söndag 20 mars 2016

Religion – Ett hinder för lyckad integration?

Den stora mängden asylsökanden som det senaste året kommit till Sverige skapar, särskilt på kort sikt, stora utmaningar för vårt samhälle.
Migrationsverkets långa handläggningstider gör att vi ute i kommunerna ännu inte sett konsekvenserna av det stora antalet nyanlända.

En nyckel för att denna utmaning ska sluta som en positiv historia för både individerna och samhället stavas integration. Jag har tidigare i flera inlägg skrivit om hur jag skulle vilja att vårt mottagande skulle se ut för att ge de nyanlända en bild av vilket land de kommit till, vad vi kan erbjuda och vad vi förväntar oss av dem.

På senare tid har min optimism, åtminstone delvis, dämpats av flera incidenter som uppmärksammats på flera håll. Jag tänker exempelvis på sexuella trakasserier i våra simhallar och på allmänna platser, krav på separata badtider för kvinnor och de s k ”barnbrudarna”.
Allt fler vittnar dessutom om det patriarkala förtrycket mot flickor och kvinnor i flera av våra förorter.

Grunden för den, i mitt tycke, snedvridna kvinnosyn, bottnar i religiös fundamentalism blandat med medeltida klantraditioner från de nyanländas hemländer.
Om vi i Sverige inte med stor kraft och uthållighet, i både ord och handling, stoppar utbredningen av det religiösa förtrycket mot flickor och kvinnor så kommer integrationen att misslyckas.
Risken är att vårt samhälle i framtiden, i ännu större utsträckning än idag, kommer att vara kluvet med små enklaver i förorterna där stenhård religiös disciplin råder och de flickor och kvinnor som sökt friheten i Sverige, kommer till sin fasa inse att ingenting förändrats i deras liv.

De värderingar som gäller i Sverige ska gälla alla som vistas där stadigvarande. Våra lagar måste stå över religiösa regler, gamla sedvänjor och s k hederskultur. Allt annat vore vansinne.

För mig innebär detta bl a följande:

  • Straffen för s k hedersbrott måste skärpas. 
  • Religiösa argument för elever att inte delta i skolans undervisning tolereras inte. Exempel på detta är flickors deltagande i simundervisningen. Inför möjlighet att bötfälla de föräldrar som inte låter sina döttrar delta i idrotts- och simundervisningen.
  • Inga religiösa attribut som täcker ansiktet hos elever och lärare får förekomma inom skolan och förskolan. 
  • I en mån religiösa friskolor överhuvudtaget ska tillåtas är det viktigt att de kontrolleras extra och ofta så att de följer våra demokratiska och sekulära regelverk. 
  • Innan statliga och kommunala bidrag utdelas till religiösa organisationer, måste en grundlig bakgrundskontroll genomföras av både organisationen och de engagerade individerna, så att man inte omedvetet stödjer religiös fundamentalism. 

Det är mycket viktigt att vi sätter ner båda fötterna nu och markerar vad som gäller. För de förtryckta flickornas och kvinnornas skull, men även för en långsiktigt lyckad integration av alla nyanlända.

Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , .

fredag 18 mars 2016

Galavinnare 2016

För sjätte året i rad hölls ikväll Kultur- & Idrottsgalan i Tyresö. Det är en av de saker jag är mest stolt över att ha initierat under mina år som ordförande i kultur- och fritidsnämnden.
I år gick biljetterna åt snabbare än någonsin och restaurang Energikällan var full till bristningsgränsen av glada och festklädda föreningsmänniskor.
Nanne Grönvall. En av gästartisterna.

Som vanligt vill jag passa på att påpeka att det är stort att bara bli nominerad. I de flesta kategorierna skull vi kunna dela ut många priser till välförtjänta människor.

Utmärkelserna detta år gick till:

Årets idrottsförening
Hanvikens SK

Årets kulturförening 
Teater Najkit 

 Årets ledare
Andreas Ehrenreich Tyresö Royal Crowns

Årets unga ledare
Ines Lindstedt-Hidiri Tyresögymnastiken

Årets eldsjäl
 Lars Larsson och Per Frykholm Tyresö Handboll

Årets idrottsprestation
Daniel Anglén, judoguld i Special Olympics

Årets kulturpersonlighet
Joy Deb, låtskrivare och producent

Kvällen överraskning var en nyhet, Juryns val. Ett sätt att uppmärksamma saker som kanske inte riktigt passar in i någon specifik kategori.
Dessa utmärkelser gick till ST-Cupen, Tyresö FF:s jättestora inomhuscup i fotboll samt till Göran Magnusson för hans mångåriga arbete med att dokumentera och förmedla kommunens historia.

Utöver dessa pristagare fick årets kulturstipendiater motta sina utmärkelser under kvällen.

Charlotte Krook, bildkonstnär
Aina Miyagi Mahnell, sångare
Elisa Moa Ralphsdotter Onegård, musiker

Ett stort grattis till alla pristagare. Motiveringarna kommer du kunna läsa på tyreso.se inom kort.

Andra bloggar om , , , , .

fredag 4 mars 2016

Att dyka eller inte dyka

Jag har aldrig varit något vattendjur. Visserligen tog jag ett och annat simmärke under uppväxten men någon ”mänsklig säl” har jag aldrig varit.
 
För ett antal år sedan, när jag fortfarande var vältränad, hade jag en tanke på att genomföra en Ironman, d v s simma 3,6 km, cykla 18 mil och avsluta med ett maratonlopp.  För att klara detta måste man kunna simsättet crawl. Jag anmälde mig till en crawlkurs för vuxna i Tyresö simhall och konstaterade att det inte var så lätt som på TV. Eller som min ”simfröken” uttryckte: "En del människor har bra högt vattenläge, andra har lite lägre. Du Dick, du har inget vattenläge alls…”

Så den drömmen fick fortsätta att vara just en dröm.

Däremot har jag sedan jag var liten och såg de fantastiska undervattensfilmerna av Jaques Cousteau på TV, haft en dröm att tyngdlös sväva under vattnet bland rockor, hajar och jättesköldpaddor. Snorkla har jag gjort tidigare, och gillat det skarpt, men aldrig provat att dyka med tuber.

I år firade jag jul och nyår i Thailands värme och nu äntligen skulle jag göra slag i saken. Efter lite rekommendationer från Sverige bokade jag en dags prova-på-dyk med en firma i Kao Lak.
 

Efter att ha blivit upphämtad med taxi hamnade jag och mitt resesällskap på en s k speedboat som med 30 knops fart i 90 minuter tog oss till Thailands svar på Maldiverna, Koh Tachai. En makalöst vacker plats.

Jag fick en alldeles egen, svensk, instruktör som började med att gå igenom säkerhetsrutiner och det teckenspråk som dykare använder. Så långt inga problem.
Sedan skulle jag få på mig utrustningen. Det är mycket prylar att hålla reda på. Munstycke och reservdito. Luftventil till västen man bär – svart knapp betyder släppa ut luft, grå knapp pumpa i luft. Eller var det tvärtom? Viktbälte, cyklop, simfötter stora som elefantöron, våtdräkt som ett korvskinn…


Till slut var jag redo att äntra det turkosa vattnet. Inte så graciöst, men i alla fall. Nu skulle det ske.

Vi skulle börja med några säkerhetsövningar. Ta ur munstycket och blåsa torrt och få ur vatten ur cyklopet. Allt detta 4 meter under ytan.
Redan där började jag så smått inse att jag inte är Cousteaus arvtagare. Känslan att inte riktigt lita på att det verkligen kommer luft ur munstycket när man stoppar tillbaka det i munnen, med tömda lungor, tilltalade mig inte. Att dessutom inte kunna låta bli att tänka ”ingen panik nu” gav hjärnan fel signaler. När huvudet dessutom blir fullt av tankar hur många meter som är kvar upp till ytan, blir det såklart fel.

Skam den som ger sig. Med hjälp av den sympatiske och ytterst pedagogiske instruktören, som höll mig hårt i handen, försökte jag igen. Efteråt berättade instruktören att vi hade varit nere i 15 minuter på ca 7 meters djup. Själv var jag fullt upptagen med att inte hyperventilera i munstycket och försöka räkna ut hur länge jag skulle behöva hålla andan innan jag nådde vattenytan igen. Knappast rätt fokus för en fantastisk naturupplevelse.

Lite sorgsen tvingades jag konstatera att det här är nog inget för mig. Jag kommer aldrig att få dyka vid Stora Barriärrevet eller bland korallerna i Västindien. Möjligen snorkla, men inte mer än så.

Med lite distans till upplevelsen är jag ändå glad att jag försökte. Annars skulle jag ju aldrig fått veta.

Får jag, slutligen ge ett råd till de av mina följare som kanske har samma tankar som jag hade, så skulle det nog vara att börja redan hemma i Sverige. Då kan man kanske vänja sig vid utrustning och öva säkerhet med fötterna på bassängbotten, inte i dyningarna på havet.