tisdag 21 oktober 2008

Anonyma bloggare

Bloggarna har blivit en ny maktfaktor. Bloggosfären dominerar debatten om FRA-lagen och citeras allt mer i övrig media. Enligt vissa har vi fått en fjärde statsmakt i Sverige via alla bloggare som dykt upp. Jag är ju själv en sådan, javisst, men vad skiljer mig från majoriteten av alla bloggar? Jo, jag bloggar under mitt eget namn och står därför helt för mina åsikter.

Jag har nu bloggat i fyra månader och gör det dels för att jag tycker det är roligt att skriva dels för att på ett snabbt och enkelt sätt få ut mina åsikter och reflektioner för den som är intresserad.
Rör man sig i Bloggosfären så hittar man en salig blandning av människor, allt ifrån gamla statsministrar och C-kändisar till rättshaverister med obskyra åsikter. Motiven varför man bloggar varierar naturligtvis väldigt mycket men jag hyser stor respekt för alla som vågar blogga i sitt eget namn och därmed stå för sina åsikter.
Den stora gruppen rättshaverister, extremister på både höger- och vänsterkanterna och andra som ägnar sig åt onyanserade och anonyma personangrepp kan man egentligen enbart negligera och skatta sig lycklig över att Internet är oändligt vilket innebär att de inte tar upp plats för viktigare saker.
En annan grupp är unga människor som bloggar om sin vardag, den mest kända är väl Blondinbella (som tydligen lagt ner bloggandet), och egentligen inte säger någonting av vikt utan rakt av berättar att: ”Idag ska jag plugga och sedan gå till gymmet, undrar om jag ska min väska från Gucci eller den från Prada?” Att de uppenbarligen kan tjäna en hacka på webannonser är bara att gratulera till.
Den grupp som det är svårast att komma underfund med är människor med seriösa, väl genomtänkta och välformulerade åsikter som ändå bloggar under pseudonym. Varför gör de det?
De skäl jag kan tänka mig är att man har en helt annan image i samhället och inte vill förstöra den (typ rockstjärna som egentligen älskar dansbandsmusik), eller att man är fastlåst i en politisk etikett och via bloggen vill vädra sina egentliga åsikter (typ vänsterpartist som i hemlighet är för marknadsekonomi). En tredje variant skulle kunna ha religiösa motiv (typ pastor i Pingstkyrkan som är homosexuell).

Ett bra exempel är Blogge Bloggelito som tillhör de mest lästa bloggarna i Sverige. Han (hon?) skriver frekvent, välformulerat och oftast provocerande om aktuella ämnen och är oftast mycket intressant att läsa.
En annat exempel är Kvalitetsbloggen med många intressanta inlägg.
Det skulle vara mycket intressant att veta vilka som ligger bakom dessa bloggar, det skulle också bli lättare att värdera och bedöma värdet av det som skrivs.

Relaterat: AB.

Andra bloggar om , .

3 kommentarer:

Blogge Bloggelito sa...

Hm. Här, alldeles under i hierarkin, ligger min hemsida. Där står mitt namn. Följer man länkarna där kan man se bilder på mig och närstående, läsa uppsatser med mera.

Vad är det du saknar? Personnummer? Telefonnummer? Adress?

Dick Bengtson sa...

Jo du Niklas, det skulle förstås vara enklare om det framgick direkt på bloggsidan.
Snygg hemsida förresten, där kan man förstå att du fotograferar, är intresserad av Kina och sex. Jag behöver inte ditt personnummer. Synd bara att jag tillhör de som har svartvit TV så jag inte kan se alla finesser på din blogg.

Matte sa...

Hej Dick. Jag måste säga att jag är rätt trött på dessa åsikter som du levererar här. Varför ska man avtvinga alla som har något vettigt att säga deras identitet? Vad är det som är så otroligt viktigt med att veta vad en person heter? Det går inte att rösta på Blogge eller Ia i något val, så vad ska du med deras namn till? Själv bloggar jag med mitt fulla namn, ett beslut som togs för ungefär ett år sedan. Innan dess var jag anonym, men jag kan inte påstå att det inneburit någon skillnad överhuvudtaget. Dessutom, och det här är viktigt, finns det otroligt många viktiga historier som KAN berättas på nätet i skydd av anonymitet och som aldrig hade berättats annars. Det finns alltså, enligt mig, en klar poäng med att tillåtas vara anonym. Jag tror t ex, och det här är bara spekulationer, att Ia och många andra anonyma bloggare hade varit betydligt mer återhållsamma i sina ämnesval om de tvingats träda fram med namn. Att sedan många missbrukar anonymiteten och förmedlar blint hat är ett annat problem. Det är inte själva anonymiteten som är problemet, det är vad man gör i skydd av den.