

En morddömd man, som för två år sedan tvingades avsluta sina läkarstudier vid Karolinska institutet, har enligt Upsala Nya Tidning antagits till läkarlinjen vid Uppsala universitet.
Enligt Socialstyrelsen kommer mannan i vilket fall som helst inte kunna få ut någon läkarlegitimation.
I vanliga fall borde samhällets inställning vara att om man suttit av sitt straff, sonat sitt brott, så börjar man om på noll och skulle därmed i teorin kunna syssla med vad som helst. I teorin alltså.
I praktiken finns redan det s k ”pedofilregistret” där alla som vill arbeta inom förskola och skola måste hämta registerutdrag och visa upp för arbetsgivaren. Det finns också arbetsgivare som villkorar en anställning med att den tilltänkte medarbetaren själv begär ett utdrag ur straffregistret vilket är beklagligt men förståeligt, särskilt när det gäller småföretagare.

Var ska man då dra gränsen? För mig verkar det rimligt med en ”mänsklig gräns”, d v s har du dömts för ett brott som fysiskt skadat en annan människa så är du olämplig att arbeta med andra människor. Det går förstås alltid att diskutera exakt var gränsen går, att oavsiktligt kört på någon med bilen och skadat denne, är det tillräckligt o s v, men det borde kunna gå att lösa.

Det skulle betyda att någon som dömts för ekonomiska brott mycket väl skulle kunna bli läkare eller lärare, men inte någon som dömts för misshandel.
I det första fallet får man kanske hålla ett extra öga på kaffekassan...

Relaterat: SvD, AB, DN.

Andra bloggar om utbildning, brott.

HP, Apple, Sony, IBM, Acer, Asus 100-tals laddare i lager.

Stoppa matchen – igen

Häromdagen skrev jag ett inlägg om den kommande DC-matchen i tennis mellan Sverige och Israel.
Jag avslutade inlägget lite ironiskt med: ” Nu fattas det bara att Mikael Wiehe dammar av gitarren och skriver en ny låt för att de gamla vänsterdemonstranterna ska leta fram Palestinaschalarna och marschera på gatorna som i Båstad 1975.”

Tro det eller ej, men nu har han faktiskt gjort det!!!

Läs texten här och lägg sedan din röst om matchen här på bloggen! Tänk att även en gammal proggare som Mikael Wiehe läser min blogg...

Andra bloggar om Israel, Gaza, Palestina, tennis.

Gratis översättning! Översätt text och webbsidor gratis med vår automatiska översättningstjänst.

Elitklasser – bra för Sverige

Så är det då klart vilka gymnasieskolor som får starta de s k elitklasserna. Tio skolor startar en klass med 30 elever i varje med ämnesinriktning inom matematik, naturorienterade ämnen, samhälle eller humaniora. Det var på tiden, tycker jag.

Vi har sedan länge klasser med elitinriktning inom olika idrottsgrenar så varför inte inom även teoretiska ämnen? De som är emot oroar sig förstås för att det blir klyftor mellan eleverna. Ett typiskt Janteresonemang, det behöver inte per definition alltid bli sämre för någon bara för att några får det bättre.

Min erfarenhet är att eleverna, även på högstadiet, både presterar och trivs bättre om de får plugga på en utbildning som de själva valt aktivt och fått kämpa för att nå. Det finns många ytterst begåvade ungdomar som idag går på gymnasieskolans teoretiska program och ganska enkelt klarar MVG i alla teoretiska kurser och bara väntar på att få börja på högskolan för att få en rejäl utmaning.
Kan eleverna i elitklasserna dessutom få läsa in ett antal högskolepoäng under gymnasietiden så kommer även det att stimulera och utveckla dessa begåvningar.
Att detta dessutom kommer att ge lärarna en kick och nya utmaningar är en extrabonus.

Många av våra högsta företagsledare idag är både civilingenjörer och civilekonomer vilket även för en högt begåvad person tar tid. Kan elitklasserna spara in en del av den tiden så gynnas inte bara den enskilde eleven utan även landet. Ju tidigare vi kan dra nytta av dessa begåvningar desto bättre även för oss.
Det är bara att gratulera eleverna på de orter som nu får starta upp. Förhoppningsvis kan även vi i Tyresö snart erbjuda något liknande. Fotbolls- och handbollsklasser på toppnivå har vi ju redan.

Relaterat AB, AB, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om utbildning, skola, Tyresö.

Volvos värde varar?

I gårdagens partiledardebatt kom frågan om att ge bidrag till företag som varslat anställda om uppsägning för att de inte ska behöva verkställa avskedandet av de varslade.

Fredrik Reinfeldt var väldigt tydlig när han svarade att det blir det inget av med. Han efterlyste större insatser från arbetsgivarna och tog Volvos miljardvinster de senaste åren som exempel på att det åtminstone där borde finnas kapital.

Självklart måste företagen anpassa sina kostymer efter den ekonomiska verkligheten vilket sorgligt nog ibland innebär varsel och uppsägningar.
Ska sanningen fram så har inte åtminstone inte jag uppfattat särskilt höga rop från exempelvis bilindustrin efter statliga bidrag. De ropen kommer i första hand från oppositionen som självklart utnyttjar finanskris och lågkonjunktur för sina egna politiska syften. Inget konstigt med det, det ingår i det politiska spelet. Det intressanta är att det enda den röd-gröna röran har att komma med är, i de flesta fall, meningslös utbildning som sällan leder någon vart utan bara är en konstgjord andning.

MrGizmo är 70% billigare på original skal.
Vi har Sony Eicsson, Nokia, IPhone och HTC

Att det går upp och ner i konjunktur och ekonomi är ingen nyhet även om det på vissa alltid låter som det var första gången. I storföretagen är det ägarna som tar riskerna och även vinsterna och självklart är det också de som ska stå för eventuellt friskt kapital. Om de inte tror på verksamheten och vill satsa så varför ska skattebetalarna göra det? Många fackförbund har även i sina avtal avsatt pengar till olika omställningsaktiviteter via t ex Trygghetsrådet. Det är nu dessa pengar ska användas.

Staten kan däremot hjälpa till genom att skapa en bra infrastruktur och spetskompetens genom utbildning och forskning.

En tanke som slagit mig gällande småföretag som får problem orsakade av att de tappar kunder, inte beroende sin egen förmåga utan beroende på yttre omständigheter som just finanskris och lågkonjunktur, är någon form av ”skatte- och avgiftskredit”.

Ett exempel: Du har ett högteknologiskt företag som utvecklar klimatsmarta produkter men har kortsiktigt svårt att sälja dessa till industrin, inte för att produkterna är dåliga utan för att många företag i lågkonjunktur instinktivt drar ner på sina investeringar. I det fallet borde du kunna få ”kredit” och slippa betala in alla skatter och arbetsgivaravgifter.
Självklart skulle det inte gälla hela summan och under en begränsad period men det skulle innebära att du kanske slapp göra dig av med spetskompetens som du så väl behöver när det vänder. För vänder, det gör det alltid. Var lugn för det.

Relaterat: AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SydSv.

Andra bloggar om partiledardebatt, politik, ekonomi, Volvo.

Stoppa matchen?

Det börjar höjas röster för att Sverige i protest mot Israels krig i Gaza ska stoppa Davis Cupmatchen mot just Israel 6-8 mars i Malmö. Kraven som oftast kommer från vänsterpolitiker motiveras med att vi inte ska ha idrottsutbyte med krigförande länder.

Jag sympatiserar självklart inte med Israels anfallskrig mot Gaza även om jag intellektuellt kan förstå motiven, men argumenten för bojkott håller inte på långa vägar.

Med samma argument skulle vi bojkotta idrottsutbyte med USA, Storbritannien, Ryssland och kanske även Kina och ett antal afrikanska stater. De är alla mer eller mindre aktiva i diverse krigshandlingar i bland annat Irak, Georgien och Nepal.

Ett bättre sätt att markera tycker jag är att faktiskt spela matcher men kanske inte delta på banketter eller andra ”happenings” runt matcherna. Jag skulle även vilja ge de idrottare som vill lite friare tyglar att uttala sig i politiska frågor. Alla som idrottar på elitnivå är inte muskelstinna broilers utan egen tankeförmåga.

Tänk att få höra Robin Söderling inför tennismatchen på en presskonferens tala om hur illa han tycker om kriget i Gaza utan att för den skull förnedra de israeliska spelarna. Det skulle få mycket större genomslag än en ensidig svensk bojkott.

Nu fattas det bara att Mikael Wiehe dammar av gitarren och skriver en ny låt för att de gamla vänsterdemonstranterna ska leta fram Palestinaschalarna och marschera på gatorna som i Båstad 1975. Den här gången kanske de får kedja fast sina rullatorer utanför tennishallen.


Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om: Israel, Gaza, Palestina, tennis.

Solens mat

Satt och slötittade på TV i väntan på Sportspegeln och fick se ett program som nästan var bättre. Solens mat. Jag har visserligen sett det några gånger tidigare men inte förrän nu slog det mig vilket kanonprogram det är.

Bo Hagström glider runt i Italien, besöker små byar och deras kulinariska läckerheter. Med sin vithåriga charm och flytande italienska tar han sig in i kvartersrestauranternas kök, visar hur maten lagas och provsmakar. Bellisimo, Bono, Fantastico! Han strör berömmet över de lokala kockarna och själv känner man hur snålvattnet rinner till.

Man blir inte bara sugen på mat och vin utan varm i själen när han beskriver sättet maten lagas på, med omsorg, från färska lokala råvaror och till synes med all tid i världen.
Programmet gör att man blir sugen på att åka runt i Italien och bara äta och dricka. Hoppas Bo Hagström får bonus av italienska turistbyråer, för det är han värd.

Programmets hemsida med recept hittar du här.

Relaterat: AB, AB.

Andra bloggar om mat, vin, Italien.

Nya konstellationer

Under hösten har många debattörer diskuterat för- respektive nackdelar med att vi i Sverige alltmer går mot ett tvåpartisystem.
Idag publiceras två nya undersökningar från Demoskop och Skop som visar på helt andra möjliga valresultat.
I den ena undersökningar är KD nere på 2,5 procent, långt under riksdagsspärren. Det är visserligen långt kvar till valet och mycket kan hända men det inspirerar till tankar om helt nya konstellationer i svensk rikspolitik.

Scenario I: KD åker ur, SD kommer in och blir vågmästare. I det läget skulle åtminstone inte jag förorda samarbete med SD och troligen är inget av blocken intresserade. Knäckfrågan infinner sig direkt eftersom detta scenario gör att båda blocken behöver stöd (eller nedlagda röster) från SD för att kunna bilda regering. Är ett sådant stöd ett svek mot blockens politiska heder? Vad är alternativen?

Scenario II: KD åker ur, Piratpartiet kommer in och blir vågmästare. Väldigt osannolikt, jag vet, men större under har hänt. Minns hur USA med collegegrabbar slog den sovjetiska lagmaskinen i OS-hockeyn 1980!
Är det någon skillnad mellan stöd i regeringsbildningen från ett enfrågeparti än från SD? Blir regeringspolitiken stabilare då?

Det går att variera detta i det oändliga men om ett litet nytt parti klarar spärren och blir vågmästare så riskerar blocktänkandet att sättas ur spel. Nu tror jag ju fortfarande på en seger för Alliansen, inklusive KD, men man måste även förbereda sig mentalt på andra resultat.

Personligen skulle jag nog förorda ett närmande mellan Alliansen och Miljöpartiet. Dels är ju vi i Moderaterna det nya miljöpartiet (!) dels har MP de senaste åren på riksplanet utvecklats från ett gäng trädkramare till ett mer pragmatiskt parti som i vissa frågor, t ex synen på friskolor, faktiskt ligger närmare Alliansen än den röd-gröna röran. Ett sådant samarbete skulle förvisso bli tufft att hantera men jag tror det skulle gå med lite god vilja.

Relaterat: DN, SvD, AB.

Andra bloggar om politik, Alliansen, Miljöpartiet, Piratpartiet.

Uppgivenhet

Vi översköljs sedan en tid dagligen av dramatiska bilder från Gaza och Israel. Den ena sidan visar skadade och blodiga civila, gärna barn, filmat med skakig handkamera ackompanjerat av sedvanligt kaos med gråtande mödrar och släktingar. Den andra sidan visar hur Hamas skickar raketer mot Israel och hur israeliska trupper kliniskt rensar upp bland ”terroristerna”.

Är det bara jag som känner en viss uppgivenhet? Är det bara jag som känner en stark känsla av deja-vu? Är det bara jag som tror att den enda lösningen är något verkligt radikalt?

Som jag skrivit tidigare finns det så många människor på bägge sidor som är uppväxta med misstro och hat mot den andra sidan, orsakat av egna erfarenheter eller propaganda.
Det finns så många människor på bägge sidor som aldrig upplevt hur det är att leva i fred och trygghet.
Det finns tyvärr så många människor på bägge sidor som tjänar på att underblåsa fiendskapen mellan folken av politiska eller religiösa skäl.
Det finns så många människor på bägge sidor som istället för luft verkar leva på doften av rädsla, hat och misstro.

Summan av detta blir ett psykiskt och fysiskt lidande hos civilbefolkningen på båda sidor som vi som lever i trygghet aldrig kommer att kunna förstå.

De lösningar som talas om i diplomatiska sammanhang är antingen två stater som erkänner varandra, varandras territorier och suveränitet eller att en stat där folken måste lära sig att leva tillsammans.

Jag vet inte om det är en framkomlig väg, det känns som om detta redan har prövats och misslyckats.
Jag har en del erfarenheter från Lettland via mina morföräldrar och andra släktingar. Där är den äldre generationen, 70+, fortfarande så förblindad av hat mot ryssar efter alla övergrepp att det ibland är omöjligt att tala samförstånd med dem. I takt med att den generationens inflytande minskar, och inte fylls på av yngre människor, så går det ju sakta men säkert mot en större harmoni mellan letter och ryssar men det tar tid.

Jämför man då detta med situationen i Palestina/Israel så känner i alla fall jag en uppgivenhet. Gamla presidenten Ronald Reagan sa en gång, när han trodde mikrofonerna var avstängda, vad han från hjärtat ansåg om den konflikten. I mina mörka stunder känner jag motvilligt att det kanske ligger något i det.

Vad han sa? Antingen vet du, eller så får du ta reda på det själv. Jag vill absolut inte upprepa det.

Relaterat: AB, AB, AB, SvD, SvD, DN, DN.

Andra bloggar om Israel, Gaza, Palestina.

Sparkad bloggare

En enhetschef på Migrationsverket har fått sparken för att han tagit ställning för Israel och mot ”terrorister” från Hamas på sin blogg. Detaljerna och turerna i det här specifika fallet är ju naturligtvis omöjligt att som utomstående ta ställning till men fallet reser ju onekligen några principiellt viktiga frågor.

Gäller inte den grundlagsskyddade yttrandefriheten den som bloggar?
Gäller inte sekretess och tystnadsplikt för den som bloggar?

Jag vill hävda att svaret på bägge frågorna är JA!

Självklart ska man kunna uttrycka sina åsikter i samhällsfrågor oavsett uttrycksform. Att blogga är, i det här fallet, jämställt med att skriva insändare, hålla ett politiskt tal eller bara tala med grannen över staketet.

Lika självklart är det för mig att man inte kan avslöja sekretessbelagd information eller företagshemligheter oavsett om det sker via en blogg eller på annat sätt.

Det svåra inträffar förstås om dessa båda självklarheter hamnar i konflikt med varandra. Om jag i mitt arbete t ex får reda på att min arbetsgivare ägnar sig åt, i mitt tycke, oetisk men inte olaglig verksamhet kan jag då ta ställning mot detta i min blogg? Tveksamt skulle jag vilja påstå, risken att skada arbetsgivaren är i det exemplet för stort. Skillnaden vore om verksamheten är olaglig.
Ett annat svårt fall vore om någon i en anonym blogg avslöjade företagshemligheter eller sekretessbelagd information. Ska man få vara anonym till varje pris även om man skadar företag eller enskilda?
I det aktuella fallet har Tingsrätten avgjort att den omplacering som föregick avskedet var olaglig men Migrationsverket tycker fortfarande annorlunda och väljer att utnyttja en paragraf i LAS och köper ut enhetschefen.

Alla fall som inte kan lösas i samförstånd är naturligtvis ett misslyckande men förekommer ändå. Jag har dock svårt att se detta specifika fall som ett angrepp på vare sig yttrandefriheten eller ”bloggfriheten” (om det nu är någon skillnad) utan snarare som en arbetsrättlig konflikt och de slutar som bekant ibland på det här sättet.

Relaterat: DN.

Andra bloggar om Migrationsverket, bloggare, yttrandefrihet.

Rollinlevelse

Boken Gomorra av Roberto Saviano säljer som smör och ger kanske författaren lite plåster på såren för att han måste gömma sig för att undgå neapolitanska maffians hämnd. Efter uppgifter om att maffian gett ut en egen version av boken där man censurerar vissa delar och framhåller andra kommer nu nästa fantastiska story.
Tre av skådespelarna i filmen anklagas för kontakter med maffian ”på riktigt”.

Seriösa skådisar eller kriminella typer? Ja, inte vet jag. Däremot vet jag att många seriösa skådespelare ”pryar” inför kommande roller. Jag har för mig att Rolf Lassgård tillbringade tid hos polisen inför sin roll som Wallander och även t ex Robert de Niro är känd för att göra djup research inför nya roller. Det var kanske det dessa italienare gjorde?

Skämt åsido så skulle det inte vara vare sig första eller sista gången med maffiainblandning i showbiz. Hela Las Vegas är ju uppbyggd av maffian och det är ju ingen hemlighet att en sådan som Frank Sinatra hade nära kontakter i dessa kretsar.

Undrar förresten om Stellan Skarsgård pryade hos Piratpartiet inför sina roller i Pirates of the Caribbean?

Relaterat: SvD, AB, DN.

Andra bloggar om film, kultur.

Rätt Mats Gerdau – fast tvärtom

Min partikompis från Nacka, Mats Gerdau, föreslår att man ska tillåta distansutbildning via Internet för att nå ut till skoltrötta skolkare. Som han mycket riktigt påpekar finns ju ofta dessa elever på nätet, ibland dygnet runt.
Jag tycker inte det är någon bra idé, fast det kanske kan bli, om man vänder på tanken. Varför inte utveckla och tillåta distansutbildning för den rakt motsatta gruppen elever, de studiemotiverade och självgående?

Om man kunde använda nätet så att dessa elever kunde sköta en del, inte allt, skolarbete på distans hemifrån, skulle man ju frigöra mer lärartid åt de skoltrötta, som de så väl behöver, vilket säkert skulle locka åtminstone en del av dem tillbaka till skolan.

Jag är helt övertygad om att några kreativa lärare i t ex SO-ämnena ganska enkelt skulle kunna låta vissa elever, om de vill, sköta skolarbetet delvis på distans utan att tappa i kvalitet.
Många projektarbeten kräver ju faktainsamling som med fördel skulle kunna skötas hemifrån och lärarna vet i allmänhet väldigt bra vilka elever som skulle klara detta och kanske t o m utveckla sin förmåga till självständigt arbete ännu mer.
För eleverna inom gymnasieskolan skulle det ju dessutom bli en extra försmak av arbetslivet där fler och fler av arbetsuppgifterna med numera kan skötas på distans.

Mina tankar har säkert en del hakar men jag tycker helt klart att de är värda att fundera vidare på. Vågar man inte, så vinner man inte!

Relaterat: SvD, SvD, DN, AB.

Andra bloggar om skolan, politik, >, moderaterna, skolpolitik.

Kuitunen leder – vem bryr sig?

Finska skidåkaren Virpi Kuitunen leder Tour de Ski inför den spektakulära avslutningen upp slalombacken imorgon. Ni kommer ihåg, samma tävling där Charlotte Kalla knäckte just Kuitunen förra året.
Jag tycker att Tour de Ski är en tuff och rolig tävling att titta på, även om svenskarna i år inte ligger i topp. Att en sådan åkare som Kuitunen som tidigare varit dopad leder gör mig naturligtvis misstänksam och gör att jag tappar intresset. Fick jag bestämma skulle hon varit avstängd på livstid och inte kunnat komma tillbaka och tjäna prispengar på bekostnad av sina ”rena” medtävlare.
En idé som skulle vara intressant att testa vore att förutom avstängning även döma dopade åkare att vid eventuell comeback betala 10 procent av prispengarna till en fond för antidopningsforskning. Resten av den aktiva karriären! Det skulle göra att dopade åkare fick betala tillbaka en del av den skada de åsamkat i reda pengar och bidra till att kunna avslöja andra fuskare.

Relaterat: SvD, DN, DN, AB, AB.

Andra bloggar om dopning, skidor.

Sexköp utomlands

Idag inför Norge en sexköpslag enligt svensk modell, dock med en väsentlig skillnad: Den norska lagen förbjuder även sexköp i utlandet.
Man skulle kunna tro att det är en Norgehistoria, men icke. Det finns t o m vissa svenska politiker som vill göra gemensam sak med normännen inom svensk lagstiftning.

Självklart kan jag förstå den moraliska vinklingen men drar man saken till sin spets kan det skapa väldigt konstiga juridiska motsägelser.
Min absoluta åsikt generellt är att i Sverige gäller svensk lag som stiftas i den svenska riksdagen och det är allas skyldighet, både medborgare och tillfälliga besökares, att rätta sig efter den. Besöker jag ett annat land är det min skyldighet att ta reda på vilken lagstiftning som gäller där och rätta mig efter den.

Det finns länder där prostitution är tillåten inom vissa regelverk, en norsk medborgare som besöker en prostituerad begår alltså inget brott i dessa länder men kan uppenbarligen bli straffad för detsamma hemma i Norge. Undrar hur norska myndigheter i så fall får reda på ”brottet”?

Att diskutera det moraliska i att utnyttja människor sexuellt i andra länder ska vi naturligtvis fortsätta med och gärna försöka påverka andra länders lagstiftning genom debatt med deras folkvalda men håll fingrarna borta från andra länders lagar!

Relaterat: AB.

Andra bloggar om lagstiftning, politik, moral.