Visar inlägg med etikett opinion. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett opinion. Visa alla inlägg

tisdag 4 februari 2014

Myten om hotet mot välfärden

Om det beror på den politiska obalansen bland journalisterna eller vår egen oförmåga att kommunicera ska jag låta vara osagt. Sant är i alla fall att de svenska vänsterpartierna, inklusive Mp, lyckats få många svenskar att tro att valet står mellan satsningar på välfärden och skattesänkningar.

Man ska visserligen inte dra för höga växlar på opinionsmätningar, men den positiva trenden för Vänsterpartiet beror förmodligen på deras mantra ”inga vinster i välfärden”.
Om vi låter oppositionen förstärka myten om att välfärden hotas av lägre skatter och privata alternativ, kommer vi att hamna i försvarsposition i kommande valdebatter. Så ska det inte bli.

Därför anser jag att ett av alliansens huvudbudskap i valrörelsen måste bli:

LÅGA skatter skapar HÖGRE välfärd

Det handlar om att kommunicera saker för vad de faktiskt är. Några exempel:


  • Lägre inkomstskatter ger större utrymme för högre konsumtion
  • En stor majoritet av boende inom äldreomsorgen trivs mycket bra
  • Skillnaden i kvalitet inom välfärden beror inte på driftsformen
  • Alliansen ger människor i utanförskap flera chanser
  • Pensionärerna har inte fått några skattehöjningar

Jobben är visserligen grunden för tillväxt i samhället och skapar möjligheter till satsningar i välfärden, men vi måste få människor att förstå vad jobben faktiskt ger.

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD.

torsdag 5 september 2013

Obamaeffekt eller Reinfeldteffekt?

Air Force One har lämnat Sverige och presidentbesöket är över. För den här gången. Nu börjar debatten om besöket kommer ge någon ”Obamaeffekt” i opinionen. Vissa bedömare anser att den blir kortvarig, andra tror att besöket kommer ge Sverige en fjäder i hatten på den internationella scenen. Någon tycker att besöket är ett kvitto på Sveriges starka varumärke som nation.

Inrikespolitiskt är det såklart intressant ifall besöket kommer påverka något av de politiska strömningarna inför valet 2014. Kommer Fredrik Reinfeldt och Alliansen att tjäna något eller kommer oppositionen kunna plocka poäng på sättet besöket hanterades på?

Jag tror inte att besöket i sig kommer vinna valet åt moderaterna eller Alliansen, naturligtvis inte. Val vinns av de som har de bästa idéerna och som dessutom lyckas kommunicera ut dem till väljarna. Dessutom är jag övertygad om att begreppet regeringsduglig, är en parameter som väljarna tar in när man gör sitt val.

I det fallet är det inget tvivel om att besöket kommer att ge avtryck. Fredrik Reinfeldt har än en gång visat att han mycket väl fyller kostymen som en internationell statsman. Alliansen har genom en stabil hantering av landets ekonomi, med bibehållna välfärdssystem, klarat både finanskris och lågkonjunktur, vilket gjort Sverige intressant för ett besök. Det är regeringsduglighet på flera plan.

Stor skillnad mellan nu och då
Oppositionen har ännu inte visat någonting. Inte ens vilka som vill regera tillsammans vid en eventuell valvinst.

Till sist måste jag, apropå amerikanska presidenter, berätta en historia från Ronald Reagans dagar:

Reagan fick från en medarbetare frågan om han inte vill träffa Sveriges statsminister.
– Absolut inte, svarade Reagan. Han är ju kommunist.
– Nej, herr President, sa medarbetaren, han är socialdemokrat.
– Jag bryr mig inte om vilken sorts kommunist han är, avslutade Reagan diskussionen.
Jag vet inte om historien är sann, men sant är att tonläget mellan USA och Sverige har förändrats rejält sedan Reagans dagar.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB.

tisdag 4 juni 2013

Alliansen 3.0

Man ska självklart ta opinionsmätningar som sker mer än ett år före ett val, med många nypor salt. Det betyder inte att man ska nonchalera de strömningar som man uppfattar i samhället.

En sådan strömning som åtminstone jag uppfattar, är att Alliansen, och Moderaterna, är trötta och har tappat tempot. Det kan absolut ligga något i detta. Orsaken är i och för sig positiv, eftersom Alliansen, sedan första valvinsten 2006 genomfört nästan allt som man lovat i sina valprogram. Under pågående mandatperiod har det av förklarliga skäl blivit ett något lägre tempo. Dels behöver vissa reformer slipas på och dels är det såklart svårare när man regerar i minoritet.

Om vi ska räkna Alliansen 2006 som version 1.0 och vid vinsten 2010 som 2.0, så borde det till valet 2014 vara dags för Alliansen 3.0.


Vad ska då denna version föra fram som sina viktigaste frågor? Massor, naturligtvis, men här kommer några som jag tycker borde finnas med.

* Försvaret. Det är dags att sätta ned foten i den frågan. Jag är inte beredd att satsa särskilt mycket mer pengar, det finns så mycket viktigare frågor. Däremot tycker jag att vi absolut kan ta bladet från munnen och uttala en ambition att ta nästa steg, ett medlemskap i NATO.

* Jobben. Att arbetslinjen även fortsättningsvis ska vara huvudspåret, tycker jag är givet. Det finns dock en del saker att slipa på. Exempelvis måste man kunna jobba deltid och söka arbete på resterande tid, och det måste synas tydligt på inkomstuppgiften. Sedan skulle det inte skada att pedagogiskt bättre försöka förklara alla insatser som görs för att sätta människor i arbete. Att påbörja en generell sänkning av arbetsgivaravgiften kommer före sänkt bolagsskatt på min agenda.

* Välfärd. När höjdes barnbidraget senast? Kanske dags nu. Höjer man grundbidraget mer än flerbarnstillägget når man fler familjer och når rätt målgrupp. Dessutom fortsätter jag att tjata om RIT-avdrag, d v s avdrag för IT-tjänster i hemmet. Vad är skillnaden mellan att anlita någon som bygger om mitt kök och någon som ser till att jag kan kommunicera med omvärlden och utföra viktiga tjänster? I princip ingen alls! RIT-avdrag kan dessutom skapa arbetstillfällen för unga människor.

* Migrationen. Förbättra villkoren för de kommuner som tar emot flyktingar så att inte pengarna blir en orsak att neka. Dessutom behöver kommunerna få bättre ekonomiskt stöd för de flyktingbarn som är äldre än 12 när de kommer. Det är många av dessa som, av helt förklarliga skäl, behöver minst ett extra år på gymnasiet, och det kostar extra för kommunerna.

Det här var bara några punkter, men i alla fall en början. Jag misstänker att jag får anledning att återkomma i frågan…


Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD.


Bloggkollegor i samma ämne: Abrahamsson.

onsdag 7 december 2011

Bragdguldet till Juholt

Jag hade tänkt ägna detta inlägg till en reflektion kring Bragdguldet, som offentliggjordes igår. Jag tänkte skriva att Therese Alshammar är en fantastisk idrottskvinna.

Men jag funderade också på om det är en bragd att vinna när man är en av favoriterna? Jag hade även tanken att avslöja att jag tycker att Marcus Hellner borde fått medaljen. Att piska spurtarnas konung, Petter Northug, på hans hemmaplan i sprint i ett VM, är för mig en större bragd en ett simguld.

Jag tänkte även resonera kring den mästerskapsinflation som råder i simsporten, med mästerskap inne och ute, på kortbana och långbana. Det blir för mycket att hålla reda på för att det ska bli riktigt spännande.
Rolf-Göran Bengtssons oväntade guld i hoppning? Om det var det en bragd tänkte jag också skriva några rader.

Resultatet av dagens SCB-mätning gör att jag måste tänka om.

Om bara bragdjuryn hade väntat in den. Då hade pristagaren inte hetat Alshammar. Nej, att som ny partiledare, fortfarande i sin politiska smekmånad, kunna rasera opionssiffrorna så till den milda grad att man landar på ”all time low”. Om inte det är en bragd, då vet jag inte vad som är det.

Snälla Svenska Dagbladet, återkalla ert beslut! Alshammar kan få medaljen nästa år om hon vinner guld i OS. Årets bragdguld kan bara gå till en person, Håkan Juholt!


Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB.


Bloggkollegor i samma ämne: Antonsson, Kent, Böhlmark.

torsdag 27 maj 2010

Går det att lita på opinionsmätningar?

Min partikompis i Örebro, Kent Persson, driver från sin blogg ett eget nätets debattforum där man, om man vill, kan delta varje vecka i ett på förhand givet debattämne.
Veckans ämne är: Går det att lita på opinionsmätningar?

Ja, oavsett vilket så fortsätter opinionsmätningsföretagen att utföra dem. Varför, kan man ju fråga sig? Svaret är som jag ser det enkelt, varumärkesbyggande. För 20 år sedan kallades alla opinionsmätningar för ”SIFO-mätningar”, nu finns det en uppsjö av företag som mäter. Att vara ett företag som utför politiska opinionsmätningar ger en seriös image vilket är bra när företagen ska välja leverantör av det opinionsmätarna tjänar pengar på, nämligen undersökningar om kundrelationer, tester av nya produkter eller liknande.

Kan man då lita på dem? Jag tror möjligen man kan spåra vissa trender grovt men felmarginalen är förmodligen för stor eftersom urvalet oftast är för litet, ingen vet hur många som ljuger eftersom det inte betyder någonting för dem eller hur många som bestämmer sig närmare valet och därför inte är stabila i sina svar idag.

Jag tror vi får vänta på den första vallokalundersökningen 19 september innan vi verkligen får en vink om vart vinden blåser.
Men visst är det kul att ”tjata” om resultaten och att använda de resultat som för dagen passar just mina åsikter?
Som en tillfällighet kommer det en undersökning idag från Novus som blåser åt ”rätt håll”, men den som seglat en del som jag, vet att vinden ibland kan vända blixtsnabbt och då gäller att vara beredd att snabbt riva spinnakern, annars har man problem...

Relaterat: AB, DN, SvD, Exp.

Andra bloggar om , , , .