Årets politiska julklappar – och några till

Så här dan före dan, är det traditionsenligt dags att dela ut årets politiska julklappar. Det är inte alla som får, men dessa mottagare har sannerligen förtjänat sina. Jag har dessutom lagt till några ”ickepolitiker” på listan. Kunde helt enkelt inte låta bli.

Inuti klapparna i årets julklappssäck gömmer sig alltså följande:

Rödgrönrosa styret i Stockholm – Skyddshjälmar, av återvunna PET-flaskor, att ta på när de passerar Slussen som vittrar sönder.

Jimmie Åkesson – Silvertejp så han kan täppa till munnen på Björn Söder.

Vladimir Putin – En varm tröja i ”pridemönster” så han slipper frysa när han rider barbacka eller brottas med björnar.

Göran Hägglund – Ett hedersomnämnande för att han vågade ta ett steg för en öppnare debatt om hur vi kan förbättra vår migrations- och integrationspolitik. Dessutom utan att ens tänka tanken på kvoter.

LO – Lite insikt om verkligheten. Mindre än hälften av medlemmarna röstar på S. Ändå ska man satsa 20 miljoner av medlemmarnas pengar på en S-seger i extravalet. En förolämpning mot över halva medlemskåren. Genererar proteströster som går till SD?

Zlatan – Ett presentkort på en stilkurs. Göra reklam tillsammans med Dressman för sportkläder? Lärde han sig inget under åren i Italien? Det kan ju knappast handla om pengar.

 Vad kommer vi få se? ”Köp tre av Zlatans joggingbrallor – betala för två”…

Håkan Hellström – Sånglektioner. Ja, jag vet att jag tjatar, men det är mig en gåta hur han kunde fylla Ullevi i somras. Visserligen verkar han vara en ”go gubbe”, men grabben har absolut ingen sångröst.

Ha nu en riktigt GOD JUL.

Relaterat: DN, DN, Resumé, Resumé.

Andra bloggar om politik, samhälle, julklappar, satir, Slussen, Val 2015, flyktingar, rasism, LO, SD, Putin, demokrati, rasister, Zlatan, integration, Stockholm, Björn Söder, Jimmie Åkesson, Håkan Hellström, KD, Göran Hägglund, jul.

Annektera Åland!

Nittio procent (90) av Ålänningarna är svenskspråkiga. Redan 1918 ville befolkningen lämna Finland och förenas med Sverige.

Vi kan inte längre stillatigande se på hur våra systrar och bröder lider av att tillhöra ett land man inte känner samhörighet med. Det är bara att betrakta deras flagga! I princip är det ju Sveriges med lite rött vilket såklart symboliserar blodet som förenar Åland och Sverige.

 Nu är dags att agera! Jag föreslår en folkomröstning på Åland genomförs inom en vecka  med följande alternativ:

1. Jag vill att Åland omedelbart blir Sveriges landskap nr 26
2. Jag vill att Åland 1 januari 2015 blir Sveriges landskap nr 26

Finland har länge nog förtryckt ålänningarna. Tvingat dem att dricka Koskenkorva istället för Renat och förvägrat dem rätten att äta surströmming och pitepalt.

De har inte heller fått bejaka sitt svenska kulturarv. Åländska skolbarn tvingas exempelvis på musiklektionerna lyssna på Lordi istället för Kent och Gyllene Tider. Vi måste sätta stopp för den ”finskifiering” som drabbar ålänningarna. Vi måste sätta stopp nu!

Som påtryckning föreslår jag att svenska flottan ”övar anfall” utanför Söderarm och att svenska armén mobiliseras i Gävletrakten.

Så fort folkomröstningen är genomförd erkänner vi Åland som en del av Sverige och hissar den svenska fanan i Mariehamn. Den finska minoriteten får två alternativ. Antingen blir man svensk medborgare, eller så får man försvinna österut. Ålands sak är vår!

För den som till äventyrs inte förstått, så är givetvis ovanstående påhittat och skrivet med mycket ironi och en stark oro för Rysslands agerande gentemot Ukraina.

En oro som jag är övertygad om delas av våra baltiska vänner och andra självständiga fd sovjetrepubliker med delvis rysktalande befolkning. Mitt moderland Lettland har ca 10 % ryssar i sin befolkning. Det skulle, med Putins logik, lätt kunna vara ett motiv för en rysk aggression.

Nu är det viktigt att alla står upp för Ukrainas rätt till självbestämmande! Vem vet vilket land som sedan står i tur på Putins önskelista?

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, AB.

Andra bloggar om Ryssland, Ukraina, politik, demokrati, Putin, EU , Lettland, debatt, mänskliga rättigheter, Åland, ironi.
 

Veckans spegelbilder

Vad är det viktigaste som hänt under veckan som gått? Här kommer några reflektioner från min horisont.

Veckan som gick dominerades till stora delar av vinter-OS i Sotji. Hur många medaljer kommer Sverige att ta hem? Hur kommer Putin vara klädd på invigningen? Frågorna och spekulationerna haglade.

Nu när invigningen varit, har vi i alla fall ett svar, Putin bar inte regnbågsfärgade trikåer. Jag tyckte invigningen var som alla andra invigningar, storslaget, pampigt men väldigt förutsägbar. Roligast var att se de gamla hjältarna Karelin och Tretjak när elden skulle tändas. Att förmodligen ingen svensk brottare, möjligen Tomas Johansson, tagit poäng mot Karelin, vet jag. Men det kan inte heller vara så många svenska hockeyspelare som lurat Tretjak när det begav sig.

Däremot kan man ju undra vad just Karelin, Sjarapova och Isinbajeva gjorde där? Visserligen är de skickliga atleter, men är inte de sommaridrottare?

Resultatmässigt vet vi såklart ännu inte hur det kommer gå för Sverige. Men Kallas och Hellners silvermedaljer är tunga prestationer och lovar mer.

Vi har också fått veta att LO sponsrat Socialdemokraterna med 70 de senaste åren och tänker fortsätta med det.. Detta trots att hälften av medlemmarna röstar på ett annat parti.

Vilken tur att man inte är med i facket! Jag skulle bli vansinnig om mina medlemsavgifter skulle gå till ett parti som jag absolut inte sympatiserar med!

Tänk tanken att ett Sacoförbund gick ut och berättade att man stödjer Moderaterna i valrörelsen med x miljoner eller ännu värre, SD. Vilket liv det skulle bli. Jag tycker det är sorgligt och uppmanar alla medlemmar i LO som inte sympatiserar med S, att fundera på om de ska behålla sitt fackliga medlemskap.

Filmaren Stefan Jarl har gjort en politisk dokumentär som SVT köpt in. I veckan har Jarl ”rasat” eftersom SVT, för ovanlighetens skull, insett att man inte kan visa hur vinklade program som helst och beslutat sända dokumentären efter valet. Heder åt SVT. Kan vi hoppas på ett trendbrott eller kommer vi få se Janne Josefsson med dold kamera försöka provocera fram korkade uttalanden från borgerliga valarbetare även detta år?

En mätning i veckan visar att förtroendet för Fredrik Reinfeldt som statsminister ökar i jämförelse med Stefan Löfven. Man ska såklart inte bry sig om mätningar allt för mycket, men ju fler människor som försöker se hr Löfven som landets statsminister framför sig, desto bättre tycker jag…

Till sist. Företaget Google manifesterade i samband med OS-invigningen sin avsky för Rysslands antigaylagar när man ändrade sin logo till regnbågsfärger. Snyggt gjort.

Samtidigt rekommenderar jag en artikel i DN som belyser Google och deras framtida ambitioner på ett både spännande och skrämmande sätt.

Är Google genomgoda eller är de SPECTRE livs levande?

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om Ryssland, idrott, politik, OS, Putin, Sotji , sport, LO, Charlotte Kalla, Marcus Hellner, Fredrik Reinfeldt, Stefan Löfven, Google, SVT, funderingar.

Så här blir Putins OS

Idag är det dan före dan. Imorgon invigs vinter-OS i Sotji. Försnacket har kantats av spekulationer kring mutor, Rysslands antigaylagar, byggarbetare som inte fått lön och terroristhot.

Så vill Putin INTE se sig själv

Putins bild av sig själv

Jag har tittat i min kristallkula och kan redan idag avslöja hur OS kommer att bli, ur både sportslig och politisk synpunkt.  Här kommer mina spådomar:

• Sverige tar tre guld. I skicross, curling och så vinner de alpina damerna en gren.

• Vladimir Putin tar guld i propaganda-OS. Utåt sett kommer det bli ett perfekt arrangemang. De ryska medborgarna kommer inte märka av någon kritik. Frågan är om VP kommer att anlända till invigningen ridande på en isbjörn eller en upptinad mammut?

• Västjournalisterna kommer ägna lika mycket tid åt att hitta företeelser att kritisera, som att jaga intervjuer med idrottshjältar.

• Petter Northug kommer, i vanlig ordning, skapa flest rubriker både i och utanför skidspåren. Vore han svensk skulle vi älska honom.

• IOK kommer fortsätta ägna sig åt småsaker som hur hockeymålvakternas ansiktsmasker ser ut, istället för att diskutera mänskliga rättigheter.

• Spelen kommer vara fullt av små politiska protester. Vem som bör fanan för respektive land, hur man målat naglarna, vilka målgester som görs. Hoppas många vågar visa vad de tycker.

• De norska muskeldamerna Björgen och Johaug kommer att dominera i skidspåren. Som vanligt. Skidor är Norges nationalsport, inte Sveriges. Vi måste inse det.

• Massor med svenskar kommer gnälla över att de inte kan se tävlingarna för att de inte har de rätta kanalerna. Sånt är livet nuförtiden. Lennart Hylands tid är förbi.

• Det kommer fortfarande att avslöjas dopade atleter. I vissa länder finns det fortfarande alldeles för mycket att vinna på att chansa.

• Pussy Riot kommer inte att framföra den officiella OS-låten.

Om jag får tid kommer jag gärna titta på skidskytte, längdåkning och såklart ishockey, där för en gångs skull alla de bästa har möjlighet att vara med. Heja Sverige!

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om Ryssland, idrott, politik, OS, Putin, Sotji , sport, TV, IOK, demokrati, debatt, HBTQ, mänskliga rättigheter, vinter-OS, funderingar.

Julen handlar om att ge

Det fina med julen, förutom god mat och några lediga dagar extra, lär ju vara att ge. Ge saker till människor man bryr sig om, nära och kära eller behövande av olika slag.

Jag kan förstås inte låta bli att fundera på vad jag skulle vilja ge till några mer eller mindre kända personer och organisationer. Håll till godo!

Stefan Löfven – en ryggrad så han i fortsättningen slutar söka samband med SD för att fälla regeringen.

#hogreskatterforalla

Vladimir Putin – en regnbågsmönstrad träningsoverall. Kommentar överflödig.

#konstakningarmanligtvladimir

Jimmie Åkesson – en ännu större sopkvast för att städa ut alla smygrasister i partiet. Risken är att det inte blir så många kvar.

#jagkanskebehoverensopsugistallet

Göteborgs kommun – en kurs i etik och moral.

#vadakvittonviarjugoagubbar

Regeringen – en ännu bättre pedagogisk förmåga, så att de når ut med budskapet att skattesänkningar och förbättrad välfärd inte står i något motsatsförhållande.

#kanskeenkurshosschlingmann

Jonas Sjöstedt – ett årskort på ett lekland. Där kanske han hittar någon som vill leka med honom.

#jagvilljulekameddestoragrabbarna

Håkan Hellström – en sångröst. Ursäkta, men för mig låter han fortfarande som MA Numminen.

#somenbollkommerjagtillbaka

Sveriges journalistkår – en kurs i politisk neutralitet.

#sverigeharflerpartieräntva

Dennis Rodman – en bok om Nordkoreas historia, en tid av tyranni och diktatur.

#michaeljordanskullealdrigsjunkasalagt

Ken Ring – En ordbok så han lär sig skälla på jurys som inte belönar honom på ett civiliserat sätt.

#samycketsamre

Svenska Fotbollförbundet – ödmjukhet. Istället för att ställa orimliga krav på klubbarna för spel i de högsta serierna, vore det klädsamt om man ville bidra ekonomiskt.

#arvetefterlarsake

Till sist, en liten julklapp från mig till dig – ett fantastiskt gott sillrecept. Smaklig spis!

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN.

Andra bloggar om jul, Ryssland, idrott, politik, Nordkorea, Putin, media , SD, Jimmie Åkesson, Stefan Löfven, demokrati, debatt, regeringen, Ken Ring, Håkan Hellström, funderingar.

Idag hyllar vi Lettland

Ett av våra baltiska grannländer, Lettland, firar sin nationaldag idag. I helgen som gick hade jag förmånen att besöka mitt moderland igen, den här gången i syfte att besöka Tyresös lettiska vänort, Cesis. Cesis ligger ca 10 mil in i landet, ONO om Riga och har 18 000 invånare.

 Det har hänt massor i positiv riktning sedan jag landade här första gången 1991. Då slog svaveldoften emot mig som en vägg och allt var grått och trist i en återuppväckt republik. När man kommer hit 22 år senare, möts man av en modern flygplats och den korta biten in till huvudstaden Riga kantas av diverse köptempel, som vilken modern västeuropeisk stad som helst. Inne i städerna finns ett rikt utbud av butiker, restauranger och kaféer.

Utvecklingen har gått väldigt fort och letterna kämpar hårt för att både komma ikapp oss i väst ekonomiskt, samtidigt som man försöker fjärma sig politisk från Rysslands Putin i öst. En balansakt som jag beundrar starkt, eftersom man fortfarande är ekonomiskt beroende av affärer med Ryssland.

Letterna har nyligen genomgått ett ekonomiskt stålbad, men som det känns så biter de ihop och jobbar, till skillnad mot exempelvis grekerna. Flera indikatorer pekar nu åt rätt håll. Tillväxten mellan andra och tredje kvartalet i år var 1,2 procent, bland de bästa i Europa.

Lettland har verkligen haft nytta av sitt medlemskap i EU. Vi såg ett flertal exempel i Cesis där stora projekt, bland annat ett nytt fint kulturhus, till stor del finansierats via EU-pengar. Första januari 2014 kommer man också att ansluta sig till euron, och blir då kanske ett av de första länderna som faktiskt klarar de uppsatta kraven.

Nya nationalbiblioteket i Riga

Just inom kulturområdet är man långt framme. Riga blir 2014 Europas kulturhuvudstad (tillsammans med Umeå), och förberedelserna är i full gång.

Jag hade i Cesis förmånen att få bevista en liten försmak på nationaldagsfirandet i en kommundel. Väldigt mycket sång, letterna kallas ibland ”det sjungande folket”, och dans, allt med ett nationalistiskt tema.

Med tanke på landets historia av förtryck och ockupation är inte det särskilt konstigt. Lettlands historia är full av utländska nationer och ”krigsherrar” som styrt landet. Från korsriddare och svenskar till nazityskland och Sovjetunionen. Hur många länder behöver faktiskt ett "ockupationsmuseum"?

Till skillnad från oss har de inte utmaningen att integrera och inkludera nya medborgare i sitt samhälle. Snarare tvärtom. Många letter i produktiv ålder lämnar landet för att söka lyckan i andra EU-länder, och på vissa håll minskar befolkningen.

Jag hyser dock gott hopp om att de på sikt kommer att vända trenden. Letterna är inte bara ett sjungande folk, utan även ett kämpande. Grattis Lettland!

Relaterat: DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om ekonomi, Riga, EU, funderingar, Ryssland, Lettland, Putin, välfärd, kultur, Tyresö, invandring i, integration.

Idrott och politik hör visst ihop

Sportkrönikören i DN, Johan Esk, som jag vanligtvis förknippar med kloka och tänkvärda åsikter, är i dag ute och cyklar.

I sin krönika påstår han på fullt allvar att den fredliga och fyndiga protesten mot Rysslands kränkande HBTQ-lagar som Emma Green Tregaro genomför, genom att måla naglarna i regnbågens färger, att politik inte ska ta plats i idrotten.

Han skriver:” Ska en åsikt få komma fram måste andra åsikter också släppas in på arenan och då ökar risken att idrotten inte längre är en fredad zon i en konfliktfylld värld.”

Jamen, Johan Esk, idrotten är en del av vårt värld och även där måste man kunna få framföra sina åsikter. Självklart ska det inte störa medtävlande eller motståndare i sin utövning, men Emma GT:s naglar gör såklart inte det.

Jag tror inte på bojkott som ett medel, men att säga att idrotten på något sätt ska vara fredad från politik, är lika dumt som att säga att politik och kultur inte hör ihop. Hur många föreställningar skulle då Dramaten ha kvar att visa?

Nej, jag tycker Emmas aktion är härligt, klockrent subtil, och om ingen ändring skett inför kommande vinter-OS skulle jag gärna se den svenska truppen med två flaggor på sina dräkter, den svenska och regnbågsflaggan.

Relaterat: DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om sport, Ryssland, idrott, politik, VM, Putin, media , Emma Green Tregaro, friidrott, HBTQ, demokrati, debatt.

Om politik i ESC

Eurovision Song Contest är över för den här gången. Jag kollade finalen lite halvslumrande i brist på annat.  Danmarks vinnande låt var helt ok, men kommer troligen inte leda till något internationellt genombrott för den här sångerskan heller. Var tog Loreen vägen förresten efter sin vinst?

Jag kan inte, så här dagen efter, låta bli att reflektera över den politik som, trots totalt motsatt ambition från arrangören, ändå smyger sig in i tävlingen.

Den finska artisten kysser en annan tjej och genast vaknar homofoberna i vissa stater till. Tragiskt att någon 2013, ens ska behöva reagera på en sådan sak.

Det är helt uppenbart att tävlingen är viktigare för de gamla sovjetstaterna än för många andra. Kanske är det en möjlighet att visa hur västvänliga de är, genom att sjunga på engelska och ha en scenshow med mycket glitter?

Jag vågar inte tänka på vad den vitryska tjejen i kortkort fått gå igenom för att få representera sitt land. Det sägs ju att diktatorn Lukasjenko brukar ändra laguttagningen till ishockeylandslaget, så varför inte även här..?

De gamla öststaterna röstar på varandra. De nordiska länderna röstar på varandra. Eric Saade vimsade runt bland artisterna och verkade mest vilja rösta på sig själv.

Fredrik Reinfeldt deltog tydligen i någon sketch som var rolig, förstår jag av eftersnacket på nätet. Jag måste ha somnat en stund eftersom jag missade den, men är inte förvånad.  Han är faktiskt en folklig och rolig kille bakom den allvarliga fasaden, även om han inte dansar med uppstoppade kor som vissa andra gjorde på sin tid…

Apropå politik, så måste både Estlands och Lettlands jurygrupper missat den kopplingen totalt. Hur kunde de annars ge högst poängen till Putins Ryssland. Mina morföräldrar har inte slutat snurra i sina gravar ännu…

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB, DN, DN.

Andra bloggar om kultur, musik, ESC, melodifestivalen, Fredrik Reinfeldt, politik, Lettland.

Krokodilen från Minsk

Under OS i München 1972, dök det upp en sovjetisk gymnast vid namn Olga Korbut, som revolutionerade gymnastiksporten. Hon utförde konster som ingen tidigare gjort. Hon charmade alla, tog fyra guld och fick snabbt smeknamnet ”sparven från Minsk”.

Idag är det knappast en sparv från Minsk som är aktuell, snarare en krokodil eller något liknande rovdjur, som knappast inger förtroende.

Lukasjenko?

Den jag talar om är naturligtvis Vitrysslands diktator Alexandr Lukasjenko. Beslutet att stänga sin ambassad i Stockholm och samtidigt kasta ut alla svenska diplomater verkar, för en utomstående betraktare, vara taget av en reptilhjärna som reagerar på instinkt snarare än förnuft.

Sverige har länge arbetat för att påverka Vitryssland att respektera de mänskliga rättigheterna, och Lukasjenkos utspel tyder på att vi faktiskt på något sätt lyckats inge hopp till oppositionen. Varför skulle annars reaktionen bli så skarp?

Det känns bra att ha en utrikesminister som vågar tala klarspråk och kalla Lukasjenko för ”buse”, som förmodligen i diplomatiska kretsar är ett väldigt skarpt uttryck. Stå på dig Carl!

Nu gäller det för Sverige och övriga EU att fortsätta hålla tummen i ögat på Lukasjenko och samtidigt fortsätta hjälpa oppositionen så att de inte tappar hoppet om demokrati.

Nyckeln finns förmodligen i Moskva. Om president Putin tar bort sin skyddande hand från Lukasjenko är förmodligen hans dagar räknade. Det är i och för sig inget troligt scenario, men inte ens Putin kommer att acceptera vilka nycker som helst. Han vill ju, trots allt, ha en något så när lugn relation med både EU och USA.

Att Vitryssland fortfarande är kvar som arrangör av hockey-VM 2014 är en skandal! Internationella ishockeyförbundet hävdar att de inte vill vara ett redskap för politiken, men samtidigt måste ju även de kunna se och reagera på när människor förföljs för sina åsikter.

Det finns dessutom säkert en massa hockeyfans även inom oppositionen. Att låta en diktator använda ett idrottsevenemang som propagandaverktyg, är ju också att vara just det redskapet man inte vill vara...

Idrott och politik hör visst ihop, vad än hockeypamparna tycker och tror.

Till sist, vad Olga Korbut gör idag kan du läsa här.

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om yttrandefrihet, Vitryssland, Carl Bildt, politik, utrikespolitik, demokrati, Minsk, EU, Lukasjenko, Putin.

Alternativen till Putin

Allt talar för att dagens presidentval i Ryssland ger Vladimir Putin ytterligare sex år vid den yttersta makten. Visserligen har han under sitt mellanspel som premiärminister i praktiken fortsatt att styra landet, men nu blir det officiellt.

Det har under de senaste åren talats allt mer om Putins maktfullkomlighet och den utbredda korruptionen i det ryska samhället. Inte minst i sociala medier har protesterna blivit allt högljuddare.

Hur stort stöd Putin egentligen har hos ryssarna, är det förmodligen ingen som kan säga, men att stödet, trots valfusk och fiffel, är stort kan man nog konstatera.

Jag är absolut ingen expert på Ryssland, men jag har jobbat en del i öst, delvis med ryssar, så jag har några teorier varför Putin trots allt har detta stöd.

Ryssland är ett oerhört stort land, tänk bara nio (9) tidzoner. Landet består av en mängd nationaliteter och många olika folkslag och kulturer. Om man ska fortsätta vara en nation krävs en stark ledare, och jag tror att Putin av många ryssar, inte minst på landsbygden, uppfattas som just stark.

Många ryssar är uppfostrade med att Ryssland är den enda motpoolen till USA:s världsherravälde och tror att Putin är en ledare som kan stå emot USA.

Det starkaste skälet till Putins dominans tror jag dock är bristen på alternativ. Eftersom Putin har kontrollerat traditionella media, har det varit svårt för motkandidater att komma fram med sitt budskap.

Bara det faktum att kommunistledaren Gennadij Ziuganov ser ut att bli tvåa i valet visar att ryssarna har långt kvar att vandra.

Hur konstigt det än låter, så kanske det är bäst det som sker. Nu har den demokratiska bollen börjat rulla och om sex år finns det förhoppningsvis en bättre organiserad opposition som på allvar kan ta upp kampen, både mot Putin, och korruptionen.

Då har kanske även den stora del av landets befolkning som inte bor i storstäderna fått upp ögonen för vad som pågår, inte minst via Internet.

Som läget är idag, utan någon tydlig motkandidat, finns risken för att det gigantiska landet annars slits sönder i inre stridigheter. Ett nytt Jugoslavien vill ingen ha, oavsett vad man tycker om Putin, och därför är inte de politiska protesterna större från väst heller.

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, samhälle, Ryssland, Vladimir Putin, demokrati.

Årets person – en maskerad stenkastare?

Tidskriften Time utser varje år ”årets person”. Man väljer tydligen någon som utfört betydande insatser samhällsutvecklingen. Förra året utsågs Facebookgrundaren Mark Zuckerberg till ”vinnare”. Bland tidigare års utsedda kan nämnas Barack Obama och Vladimir Putin.

När man i år utser ”demonstranten” till årets person, så antar jag att man avser de som i den ”arabiska våren” på ett aktivt och självuppoffrande sätt bidragit till att fälla flera diktaturer i Nordafrika. Dessa människor är naturligtvis väl värda uppmärksamheten.

Den invändning man kan ha mot Times beslut är att illustrera med en maskerad demonstrant. Det ger i alla fall mig delvis andra associationer, vilket är olyckligt.

Jag tillhör nämligen till dem som tycker att det borde vara förbjudet i en demokrati att demonstrera maskerad. De exempel vi sett på stenkastande och maskerade demonstranter, minns Göteborg, är ingenting att hylla.

Vågar man i en demokrati inte visa sitt ansikte och stå för sin åsikt, är man i mina ögon långt ifrån årets ”person”. Snarare årets huligan.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, Exp.

Andra bloggar om politik, demokrati, samhälle, facebook, anarki.

Wikileaks - Se & Hör på hög nivå

Wikileaks roar sig med att offentliggöra innehållet i påstådd amerikansk hemlig diplomatpost. Enligt Wikileaks kallas Putin för alfahanne, Sorkozy för kejsare utan kläder och den skogstokiga iranska presidenten för ”Hitler”.

Jag vet inte syftet med att publicera denna information. Jag har heller inte möjlighet att bedöma sanningshalten.

En sak vet jag dock: Om Wikileaks tidigare ”läckage” möjligen bidragit till en nyttig debatt om USA och amerikanskt agerande i Irak och Afghanistan så gör dessa ”avslöjanden” att den trovärdighet som man eventuellt byggt som seriös organisation nu falnar i mina ögon.

Att man blandar allvarlig och seriös information med rent skvaller, betyder att den viktiga debatten om USAs politik riskerar drunkna i bruset om skitsnacket mellan amerikanska diplomater. 

Dessutom är det skvaller jag läst hittills inget som jag inte redan kunnat räkna ut på egen hand. Om man som premiärminister till exempel, låter sig fotograferas ridande i bar överkropp, ja då vill man nog själv framstå som en alfahanne. Det har väl knappast undgått någon, eller hur?

Relaterat: AB, AB, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, samhälle, Wikileaks, USA, Putin, Sarkozy, skvaller.