Grekland Live del II – Att vara företagare



Dimitris - Hotell och restaurangägare

 

Antonios - Rastaurangägare

Det är inte helt enkelt att få grekerna att tala om den ekonomiska krisen. En taxichaufför, som inom parentes genast ville värva mig till sitt lokala fotbollslags prestigefyllda match mot grannbyn, bara rycker på axlarna och säger att det där får de syssla med i Aten.


Något bättre går det med Diana, ägare till en grekisk restaurang som serverar typisk, men god, turistmat såsom souvlaki, mussaka och diverse varianter på havets läckerheter.


Hon berättar att hon bott 20 år i USA men återvänt till sin barndomsö. Varför förstår jag inte riktigt.


På frågan om hur mycket skatt hon betalar, i procent räknat, ger hon sig in i en lång utläggning om leverantörsfakturor och kostnader för att efter lite ”hjälp” landa på ungefär 40 %.
När jag berättar att vi i Sverige har ett totalt skattetryck på ungefär 55 % vindlar hon bara med ögonen och säger något om att de som tjänar mycket i Grekland också betalar mer i skatt.

När jag konstaterar faktum att endast 75 % av landets ekonomi s a s befinner sig i den ”vita sektorn”, får Diana väldigt bråttom tillbaka in i köket trots att restaurangen är ganska glest besatt. Inte heller här får man ett kvitto som skulle duga som verifikation.


En annan lokal entreprenör är Dimitris, som både driver ett hotell och en restaurang. Han skrattar gott när jag på skämt kallar honom för byns Don Corleone.

Gissningsvis har han 5-10 personer på lönelistan, med servitörer, kockar och asiatiska hotellstäderskor.


På min fråga om den ekonomiska krisen får jag ett långt och svävande svar att det är staten, bankerna och de rikas ”fel”. Riktigt hur förstår jag inte.
 Nästa dag, i en annan by, träffar jag på Anatonios, ytterligare en restaurangägare. Han lägger till några till listan som bär skulden, EU och storföretagen. När jag försynt påpekar att jag på dag fyra fortfarande inte fått något kvitto, säger han, lite förnärmat, att han minsann alltid lämnar kvitto. Tror ni vi fick något när vi betalade?



När hyrbilen ska betalas försöker jag lämna fram mitt MasterCard. Biluthyraren tittat på mig som jag vore från Mars.
Någon kortmaskin har de inte trots en stor rörelse med uthyrning av både bilar, motorcyklar och mopeder. ”Cash only”...

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det vare sig finns en krismedvetenhet, utanför Syntagmatorget i Aten, eller synbar vilja att betala skatt. Försöker man tala med människor rycker de flesta bara på axlarna och tycker att allt är någon annans fel.
 I nästa inlägg, direkt från Grekland, ska jag försöka mig på en framtidsprofetia. Hur kommer det att gå på några års sikt? Missa inte det.

Relaterat: AB, DN, DN, SvD.

Andra bloggar om politik, ekonomi, Grekland, EU.