Normaliseringen smyger sig på

För några veckor sedan blev det en intensiv debatt kring ett uttalande som simförbundets ordförande gjorde, kring att en affisch från ett idrottsförbund med en flicka som sköt luftgevär iförd slöja. Debatten kantrade, tyvärr som alltför ofta, och landade i om alla flickor var välkomna i idrottsrörelsen. Sakfrågan var istället om vi i Sverige ska normalisera ett plagg som i många stycken står för ett kvinnoförtryck, eftersom allt för många inte själva får välja om de vill bära plagget eller ej.

Lite senare dök det upp en bild från infarten till Gävle, där besökare välkomnades av en kvinna iförd slöja. Samma sak med den debatten. Vissa gick t o m så långt att de drog fram rasistkortet för att undvika den bakomliggande frågan.

Nu är det Friskis och Svettis tur. De kör en kampanj som illustreras av två skrattande flickor med slöja. Jag gissar att budskapet är att alla är välkomna i föreningens verksamhet. Det är naturligtvis bra, men ändå blir det så fel.

Självklart ska alla vara välkomna att idrotta och motionera. Det handlar inte om det.

Är det någon som på allvar tror att det det finns en femårig flicka som frivilligt skulle bära slöja varje dag när hon ser att många av hennes kompisar inte gör det?

Är det någon som på allvar tror att fler än en bråkdel av de unga kvinnor som nu bär slöja, skulle göra det 365 dagar om året om de inte kände det sociala trycket från sin familj och ”åsiktspoliser” i närområdet?

Nej, Friskis, ni gör många bra saker och jobbar hårt för att t ex inkludera människor med funktionsnedsättning i verksamheten. Men här har ni trampat fel. Jag förstår att ni vill säga att alla är välkomna, men det kunde ni gjort på ett helt annat sätt i ett sekulärt Sverige. Gör om och gör rätt! Ni är Sveriges största idrottsförening med över 550 000 medlemmar så ni har ett särskilt stort ansvar att skicka rätt signaler.

Vi har kommit alldeles för långt i vår strävan efter jämställdhet mellan kvinnor och män för att inte ta debatten. Det finns förvisso mycket mer att göra på det området, men att normalisera ett plagg som för så många står för ett kvinnoförtryck, är snarare att vrida klockan tillbaka.

Apropå debatten. Varför är det medelålders män och kvinnor till höger om mitten i politiken, som försöker skapa opinion kring denna viktiga framtidsfråga? Var är Gudrun Schyman och hennes gäng? Var är kulturministern, tillika idrottsminister?

Om vi inte är uppmärksammar den här ”smygnormaliseringen”, så ansluter sig fler och fler, i sin strävan efter godhet, till dem som tycker att ”det handlar ju om valfrihet”.

Jag är för valfrihet alla dagar i veckan. Men så länge flickor och kvinnor misshandlas, mördas och förtrycks när de vill bestämma om de vill bär slöjan eller ej, så är det inte vilket plagg som helst och får inte normaliseras i Sverige.

En internationell kvinna

Idag är det internationella kvinnodagen. Oftast ett vänsterspektakel, men på senare år även en dag då bland annat s k hedersförtryck uppmärksammas lite extra.

Jag tänker berätta om den mest internationella kvinna jag känt. Min mamma.

På sin 80-årsdag. 6 månader senare var hon borta.

Min mamma flydde under andra världskriget från kommunisternas förtryck och ockupation i Lettland. Hon kom till Sverige, i morfars lilla fiskebåt med övriga familjen, när hon var 13 år.

Medan mina morföräldrar, och hennes syster, såg fristaden i Sverige som ett mellanspel, bestämde sig min mamma tidigt att hon skulle stanna och integrera sig. Att ”mellanspelet” skulle bli livslångt, det visste de ju inte då.

Hon lärde sig flytande svenska, pluggade språk och stenografi på kvällskurser för att ”bli något”. Hon tillbringade även ett år i Cambridge för att lära sig mer och bättre engelska.
När hon sedan träffade svensken som skulle bli min far, hade hon ett både mer kvalificerat och bättre betalt arbete än honom, vilket var ovanligt på 50-talet.

Hennes vilja att bli svensk och anpassa sig till det svenska gick så långt att hon alltid presenterade sig som ”Sylvia” fast hennes namn var ”Silvija”. F ö slutade hon med det när vår kung träffade sin Silvia…

Jag minns så väl att när mormor eller min moster ringde hem till oss, så talade de lettiska, medan min mamma svarade på svenska. Så viktigt var det för henne att integrera sig.

I dagens kontext tycker jag att hennes ambition att integrera sig borde vara en förebild för alla nyanlända kvinnor som just ska börja sin resa in i det svenska samhället.

Andra bloggar om Lettland, Sverige, kvinnor, historia, funderingar , integration, internationella kvinnodagen.

Religion – Ett hinder för lyckad integration?

Den stora mängden asylsökanden som det senaste året kommit till Sverige skapar, särskilt på kort sikt, stora utmaningar för vårt samhälle.
Migrationsverkets långa handläggningstider gör att vi ute i kommunerna ännu inte sett konsekvenserna av det stora antalet nyanlända.

En nyckel för att denna utmaning ska sluta som en positiv historia för både individerna och samhället stavas integration. Jag har tidigare i flera inlägg skrivit om hur jag skulle vilja att vårt mottagande skulle se ut för att ge de nyanlända en bild av vilket land de kommit till, vad vi kan erbjuda och vad vi förväntar oss av dem.

På senare tid har min optimism, åtminstone delvis, dämpats av flera incidenter som uppmärksammats på flera håll. Jag tänker exempelvis på sexuella trakasserier i våra simhallar och på allmänna platser, krav på separata badtider för kvinnor och de s k ”barnbrudarna”.
Allt fler vittnar dessutom om det patriarkala förtrycket mot flickor och kvinnor i flera av våra förorter.

Grunden för den, i mitt tycke, snedvridna kvinnosyn, bottnar i religiös fundamentalism blandat med medeltida klantraditioner från de nyanländas hemländer.
Om vi i Sverige inte med stor kraft och uthållighet, i både ord och handling, stoppar utbredningen av det religiösa förtrycket mot flickor och kvinnor så kommer integrationen att misslyckas.
Risken är att vårt samhälle i framtiden, i ännu större utsträckning än idag, kommer att vara kluvet med små enklaver i förorterna där stenhård religiös disciplin råder och de flickor och kvinnor som sökt friheten i Sverige, kommer till sin fasa inse att ingenting förändrats i deras liv.

De värderingar som gäller i Sverige ska gälla alla som vistas där stadigvarande. Våra lagar måste stå över religiösa regler, gamla sedvänjor och s k hederskultur. Allt annat vore vansinne.

För mig innebär detta bl a följande:

• Straffen för s k hedersbrott måste skärpas. 
• Religiösa argument för elever att inte delta i skolans undervisning tolereras inte. Exempel på detta är flickors deltagande i simundervisningen. Inför möjlighet att bötfälla de föräldrar som inte låter sina döttrar delta i idrotts- och simundervisningen.
• Inga religiösa attribut som täcker ansiktet hos elever och lärare får förekomma inom skolan och förskolan. 
• I en mån religiösa friskolor överhuvudtaget ska tillåtas är det viktigt att de kontrolleras extra och ofta så att de följer våra demokratiska och sekulära regelverk. 
• Innan statliga och kommunala bidrag utdelas till religiösa organisationer, måste en grundlig bakgrundskontroll genomföras av både organisationen och de engagerade individerna, så att man inte omedvetet stödjer religiös fundamentalism. 

Det är mycket viktigt att vi sätter ner båda fötterna nu och markerar vad som gäller. För de förtryckta flickornas och kvinnornas skull, men även för en långsiktigt lyckad integration av alla nyanlända.

Andra bloggar om politik, integration, religion, asylsökande, migration, funderingar, religionsfrihet, invandring, samhälle, jämställdhet, fundamentalism, flyktingar, debatt, hederskultur.

Kvinnoförtryck på olika nivåer

UPPDATERING
Jag har efter detta inlägg skrevs, fått information om att "nyheten" som inspirerade mig, är gammal och dessutom inte bekräftad. Jag beklagar detta, men låter texten vara kvar eftersom kvinnoförtrycket i Saudiarabien och liknande regimer trots detta är horribelt och värt att fördöma och debattera.

I Saudiarabien har man, enligt flera medier, infört en ny lag som tvingar kvinnor som har ”frestande ögon” att täcka även dessa. Det finns uppenbarligen en statlig kommitté som heter: ”Kommittén för främjande av dygd och förhindrande av last”, som står bakom lagen.

Man tar sig för pannan! Vilket århundrade lever vi i egentligen?

Bortsett från rent praktiska frågor som vem som ska avgöra vilka ögon som är ”frestande”, så känns det som att man, om möjligt, försöker vrida klockan tillbaka ytterligare. Kanske svårt i ett land där kvinnor inte får köra bil, men ändå.

 Ännu mer dubbelmoral blir det när man vet att många makthavare från bl a Saudiarabien, regelbundet besöker ställen som Dubai för att ”förlusta sig”. Då är det garanterat inte bara ögon som är ”frestande” hos de kvinnor man besöker bakom lyckta dörrar.

Tyvärr är detta ett mönster vi ser från många länder där manliga uttolkare av religion, oavsett om de är mullor, imamer eller präster, använder sitt självpåtagna tolkningsföreträde till att på olika sätt förtrycka kvinnor. I Sverige dröjde det till 1960 innan vi fick de första kvinnliga prästerna och än idag finns det manliga sådana som inte erkänner kvinnors rätt att tolka Bibeln.

Den stora skillnaden mellan Sverige och de länder med religionsförtryck är att vi är ett uttalat sekulariserat land, där man fritt kan utöva sin religion, men att religionen inte ska, eller får, påverka lagstiftning och samhällsutvecklingen. Det är bra och, som jag ser det, ett oerhört viktigt fundament att slå vakt om i det svenska samhället.

Varför agerar då inte västvärlden med detta förtryck av kvinnor.  ja, i Saudiarabiens fall handlar det om ett ord, olja. Det skulle vara klädsamt om exempelvis president Obama, vågade uttala sig om en sådan här fråga.

I Sverige har vi kommit väldigt långt i jämförelse, även om vi har en bit kvar, vilket till exempel visade sig på årets upplaga av Fotbollsgalan.

Relaterat: DN, DN, DN.

Andra bloggar om förtryck, kvinnor, politik, Saudiarabien , fotboll, jämställdhet , Sverige, religion, mänskliga rättigheter, demokrati, debatt, diktatur, samhälle, präster.

Använd landskampen till att ifrågasätta

Sveriges herrlandslag i fotboll ska nästa år möta Iran i en träningsmatch. Ett Iran där en kvinna som försökte besöka en match i volleyboll nyligen dömdes till fängelse för sitt tilltag. En hög polischef uttalade att det ”inte är i allmänhetens intresse att män och kvinnor går på sportevenemang tillsammans”.

Svenska Fotbollförbundet, SvFF, motiverar matchen med att det bor många iranier i Sverige och att

de också krävt att de svenska och iranska flicklandslagen ska mötas i en landskamp under 2016. Kanske det, men de flesta iranier som bor i Sverige har flytt från den religiösa diktaturen och frågan är om de vill se ett lag som är sanktionerat av mullorna?

Dessutom, vilka garantier finns för att det iranska flicklandslaget verkligen kommer? Det skulle inte förvåna mig om det kommer ett återbud, självklart efter det att herrmatchen spelats. Istället borde ju naturligtvis flickmatchen spelats som förmatch till herrarnas.

Man kan alltid diskutera vilket sätt som är bäst för att försöka påverka de som i religionens namn förtrycker kvinnor, HBTQ-personer eller andra grupper. Bojkott eller dialog? 

Jag är nog för en blandning. Skulle Sverige bli lottade mot en sådan nation i ett slutspel är dialog det bästa, men jag ifrågasätter starkt varför vi frivilligt ska ställa upp på en match mot Iran?

Nu blir det uppenbarligen match och jag hoppas att SvFF inte fegar ur, utan tar tillfället i akt att markera vår ståndpunkt. Här kommer några förslag:

• Kvinnliga domare
• Fri entré för kvinnor och flickor
• Se till att de knattar som brukar gå in på arenan tillsammans med spelarna, består av både tjejer och killar

Idrott och politik hör som bekant ihop som ler och långhalm. Tro ingenting annat.

Relaterat: DN, DN, DN, DN.

Andra bloggar om sport, idrott, politik, Iran, fotboll, media , Sverige, religion, HBTQ, demokrati, debatt, diktatur, SvFF.

Inte så feministiskt, Magdalena

Ett av förslagen i den röd-gröna regeringens budget är att halvera möjligheten för RUT-avdrag för alla utom pensionärer över 65.

Motiven är dunkla, men man kan väl gissa att de är ungefär: ”De rika moderaterna i Danderyd, Nacka och Tyresö kan väl betala sin egen städning”.

Det intressanta i detta förslag är inte att de som nyttjar dessa avdrag till allra största delen är medelinkomsttagare, ofta barnfamiljer som ser just städhjälpen som ett sätt att få ihop sitt livspussel.

Det är inte heller det faktum att förslaget förmodligen får den svarta, nästan dödförklarade, delen av städbranschen att återfödas.

Nej, det intressanta är vilka det är som nu riskerar sina arbeten p g a en ”jobbskapande” budget. Det är i första hand kvinnor, till stor del med invandrarbakgrund, som nu missar möjligheten till egen försörjning och snabbare integration i samhället.

Vill man vara riktigt elak skulle ett sådant här förslag just därför kunna komma från SD. Inte en regering full av påstådda feminister.

Att förslaget är kvinnofientligt förstärks bara av att ROT-avdraget, som till största delen stimulerar mansdominerade branscher, inte förändras alls. Om regeringen vore konsekvent skulle såklart även det avdraget halveras.

Sorgligt. Sverige håller på att krackelera….

Relaterat: DN, DN, DN, DN.

Andra bloggar om politik, samhälle, skatter, RUT, regeringen, Socialdemokraterna , Sverige, ROT, integration, välfärd, valfrihet, feminism, Vänsterpartiet , Miljöpartiet, budget, Magdalena Andersson, Danderyd, Nacka, Tyresö, ekonomi, SD.

Varför inte avskaffa ROT också?

Ett ämne som uppenbarligen engagerar i valrörelsen är RUT-avdragen, eller hushållsnära tjänster som det väl egentligen heter.

Vissa vänsterpartister kallar de som levererar RUT-tjänster för ”tjänstehjon” eller annat nedsättande och påstår att de är pigor till överklassen. Att de allra flesta av dessa tjänster faktiskt konsumeras av människor med medelinkomst borde ju ta död på de argumenten, men icke.

Men varför ifrågasätter inte vänsterpartierna ROT-avdraget?

Det borde i så fall vara samma sak, eller hur? Rika människor som har råd att bygga om och renovera sina bostäder som ”utnyttjar” fattiga byggjobbare…

Om RUT-jobb utförs av ”pigor och hjon”, så är väl i så fall ROT-jobbare drängar? Eller?

Det kan väl aldrig vara så att eftersom dessa ”fattiga byggjobbare” företräds av starka LO-förbund med Byggnads i spetsen så vågar man inte kritisera ROT-avdragen?

Byggnads och LO vet att även avdraget skapar vita arbeten till sina medlemmar. LO:s medlemmar är dessutom inte längre någon ”röstboskap” som utan instinktivt röstar på Socialdemokraterna. LO:s medlemmar tänker nu mera själva och resultatet är att över hälften har valt något annat parti, inte minst Sveriges enda arbetarparti, Nya Moderaterna.

Det kan väl aldrig i botten handla om att de flesta som levererar ROT-tjänster är män, medan majoriteten som utför RUT-tjänster är kvinnor? De skulle så klart ingen erkänna, men konsekvensen av vänsterpartiernas agerande får faktiskt det resultatet.

Min åsikt är att RUT-avdraget är kanske den allra bästa reformen, både för att göra svartjobb vita och för att integrera och frigöra många kvinnor med invandrarbakgrund.

Dessa kvinnor får nu chansen att snabbare komma in i det svenska samhället, lära sig språket och, inte minst, frigöra sig från beroendet av sina män. Klockren jämställdhetsreform med andra ord!

Detta vill nu de partier som slår sig för bröstet och kallar sig feminister avskaffa! Pinsamt och allt annat än jämställt om du frågar mig.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN.

Andra bloggar om hushållsnära tjänster, RUT-avdrag, jämställdhet , välfärd, skatter, politik, ROT-avdrag, utanförskap. samhälle, ekonomi, val 2014, näringsliv, integration, moderaterna, Socialdemokraterna, LO.

Tillbaka till medeltiden

Läser i DN om ett lagförslag i Irak som innebär ett dråpslag mot kvinnors frigörelse och jämställdhet.

Lagen bygger på att alla olika religiösa grupper ska kunna dömas efter sina egna religiösa regelverk. Det kan innebära för majoriteten i landet som är shiamuslimer, att det blir någon mulla eller ayatolla som utfärdar straff istället för en juridiskt utbildad domare.

För kvinnor och flickor skulle konsekvensen kunna bli att 9-åringar får giftas bort. Eller att äktenskap och förhållanden mellan olika religioner förbjuds. Mannen blir allsmäktig.

Det är så att man mår illa. Att kritisera och fördöma handlar inte om att fördöma islam i sig. Det handlar om att alla kvinnor, oavsett religion, har rätt att bestämma över sitt eget liv och sin egen kropp. Hur svårt kan det vara?

I Sverige kritiserar vi, med all rätt, någon idiot till chef på Tallink som tycker att kvinnor ska hålla koll på hur mycket de dricker så att de inte blir våldtagna. Eller så debatterar vi antalet ”pappamånader”, men det här är som det vore på en annan planet.

Kanske är det dags för en ny bojkott? Sluta sälj till Irak! Sluta köp deras olja!

Relaterat: DN, DN, SvD.

Andra bloggar om Irak, religion, kvinnor, mullor, mänskliga rättigheter, förtryck, pappaledigt , demokrati, våld, samhälle, jämställdhet, funderingar, islam.