torsdag 15 januari 2009

Elitklasser – bra för Sverige

Så är det då klart vilka gymnasieskolor som får starta de s k elitklasserna. Tio skolor startar en klass med 30 elever i varje med ämnesinriktning inom matematik, naturorienterade ämnen, samhälle eller humaniora. Det var på tiden, tycker jag.

Vi har sedan länge klasser med elitinriktning inom olika idrottsgrenar så varför inte inom även teoretiska ämnen? De som är emot oroar sig förstås för att det blir klyftor mellan eleverna. Ett typiskt Janteresonemang, det behöver inte per definition alltid bli sämre för någon bara för att några får det bättre.

Min erfarenhet är att eleverna, även på högstadiet, både presterar och trivs bättre om de får plugga på en utbildning som de själva valt aktivt och fått kämpa för att nå. Det finns många ytterst begåvade ungdomar som idag går på gymnasieskolans teoretiska program och ganska enkelt klarar MVG i alla teoretiska kurser och bara väntar på att få börja på högskolan för att få en rejäl utmaning.
Kan eleverna i elitklasserna dessutom få läsa in ett antal högskolepoäng under gymnasietiden så kommer även det att stimulera och utveckla dessa begåvningar.
Att detta dessutom kommer att ge lärarna en kick och nya utmaningar är en extrabonus.

Många av våra högsta företagsledare idag är både civilingenjörer och civilekonomer vilket även för en högt begåvad person tar tid. Kan elitklasserna spara in en del av den tiden så gynnas inte bara den enskilde eleven utan även landet. Ju tidigare vi kan dra nytta av dessa begåvningar desto bättre även för oss.
Det är bara att gratulera eleverna på de orter som nu får starta upp. Förhoppningsvis kan även vi i Tyresö snart erbjuda något liknande. Fotbolls- och handbollsklasser på toppnivå har vi ju redan.

Relaterat AB, AB, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om , , .

2 kommentarer:

Danne sa...

Jag kan tycka att det är bra att elever som vill ska få utmaningar inom teoretiska ämnen. Men man ska inte glömma att de som väljs ut ine kommer att vara lika "begåvade".

Begåvningfördelningskurvan (normalfördelningskurva) ser likadan ut för samtliga elever som för den utvalda gruppen elitelever.

Utformningen av utbildningen måste anpassas till de flesta, inte de bästa och inte de sämsta, utan "den grå massan", som den brukar kallas.

Det ska bli intressant med detta experiment! Blir det en samling med Asbergers som kommer att ha speciella behov?

Dick Bengtson sa...

Det är väl inte otroligt att nivån på det du kallar "den grå massan" kommer ligga högre i dessa klasser. Särskilt i profilämnena.