Jag läser och hör förvånat hur tidningar, radio och TV missbrukar ordet krigare i samband med skildringar av terrororganisationen IS.
”500 IS-krigare kämpade mot milisen”, ”FP kräver straff för IS-krigare”.
Att kalla dessa mördare, våldtäktsmän och terrorister för krigare är att förolämpa alla deras offer och sådana som faktiskt förtjänar epitetet.
Man är inte krigare om man mördar, våldtar eller utplånar hela folkslag!
En krigare för mig är någon som kämpar för en god sak, med minsta möjliga insats av våld. Exempelvis för att befria sitt land eller, i sportsammanhang, kämpar stenhårt för sitt lag. Klas Ingesson personifierade den typen exakt.
Några som köper och säljer kvinnor med ”fel tro” eller slänger ner HBTQ-personer från klippor förtjänar inte titeln krigare.
Min åsikt är att det nu är viktigt att svenska myndigheter sänder tydliga signaler de indoktrinerade ungdomar som funderar på att ansluta sig till IS: Om du överlever och väljer att komma tillbaka till Sverige så är det inte jobb och rehabilitering som väntar, utan omhändertagande och utredning om du har begått några krigsbrott.
Behöver vi ändra våra lagar för att kunna lagföra dessa återvändare, så ska de ändras bums.
Självklart är det bra att utöka informationen vs riskgrupper, men budskapet från vårt samhälle ska vara tydligt: För oss blir du ingen ”krigare” om du ansluter dig, bara en simpel terrorist och potentiell mördare.
Andra bloggar om: politik, samhälle, religion, debatt, IS, islam, terrorism , terrorister , medial, krigare, terrorism, demokrati, krig, HBTQ, islamiska staten, ISIS, funderingar, debatt, tv, radio, extremism.
Visar inlägg med etikett HBTQ. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett HBTQ. Visa alla inlägg
torsdag 29 januari 2015
Vadå krigare?
Etiketter:
debatt,
funderingar,
HBTQ,
IS,
krig,
krigsbrott,
lagar,
media,
mördare,
radio,
terrorism,
terrorister,
TV,
våld
tisdag 4 november 2014
Använd landskampen till att ifrågasätta
Sveriges herrlandslag i fotboll ska nästa år möta Iran i en
träningsmatch. Ett Iran där en kvinna som försökte besöka en match i volleyboll
nyligen dömdes till fängelse för sitt tilltag. En hög polischef uttalade att
det ”inte är i allmänhetens intresse att män och kvinnor går på sportevenemang
tillsammans”.
Svenska Fotbollförbundet, SvFF, motiverar matchen med att
det bor många iranier i Sverige och att
de också krävt att de svenska och iranska flicklandslagen
ska mötas i en landskamp under 2016. Kanske det, men de flesta iranier som bor
i Sverige har flytt från den religiösa diktaturen och frågan är om de vill se
ett lag som är sanktionerat av mullorna?
Dessutom, vilka garantier finns för att det iranska
flicklandslaget verkligen kommer? Det skulle inte förvåna mig om det kommer ett
återbud, självklart efter det att herrmatchen spelats. Istället borde ju
naturligtvis flickmatchen spelats som förmatch till herrarnas.
Man kan alltid diskutera vilket sätt som är bäst för att
försöka påverka de som i religionens namn förtrycker kvinnor, HBTQ-personer
eller andra grupper. Bojkott eller dialog?
Jag är nog för en blandning. Skulle
Sverige bli lottade mot en sådan nation i ett slutspel är dialog det bästa, men
jag ifrågasätter starkt varför vi frivilligt ska ställa upp på en match mot
Iran?
Nu blir det uppenbarligen match och jag hoppas att SvFF inte
fegar ur, utan tar tillfället i akt att markera vår ståndpunkt. Här kommer några
förslag:
- Kvinnliga domare
- Fri entré för kvinnor och flickor
- Se till att de knattar som brukar gå in på arenan tillsammans med spelarna, består av både tjejer och killar
Idrott och politik hör som bekant ihop som ler och långhalm.
Tro ingenting annat.
torsdag 6 februari 2014
Så här blir Putins OS
Idag är det dan före dan. Imorgon invigs vinter-OS i Sotji.
Försnacket har kantats av spekulationer kring mutor, Rysslands antigaylagar, byggarbetare
som inte fått lön och terroristhot.
Jag har tittat i min kristallkula och kan redan idag avslöja hur OS kommer att bli, ur både sportslig och politisk synpunkt. Här kommer mina spådomar:
![]() |
| Så vill Putin INTE se sig själv |
![]() |
| Putins bild av sig själv |
Jag har tittat i min kristallkula och kan redan idag avslöja hur OS kommer att bli, ur både sportslig och politisk synpunkt. Här kommer mina spådomar:
- Sverige tar tre guld. I skicross, curling och så vinner de alpina damerna en gren.
- Vladimir Putin tar guld i propaganda-OS. Utåt sett kommer det bli ett perfekt arrangemang. De ryska medborgarna kommer inte märka av någon kritik. Frågan är om VP kommer att anlända till invigningen ridande på en isbjörn eller en upptinad mammut?
- Västjournalisterna kommer ägna lika mycket tid åt att hitta företeelser att kritisera, som att jaga intervjuer med idrottshjältar.
- Petter Northug kommer, i vanlig ordning, skapa flest rubriker både i och utanför skidspåren. Vore han svensk skulle vi älska honom.
- IOK kommer fortsätta ägna sig åt småsaker som hur hockeymålvakternas ansiktsmasker ser ut, istället för att diskutera mänskliga rättigheter.
- Spelen kommer vara fullt av små politiska protester. Vem som bör fanan för respektive land, hur man målat naglarna, vilka målgester som görs. Hoppas många vågar visa vad de tycker.
- De norska muskeldamerna Björgen och Johaug kommer att dominera i skidspåren. Som vanligt. Skidor är Norges nationalsport, inte Sveriges. Vi måste inse det.
- Massor med svenskar kommer gnälla över att de inte kan se tävlingarna för att de inte har de rätta kanalerna. Sånt är livet nuförtiden. Lennart Hylands tid är förbi.
- Det kommer fortfarande att avslöjas dopade atleter. I vissa länder finns det fortfarande alldeles för mycket att vinna på att chansa.
- Pussy Riot kommer inte att framföra den officiella OS-låten.
Om jag får tid kommer jag gärna titta på skidskytte,
längdåkning och såklart ishockey, där för en gångs skull alla de bästa har
möjlighet att vara med. Heja Sverige!
Etiketter:
demokrati,
funderingar,
HBTQ,
idrott,
IOK,
ishockey,
media,
mänskliga rättigheter,
OS,
Petter Northug,
Putin,
Ryssland,
skidskytte,
Sotji,
sport,
TV,
vinter
fredag 16 augusti 2013
Idrott och politik hör visst ihop
Sportkrönikören i DN, Johan Esk, som jag vanligtvis
förknippar med kloka och tänkvärda åsikter, är i dag ute och cyklar.
I sin krönika påstår han på fullt allvar att den fredliga
och fyndiga protesten mot Rysslands kränkande HBTQ-lagar som Emma Green Tregaro
genomför, genom att måla naglarna i regnbågens färger, att politik inte ska ta
plats i idrotten.
Han skriver:” Ska en åsikt få komma fram måste andra
åsikter också släppas in på arenan och då ökar risken att idrotten inte längre
är en fredad zon i en konfliktfylld värld.”
Jamen, Johan Esk, idrotten är en del av vårt värld och
även där måste man kunna få framföra sina åsikter. Självklart ska det inte
störa medtävlande eller motståndare i sin utövning, men Emma GT:s naglar gör
såklart inte det.
Jag tror inte på bojkott som ett medel, men att säga att
idrotten på något sätt ska vara fredad från politik, är lika dumt som att säga
att politik och kultur inte hör ihop. Hur många föreställningar skulle då
Dramaten ha kvar att visa?
Nej, jag tycker Emmas aktion är härligt, klockrent subtil, och om ingen
ändring skett inför kommande vinter-OS skulle jag gärna se den svenska truppen
med två flaggor på sina dräkter, den svenska och regnbågsflaggan.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



