Sanningen om barnfattigdom

De socialdemokratiska förstamajtalen innehöll inga större överraskningar, satsningar på välfärden och krafttag mot barnfattigdomen. Ingen är väl förvånad.

Just ordet och begreppet barnfattigdom är det uppenbarligen något som (S) tänker använda som ett nytt mantra.

Sanningen är att 1997, när Göran Persson styrde landet, var dubbelt så många barn fattiga jämfört med idag. Det säger inte Juholt ett ljud om.

Sant är att barnfattigdomen ökat något från 2007 till 2008, efter många år av minskning, en kanske inte helt ologisk utveckling när vi gick in i en finanskris samtidigt med en lågkonjunktur.

I många kommuner, inte minst i Stockholmsområdet, har barn i ekonomiskt utsatta hushåll trots detta fortsatt minska. I min kommun Tyresö t ex, minskade antalet från 6,8 till 6,4 procent mellan 2007 och 2008. Det säger inte de lokala sossarna ett ljud om.

Begreppet är dessutom missvisande, det korrekta är ”Barn i ekonomiskt utsatta hushåll”, vilket betyder att det är föräldrarnas ekonomiska och sociala situation som är utsatt. Men det är ju inte lika medialt...

Låt mig tala klarspråk: Självklart ska inga barn i vårt land leva i fattigdom. Därför är Alliansens inriktning att hjälpa människor bort från utanförskapet via arbetslinjen den rätta långsiktiga vägen att gå.

Att ge föräldrarna en möjlighet till självförsörjning genom eget arbete är det bästa receptet för att hjälpa de utsatta barnen, inte mera bidrag som firma Juholt & Waidelich tror.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, 1 maj, Socialdemokraterna, barnfattigdom, Tommy Waidelich, Håkan Juholt, Alliansen, , Tyresö, ekonomi.