Som om landet inte hade nog problem med finanskris, instabil regering och kravaller så är det nu dags för de lettiska bönderna att protestera och kräva mer stöd.
Mjölkpriset är högre i Lettland än i Sverige men ersättningen till bönderna mycket låg.
Genom att marschera mot huvudstaden och antagligen blockera en hel del trafik med sina jordbruksmaskiner och traktorer sällar sig de lettiska bönderna till en tradition som man främst förknippar med Frankrike. Där är det mer regel än undantag att bönderna korkar igen motorvägar och tippar gödsel utanför presidentpalatset så fort det går dem emot.
Jag har rest en del i båda dessa länder och kan, utan att vara jordbruksexpert, konstatera att min sympati ligger helt hos letterna. På den lettiska landsbygden kan man fortfarande se hästar som drar plogen eller harven. Dessutom gör ju klimatet att skördarna per automatik inte kan bli lika bra som i Sydeuropa.
Det känns verkligen som det är hög tid att börja ta tag i soppan med EU:s jordbrukspolitik och de gigantiska bidrag som betalas ut. Kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik står för 45 procent av EU:s budget. Du läste rätt, 45 procent!
Det måste ju finnas bättre saker att lägga pengarna på, gemensamma klimatåtgärder, hjälp med infrastrukturen i de nya medlemsländerna, gemensam brottsbekämpning eller helt enkelt sänkta avgifter för medlemsländerna. Listan kan göras lång.
Frågan är bara vem som vågar kasta den första stenen? Förre presidenten Chirac vågade inte, vågar Sarkozy? Det kommer att smärta och orsaka kaos och kravaller på många ställen men ibland måste man ta de smällarna för att kunna gå vidare.
Relaterat: SvD, AB, AB.
Mer om EU:s jordbrukspolitik här.
Andra bloggar om EU, politik, Lettland, miljö.
tisdag 3 februari 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Du tycker att det det finns "bättre saker att lägga pengarna på" än europeisk jordbrukspolitik, till exempel gemensamma klimatåtgärder. Jordbruket och vilken mat vi väljer att äta är i allra högsta grad kopplat till klimatet. Hur maten produceras, hur kväve- och växthusgaseffektivt jordbruket och dess produkter är är en otroligt stor del av klimatfrågan. Om vi vill kunna försäkra oss om att äta klimatsmart mat och därtill vill ha en viss omsorg om djuren, krävs det politik, kontroll och lite extra pengar. Jordbruk är dessutom en av få näringsgrenar som faktiskt kan bidra till att binda koldioxid beroende på vilka grödor man väljer att odla.
Det jag avsåg var de gigantiska subventioner som EU betalar ut till jordbruket. Undrar hur många franska bönder som skulle överleva av egen kraft?
Skicka en kommentar