Grekland tar springnota?

I det grekiska valet som hölls för två veckor sedan, segrade det vänsterpopulistiska partiet Syriza. De gick bl a till val på en massiv återställare av det som så när höll på att försätta hela nationen i konkurs.

Syriza vill återanställa massor av människor i offentlig sektor, höja bidrag mm. De lovade t o m gratis mat och el till vissa medborgare.

Nu ifrågasätter den nya vänsterregeringen de, sedan tidigare, framförhandlade stödpaketen.

Som turist har jag varit många gånger i Grekland och jag gillar verkligen både landet och folket. Därför känns det extra sorgligt att grekerna är så desperata, eller i vissa fall så okunniga, att man uppenbarligen har svalt valfläsket från Syriza med hull och hår.

Den som försöker se något så när nyktert på dagens Grekland ur ett ekonomiskt perspektiv, inser snart att landet som fanns före krisen aldrig kan återkomma.

¤ Ett land där alla statligt anställda hade sex extra semesterdagar för att de använde dator i jobbet!!

¤ Ett land där det fanns massor med offentliganställda som fanns med på lönelistan utan att ens ha en arbetsplats!!

¤ Ett land där taxibilarnas taxametrar är dammigare än under en ungkarls säng!!

¤ Ett land där den svarta sektorn står för mer än 25 procent av landets ekonomi.

¤ Ett land som fått 240 miljarder euro i nödlån och inte inser vilka som räddade dem.

I företagsvärlden finns det många exempel på företag som vänt en kris till framgång. Den gemensamma nämnaren för dessa är den egna medvetenheten om sin situation, vilket ger incitament och motivation att kämpa för att vända den negativa utvecklingen.

Tänk, den som kunde leva på lånade pengar, köra sin ekonomi i botten, få ekonomisk hjälp av sina vänner för att komma på fötter igen, och sedan säga till dessa vänner: ”Jag tänker inte betala tillbaka era pengar, era utsugare”. Förmodligen skulle en sådan person ganska snabbt bli mycket ensam...

Jag slås återigen av kontrasten mot de baltiska länderna, som också har gått igenom ett ekonomiskt stålbad. De har kämpat i tysthet för att komma på rätt köl. Till och med (!) Spanien och Portugal verkar inse sina problem och försöker göra något åt dem.

Den nya grekiska regeringen har gjort det till en gimmick att inte bära slips. Kul, kan man tycka, men risken är tyvärr överhängande att det slutar som i sagan om kejsarens nya kläder, d v s att kejsaren står helt naken. 

Det tråkiga för det stolta grekiska folket är alltså, att med den här fantasiregeringen måste det tyvärr bli ännu sämre, innan utvecklingen kan vända på allvar.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, EU, ECB, Syraza, Europa, kris, funderingar, Lettland, Spanien, Portugal.

Cirkus Italia

En superstylad gammal snuskgubbe och en clown som på väg till vallokalen säger till journalisterna att ”Jag vet inte vem jag ska rösta på”, blev något av vinnare i det italienska valet.

De fick som tur var inte egen majoritet, men tillräckligt många röster för att förmodligen få inflytande på det ena eller andra sättet. Beppe Grillos parti blev t o m största parti. För att krångla till det är tydligen dessutom ”ingen beredd att samarbeta med någon annan”. Ridå.

Jag tycker verkligen om mycket som Italien har att erbjuda. Havet, solen, kulturarvet, kläderna, maten och vinet är bara några exempel. Därför blir jag bedrövad när jag ser valresultatet. Det känns inte riktigt som att det italienska folket tar politiken på allvar.

Italienarna är vana att byta regering som andra byter skjorta, och det verkar vara stört omöjligt att få stabilitet i politiken. Den avgående regeringen, med Mario Monti i spetsen, tog krisen på allvar och var på väg att vända landet på rätt köl. Det här valresultatet är som en käftsmäll mot den politiken.

Grekland är en förhållandevis liten ekonomi, Italien är den tredje största i Europa, och en ekonomisk kollaps skulle få allvarliga konsekvenser för hela Europa . 

Uppenbarligen krävs det en kraftigare käftsmäll mot det italienska folket innan man inser allvaret och visar något slags krismedvetande.

 Kanske skulle ett nyval kunna väcka upp de 45 % som inte brydde sig om att rösta? Förhoppningsvis är de väljarna klokare än de som lät sig förföras av en clown och en snuskgubbe.

Relaterat: AB, AB, AB, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om Italien, funderingar, kris, samhälle, politik, Beppe Grillo, Berlusconi, Europa, ekonomi, Grekland.

Grekland vs Turkiet

Som den trogne bloggläsaren märkt har jag varit off-line några veckor. Det beror på att jag tillbringat några semesterveckor i miljöer där man får lägga för mycket tid på en uppkoppling för att det ska vara värt besväret. Det är ju trots allt semester...

Kalki, V om Rhodos. En jättefin ö.

Första delen av semestern seglade jag i Medelhavet med några kompisar och fick då, förutom strålande sol och nästan 40 grader, en liten möjlighet att jämföra EU:s sorgebarn Grekland med ett ”runnerupland”, nämligen Turkiet.

Båten vi seglade. S/Y Dulcecor.

Fart i seglen...

Seglingen gick från Kreta, via några grekiska småöar, till Alanya. Eftersom vi flög via Rhodos var vi dessutom tvungna att transportera oss på olika sätt till och från seglingens start- och måldestinationer. Bland annat körde vi bil, 40 mil längs den turkiska kusten.

Jag måste, lite motvilligt, erkänna att jag fick tänka om en del vad gäller Turkiet. Generellt sett upplevde jag servicen bättre i de turkiska gästhamnar vi besökte, jämfört med de grekiska. De människor som arbetade kändes också mer positiva och ”hungriga”.

Många greker, däremot, kändes uppgivna och den stämning jag beskrev under förra sommarens besök har snarare förstärkts sedan dess.

En ny ”syndabock” för det grekiska ekonomiska moraset verkar ha blivit Tyskland. Varför kan man då undra? Jo, som en taxichaufför (med oanvänd taxameter…) uttryckte saken: ”De har lånat ut massa pengar till oss och nu vill de ha ränta på de pengarna”. Vad svarar man på det?

Observera priserna... Visar kanske skatten som betalas in?

Om man ska försöka sig på någon slags ytlig politisk analys så tror jag att Grekland kommer bli tvingade att lämna euron och genomgå ett ekonomiskt och medvetandegörande stålbad innan det kommer att vända. Det finns ingen självinsikt hos befolkningen som gör att man kan börja arbeta sig uppåt igen, tyvärr. 

Vad vi kan göra är att fortsätta resa dit, men kanske också börja be om kvitton när vi handlar eller konsumerar tjänster. Jag vet, det är inget man vill pyssla med på semestern, men på sikt kan det hjälpa grekerna till en egen sjukdomsinsikt.

Marmaris. En tummelplats för rika människor
 med stoooora båta

När det gäller Turkiet, så har de fortfarande en del att bevisa innan jag tycker de kan få plats i EU. Hur behandlar de sina minoriteter, exempelvis kurderna? Hur är det med kvinnornas möjlighet till eget liv och egen försörjning? 

Mellan Marmaris (Turkiet) och Rhodos tar det bara 55 minuter med denna katamaran.

Man ser inte särskilt många kvinnor som arbetar, även om det är fler än t ex i Egypten. Jag har ju bara skrapat en del på den yta som man ser som turist och vet inte hur det ser ut på landsbygden.

Det är många intressen som ska tillgodoses och många tunga spelare som ska enas om den framtida vägen.  

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, AB.

Andra bloggar om semester, Grekland, ekonomi, sol, väder, Turkiet, euro, eu, segling.

Nu skippar jag regnet!

Nej, nu står jag inte ut längre! Sommaren ska vara varm, solig, jordgubbig och skön. Ännu har jag bara sett jordgubbarna, och även de kändes lite vattniga.

Imorgon bitti drar jag till Medelhavet. Där är det 40 grader och sooool! Jag kommer tillbringa några dagar på S/Y Dulcecor, tillsammans med några sjöbusar från Svedala. Planen är att segla i de grekiska och turkiska arkipelagerna.

Återkommer med fler bilder om jag kommer åt en dator någonstans. Och ja, jag har med mig kontanter. Det känns inte riktigt som om grekiska banker och bankomater är att lita på.

Relaterat: AB, AB, DN, SvD.

Andra bloggar om semester, Grekland, ekonomi, sol, väder, Turkiet.

EM-reflektioner

Det börjar närma sig kvartsfinaler i fotbolls-EM. Här kommer några personliga och helt ostrukturerade reflektioner. Håll tillgodo!

Daniel Agger

• Daniel Agger, en riktig viking.
• Hur kommer det sig att just Sveriges motståndare spelar med hög press på bollhållaren? Det har man inte sett i så många fler matcher.
• Özil skulle lätt platsa på både Spaniens och Barcelonas mittfält. Han har det där härliga rörelsemönstret som smågrabbarna Xavi och Iniesta.
• Hur kunde gubbarna från Grekland gå vidare? Kul för dem och kanske bra för den sargade ekonomin?

 

• Såg ni Wayne Rooney på läktaren? Där, bland huliganerna skulle han varit, om han inte slagit igenom som spelare.
• van Bommel, svärson till förbundskaptenen. Kan det vara orsaken till Hollands snöpliga sorti?
• Det verkar som allt för många spelare har för mycket pengar, för mycket fritid och för dåligt omdöme. Förstår de inte hur gräsligt det ser ut med hela armarna fullkletade med tatueringar? Jag har absolut inget emot tatueringar, men på det här sättet blir det ju bara en enda sörja.

• Kan Cristiano Ronaldo bära fram Portugal längre än semi? Nja, vid vinst mot tjeckerna får de förmodligen möta Spanien och då räcker det inte med tre stjärnor, Ronaldo, Pepe och Nani. Spanien har världsstjärnor på nästan varje position.
• Om man kollar in mottagningarna hos t ex Tyskland, Spanien, Italien och även Danmark då förstår man hur mycket teknikträning som återstår för svenska spelare innan de kan rulla ut bra motståndare.
• Balotelli måste ha något alldeles extra med tanke på alla chanser han får både i landslaget och i Man City, trots sitt uppträdande på planen. Jag förstår inte vad, men det något måste det vara.
• Vilka som går till final? Mitt tips är Spanien mot Tyskland. Vilka som vinner? Spanien, efter straffar…

Relaterat: SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, AB, AB, AB.

Andra bloggar om fotboll, idrott, EM, fotbolls-EM, Daniel Agger.

Bloggtorka – inte

Jag vet att jag försakat mina bloggfans på sista tiden. Har haft mycket att stå i, men lovar nu att skärpa mig.

Samtidigt måste jag medge att de kanaler som i vanliga fall inspirerar mig, tidningar, TV och det som händer i Tyresö, inte gett så många uppslag.

Skulle jag till exempel skriva och kommentera den nya socialdemokratiska ledningen när de inte säger särskilt mycket. Det kommer säkert bli mer intressant när de tvingas visa väljarna hur de ska regera om de vinner valet. Med kommunisternas hjälp?

Eller skulle jag skriva om det ekonomiska moraset i Grekland? Att det krävs politisk styrka från alla partier för att stå emot trycket och fortsätta sanera ekonomin. Annars kanske det är dags att varsla grekerna om uteslutning från eurosamarbetet?

Borde jag skriva om att oppositionen i Tyresö har tvingat fram en helt onödig folkomröstning i höst? En folkomröstning om delar i den kommunala budgeten, som borde vara majoritetens ansvar, åtminstone enligt valutslaget 2010. 

Att den kommer kosta flera miljoner att genomföra skulle jag kanske också skriva om? Dessutom avvisade socialdemokraterna ett kompromissförslag om höjt förbehållsbelopp som skulle gynna de pensionärer som har det sämst ställt. Det skulle jag kunna förstås kunnat blogga om.

Kanske skulle jag idag skriva om den svenska EM-truppen? Hur i helsike Hamrén kan fortsätta att satsa på en föredetting som Chippen? Han har varit slut i minst fem år i landslagssammanhang. Varför inte ge någon som har framtiden framför sig istället? Jimmy Durmaz kanske? Det vore ju faktiskt bättre att plocka in Kennedy istället? Om Zlatan absolut måste ha sin lekkamrat med sig, kan väl Chippen få följa med som maskot istället?

Oops, nu blev det ju ett inlägg i alla fall. Jag är tillbaka på bloggbanan!

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, Tyresö, samhälle, Grekland, ekonomi, EMU, EU, fotboll, Zlatan, Socialdemokraterna.

Hot går hem

Folkomröstningen är avblåst och Grekland är på väg mot en koalitionsregering. Uppenbarligen har premiärminister Papandreou, äntligen, förstått allvaret.

Att Tyskland och Frankrike tagit bladet från munnen och blivit tydliga med att Grekland faktiskt kan bli utkastade från EMU, verkar ha tagit skruv. Det är synd att det behövt gå så långt, men förmodligen var det nödvändigt.

Jag har tidigare skrivit om att grekerna inte förstår hur allvarlig landets situation är. Nu verkar de tunga politikerna i alla fall ha förstått. Det som återstår är nu det mödosamma arbetet med att få folket att förstå detsamma. Processen kommer bli lång och smärtsam och orsaka många protester, men det är den enda vägen grekerna kan välja om man inte vill förvandlas till en bananrepublik.

Viktigt för trovärdigheten är nu att grekerna även tar krafttag mot det utbredda skattefusket och korruptionen i alla samhällsklasser. Den klyfta som finns mellan staten och folket måste överbryggas för att landet ska komma på fötter igen.

Nu är det kanske dags för Merkel och Sarkozy att ta ett ”kvartssamtal” med Silvio Berlusconi också?

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, AB.

Andra bloggar om politik, Merkel, samhälle, Grekland, ekonomi, EMU, Nicolas Sakozy, Giorgios Papandreou, Silvio Berlusconi.

Grekland vs Tyresö

Vad är det för likhet mellan Grekland och Tyresö?

Nej, det är inte vädret eller de fina badplatserna jag tänker på.

Både Grekland och Tyresö har politiker som vill ordna folkomröstningar i omöjliga frågor. 

I Tyresö vill oppositionen folkomrösta i budgetfrågor.

I Grekland vill premiärminister Papandreou folkomrösta om det stödpaket från EU som förhandlats fram.

Han spelar ett högt spel, inte bara med landets ekonomi och sitt eget mandat, utan även, vilket är mycket värre, med den ekonomiska utvecklingen i hela EU.

Genialt eller fegt? Döm själv. Jag tycker det är fegt och ett jäkla sätt mot de länder som faktiskt försöker hjälpa landet.

För det är väl ingen som på allvar tror att grekerna skulle rösta ja till ett paket som betyder åtstramningar och kraftiga besparingar i statens finanser.

Har man gladeligen tagit emot övergenerösa pensioner och absurda lönetillägg, trots att man förmodligen insett det omoraliska i det, kommer man knappast frivilligt gå med på att bli av med dem.

EMU-länderna har ju delvis sig själva att skylla som släppte in Grekland från första början. Det är dags för både självrannsakan och för huvuden att rulla. Frågan är om de som granskade Greklands ekonomi före EMU-inträdet överhuvudtaget kan räkna?

Och förresten, i Tyresö styr politiker som både vill och vågar ta ansvar för ekonomin. Kanske skulle vi bjuda in grekerna på studiebesök?

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, Tyresö, samhälle, Grekland, ekonomi, EMU, EU, Papandreou.

Grekerna förstår inte allvaret

Grekerna strejkar. Igen. Man protesterar mot de föreslagna nedskärningarna som är ett litet steg mot en sund ekonomi.

Stenar mot tårgas. Man talar om "alla strejkers moder".

Att det grekiska folket och den grekiska staten inte direkt talar samma språk har vi ju förstått ett tag. Uppenbarligen har inte grekerna själva fattat att sötebrödsdagarna är över.
Det blev om inte annat uppenbart för mig i somras när jag besökte landet.

När man nu ser TV-bilderna där damer ber regeringen och EU dra åt helvete börjar jag att tvivla om vi inte ska göra som damerna ber om.

Sluta pumpa in pengar och låt landet gå i konkurs. Det kommer att gå hårt åt många banker, och euron, men kanske är det den enda medicinen som hjälper i det här fallet.

För att kunna starta rehabiliteringen av en missbrukare krävs det sjukdomsinsikt, något som det grekiska folket uppenbarligen saknar.

Vi får förmodligen en förlorad generation, men en grekisk konkurs kanske ger Italien med flera den skarpa varning de verkar behöva.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB.


Andra bloggar om politik, Grekland, ekonomi.

Grekland Live del III – Hur kommer det att gå?

I mina tidigare inlägg direkt från krisens Grekland, har jag gett flera exempel och ögonblicksbilder över tillståndet i landet.

Jag har genom samtal med människor kunnat konstatera att det saknas både krismedvetenhet och en stark vilja att betala skatt.
Man är inte, som en stor tänkare i min närhet konstaterade, det minsta ”ett med sin stat”.
Grekerna ser inte kopplingen mellan inbetalda skatter och sin egen välfärd, eller så litar man inte på statens förmåga att omvandla skatterna till något man själv har nytta och utbyte av.

Hur kommer det då att gå för grekerna?

När jag skriver detta blickar jag ut över ett azurblått vatten, en varm vind smeker min kind och i fjärran snurrar ett vindkraftverk, förmodligen EU-finansierat, så sakta och jag tänker att det här landet borde ha alla möjligheter att lyckas.
 Tyvärr tror jag att det måste blir sämre innan det kan bli bättre. Folket måste bli medvetet om situationen och vilja bidra till uppryckningen.
Samtidigt måste myndigheterna skapa en effektiv byråkrati som inger respekt för statens förmåga ett genomföra fattade beslut.

Självklart ska medborgarna känna att de som bryter mot lagar och bestämmelser på allvar riskerar att upptäckas och bestraffas.

En fråga som jag inte sett någon diskutera är religionens inverkan. Om man reser runt på landsbygden hittar man vägprojekt som verkar ha avstannat totalt.

Men längs tvättbrädesvägen finns av någon anledning flera färdiga och pampiga kapell. Gör kyrkans makt och inflytande att grekerna lägger mer energi på religiösa projekt än sådana som skapar tillväxt?
 Slutligen, grekernas förhållande till EU och euron. Det finns en misstänksamhet hos många greker att EU ger hundra med ena handen och tar tillbaka tvåhundra med den andra.

Jag tror att EU måste hjälpa grekerna att skapa en effektiv projektorganisation som gör att de pengar som faktiskt kommer till Grekland också ger synbara resultat. En kilometer väg per år i ett projekt duger inte.

En effektiv och fungerande offentlig byråkrati skulle också förmodligen locka till sig utländska investerare i högre grad.
Det är kanske inte så konstigt att ”de rika grekerna”, som ibland beskylls som en av orsakerna till krisen, inte vill investera i sitt eget land om avkastningen blir så skral och risken är för hög. De skulle säkert vilja återvända om de kände att de byråkratiska kvarnarna malde effektivt.

Kan vi svenskar gör något för att hjälpa det sympatiska grekiska folket? Jag kan på rak arm komma på två saker. Det första är alltid begära ett riktigt kvitto när vi handlar något i restauranger eller butiker.
Det andra skulle vara att exportera vår byråkratiska kompetens, för vi kan tycka vad vi vill om våra myndigheter, men jämfört med de grekiska är de ett under av effektivitet, inte minst i fiskala frågor.

Med detta inlägg avslutar jag mitt liverapporterade från krisens Grekland och återvänder hem till Svedala för flera, men då nationella, sommarspaningar.

Relaterat: AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, EU, funderingar.

Grekland Live del II – Att vara företagare



Dimitris - Hotell och restaurangägare

 

Antonios - Rastaurangägare

Det är inte helt enkelt att få grekerna att tala om den ekonomiska krisen. En taxichaufför, som inom parentes genast ville värva mig till sitt lokala fotbollslags prestigefyllda match mot grannbyn, bara rycker på axlarna och säger att det där får de syssla med i Aten.


Något bättre går det med Diana, ägare till en grekisk restaurang som serverar typisk, men god, turistmat såsom souvlaki, mussaka och diverse varianter på havets läckerheter.


Hon berättar att hon bott 20 år i USA men återvänt till sin barndomsö. Varför förstår jag inte riktigt.


På frågan om hur mycket skatt hon betalar, i procent räknat, ger hon sig in i en lång utläggning om leverantörsfakturor och kostnader för att efter lite ”hjälp” landa på ungefär 40 %.
När jag berättar att vi i Sverige har ett totalt skattetryck på ungefär 55 % vindlar hon bara med ögonen och säger något om att de som tjänar mycket i Grekland också betalar mer i skatt.

När jag konstaterar faktum att endast 75 % av landets ekonomi s a s befinner sig i den ”vita sektorn”, får Diana väldigt bråttom tillbaka in i köket trots att restaurangen är ganska glest besatt. Inte heller här får man ett kvitto som skulle duga som verifikation.


En annan lokal entreprenör är Dimitris, som både driver ett hotell och en restaurang. Han skrattar gott när jag på skämt kallar honom för byns Don Corleone.

Gissningsvis har han 5-10 personer på lönelistan, med servitörer, kockar och asiatiska hotellstäderskor.


På min fråga om den ekonomiska krisen får jag ett långt och svävande svar att det är staten, bankerna och de rikas ”fel”. Riktigt hur förstår jag inte.
 Nästa dag, i en annan by, träffar jag på Anatonios, ytterligare en restaurangägare. Han lägger till några till listan som bär skulden, EU och storföretagen. När jag försynt påpekar att jag på dag fyra fortfarande inte fått något kvitto, säger han, lite förnärmat, att han minsann alltid lämnar kvitto. Tror ni vi fick något när vi betalade?



När hyrbilen ska betalas försöker jag lämna fram mitt MasterCard. Biluthyraren tittat på mig som jag vore från Mars.
Någon kortmaskin har de inte trots en stor rörelse med uthyrning av både bilar, motorcyklar och mopeder. ”Cash only”...

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det vare sig finns en krismedvetenhet, utanför Syntagmatorget i Aten, eller synbar vilja att betala skatt. Försöker man tala med människor rycker de flesta bara på axlarna och tycker att allt är någon annans fel.
 I nästa inlägg, direkt från Grekland, ska jag försöka mig på en framtidsprofetia. Hur kommer det att gå på några års sikt? Missa inte det.

Relaterat: AB, DN, DN, SvD.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, EU.

Live – Direkt från krisens Grekland

De trogna läsarna av denna blogg har noterat att jag i flera inlägg kritiserat Greklands oförmåga att hantera sin ekonomi och grekernas brist på förståelse för den allvarliga situation nationen befinner sig i.
För att närmare kunna skildra läget och kanske utröna bakgrunden till krisen har jag tagit mig ner till Grekland för några nerslag i verkligheten.


Det var några år sedan mitt senaste besök i landet, men vid första anblicken känns det inte som någonting egentligen förändrats. När jag kliver av flygplanet får jag och mina medpassagerare vackert ställa upp oss på led för att invänta en buss som ska ta oss till ankomsthallen, 30 meter bort!

Det ger mig en deja-vü-känsla som framkallar bilden av Riga Airport 1990, strax efter murens fall. I Riga har man sedan länge effektiviserat den korta förflyttningen genom att låta folk gå den korta biten, men inte här.


Jag har nu varit här i två dagar, men ännu inte fått ett enda kvitto som min revisor skulle godkänna som verifikation. Vare sig taxi, restauranger, souvenirbutiker eller livsmedelsaffärer har ännu presterat ett godtagbart kvitto.
Det betyder i sin tur att om, mot förmodan får man förmoda, någon myndighet skulle vilja kontrollera en inkomstuppgift har man ett tufft arbete framför sig. Undrar hur många restauranter en tjänsteman från skattemyndigheten hinner med på ett år? Kanske finns en pusselbit till svaret här?

I nästa nedslag i den grekiska krisens vardag kommer jag att återge ett samtal med Diana, restaurangägare, som efter 20 år i USA återvänt till hemlandet för att driva sin egen rörelse och Dimitris, hotell- och restaurangägare.


Relaterat: AB, DN, DN, DN, SvD.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, Riga.

Begriper de inte allvaret?

Nu strejkar grekerna igen. En 48 timmars generalstrejk i protest mot de sparpaket som diskuteras i parlamentet.

Ingen vill vara med och betala utan tycker att ”någon annan” eller ”de rika” kan ta notan.

Det intressanta är att inte heller någon verkar ha insikten att de som tagit del av de sanslösa förmånerna och avtalen under alla dessa år, är precis lika skyldiga som de politiker och fackbossar som förhandlat fram villkoren.

Några verkar tro att om man sticker huvudet i sanden ett tag så kommer allt att försvinna.

Nu är det paybacktime för Grekland. Att strejkerna inte är något klipp för landets BNP struntar man uppenbarligen i. När strejkerna dessutom gör att turister som vill komma till Grekland och bidra till arbetstillfällen inte kommer iväg, betyder det verkligen att grekerna biter den hand som föder dem.

Sluta bråka och börja betala skatt om vi ska ta era protester på allvar!

Att de maskerade gatstenskastarna även hittat till Atens gator, är jag inte ett dugg förvånad över. G8 har ju inget möte på ett tag...

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, EU, .

Skattefritt i Grekland

Ebberöds Bank framstår allt mer som ett ekonomiskt föredöme i jämförelse med Grekland.

Hela landet hotas av konkurs och vissa hävdar att landet kommer tvingas att lämna euron.

Vi talar ibland om brist på skattemoral, men jämfört med grekerna där 25 procent av ekonomin är svart, framstår vi som rena skattekramarna.

Det jag undrar är, hur kunde Grekland klara de krav som trots allt ställdes på de länder som anslöt sig till euron? De måste ha mörkat och skönmålat utan dess like! 

Dessutom måste de som var satta att kolla och vidimera uppgifterna ha varit lika blinda som Stevie Wonder!

När man tänker på hur de baltiska staterna sliter och hur många balter lider för att klara kraven inför sitt eurointräde finns det bara ett ord, skandal!

En annan sak man kan undra över hur de tänker, grekerna som demonstrerar mot de nedskärningar som kanske kan rädda landet. Är de helt oupplysta hur skatteläget är i de flesta andra EU-länderna? Tror de att alla går i pension vid 55? 

De som fortfarande har arbete, borde kanske vara där istället?

Frågan är om inte nästa nödlån villkorslöst borde innehålla några divisioner skattebyråkrater, IT-människor och kronofogdar för att hjälpa grekerna att vända skutan? De verkar tyvärr inte ha förmågan själva.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, EU, .

Sommarboktips

Den är visserligen inte helt ny, den kom ut på svenska 2004, men väl värd att läsa i hängmattan, sittbrunnen eller helt enkelt hemma i favoritfåtöljen.

Boken jag talar om heter Middlesex, av Jeffrey Eugenides, kanske mer känd för sin bok Virgin Suicides, som filmatiserats av Sofia Coppola.

Med Middlesex erövrade Eugenides det prestigefyllda Pulitzerpriset 2002, så det är uppenbarligen inte bara jag som uppskattar boken.

Handlingen startar 1922 i Smyrna som invaderas av Turkiet. Många greker flyr sitt land, bland annat ett ungt par som tänker söka lyckan i Amerika. 

Kring deras öde väver Eugenides en släktsaga som parallellt berättar det historien om det moderna USAs framväxt. Vi får följa med genom depressionen, andra världskriget, de uppblossande rasmotsättningarna och mycket mer.

Bokens berättare är barnbarn till det grekiska paret, en flicka som efter hand upptäcker att hon inte är som andra flickor. Orsaken till detta är en fruktansvärd hemlighet som farföräldrarna bär på.

Genom att växla mellan nutid och dåtid skapar författaren en dynamik i berättelsen som får en både att dra på munnen men även tänka efter och reflektera kring vårt samhälle.

En strålande bok som jag rekommenderar varmt. Köp den eller låna den på ditt bibliotek!

Relaterat: Förlaget, DN, SvD, Exp, AB.

Andra bloggar om kultur,bokrecension, böcker, boktips.

Grekisk ekonomi

Villkoren för de gigantiska lånen från EU och IMF som ska rädda den grekiska ekonomin börjar klarna och många greker får börja vänja sig vid tanken på försämringar i välfärdssystemen.

Några av de förmåner som troligen blir naggade i kanten är pensionsåldern, många greker går idag i pension före 60, och de två extra månadslöner (!) som uppenbarligen många offentliganställda uppbär.
Grekernas 1-majdemonstrationer blev våldsamma och det kan man förstå. Det man kanske har svårare att förstå är att grekerna uppenbarligen inte inser hur alternativen ser ut, ett lands ekonomi i fritt fall gör absolut den enskilda människans situation sämre. Hög inflation till exempel urholkar ju värdet på de förmåner man har. Se bara på Lettland.

Helt klart är att de åtgärder som staten nu tvingas till under galgen skulle ha gjorts för länge sedan, men att vara den politiker som håller i yxan är i de flesta fall att betrakta som politiskt självmord. Det som är lite skrämmande är att flera andra europeiska länder, bland andra Spanien och Portugal står inför liknande stålbad.

Inom EU har vi ett gemensamt ”Grekland” att ta tag i, nämligen de gigantiska jordbrukssubventionerna som tar alldeles för stor del av EUs ekonomi.
Det är något som president Sarkozy borde ägna sig åt istället för att lägga energi på burkaförbud, kvinnoförtryck i religionens namn kommer man inte åt på det sättet, men det vågar han förmodligen inte, de franska böndernas makt är för stor.

Den enda fördelen med krisen i de sydeuropeiska ekonomierna är möjligen att det är lätt att stödja ekonomin genom att resa dit som turist. Fortsätt alltså att åka till Grekland och ät fetaost, för det lär inte grekerna inte bli framöver, feta alltså.

Relaterat: DN, DN, DN, E24, E24, SvD, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om EU, grekland, ekonomi.