Föreningslivet har tungt ansvar

Media fylls av artiklar, inslag och kommentarer kring Patrik Sjöbergs avslöjande att han och bland annat Yannick Tregaro, utsattes för sexuella övergrepp av Patriks styvfar, den legendarförklarade Viljo Nousiainen.

Att det nu rör sig om kända idrottsprofiler både som offer och förövare, ger ju hela fallet, såklart, mycket stor uppmärksamhet. Tyvärr är detta inte första gången sådant händer inom idrotten, och förmodligen inte den sista. Vidrigt är bara förnamnet!

Vad kan man då göra för att förhindra dessa sjuka människor från att begå dessa övergrepp? Ja, hade det funnits någon patentlösning vore ju den redan genomförd, så enkelt är det tyvärr inte.

RF ropar på möjligheten för idrottsföreningarna att få ut registerutdrag ur belastningsregistret likt de som är obligatoriska vid anställning inom förskolan och skolan.

Jag tror inte det skulle hjälpa särskilt mycket. Eftersom många pedofiler inte finns i detta register, finns risken att idrottsföreningarna skulle invaggas i en falsk säkerhet och inte utveckla sina rekryteringsprocesser.

Nej, jag tror det handlar om information och mod att tala om dessa frågor. Att Patrik Sjöberg nu berättar ger förhoppningsvis andra utsatta kraft att själva våga berätta. Likväl som idrotten blivit bättre på att tala om och undervisa i farligheten med droger och fair-play, borde även detta svåra ämne komma upp på agendan i klubbarna.

Klubbarna har här det tyngsta ansvaret. Rånare drar sig till ställen där det finns pengar. Pedofiler dras till ställen där det finns barn. Det säger sig ju själv. Här talar vi självklart även om andra föreningar där barn och ungdomar finns, inte bara idrotten.

I många fall drivs föreningarna av en iver att expandera sin verksamhet, och blir då inte så noga med hur man rekryterar ledare. 

Oftast är det föräldrar som mer eller mindre tvingas ställa upp. De flesta gör ett kanonjobb, men ibland blir det fel på många sätt. Om man dessutom vet att många sexuella övergrepp sker i hemmiljö, kanske inte alltid föräldrar är den bästa rekryteringsbasen.

Kanske kan den här debatten, hur konstigt det kan låta, bli ett inlägg i diskussionen om vi aktiverar våra barn för tidigt?

Det finns ingen som helst vetenskap som säger att barn som inte börjar idrotta vid sex års ålder inte kan bli olympiska guldmedaljörer ändå. Med ett något mindre behov av ledarna kanske klubbarna har möjligheter till en noggrannare ledarrekrytering än frågan: Vilka av er föräldrar har lirat fotboll?

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om idrott, ledare, sport, Patrik Sjöberg, övergrepp, brott, samhälle, RF, barn.