Inlägg
Lars Ohly har hållit sitt sommartal. Kontentan var att kommer vi (S/Mp/V) till makten så höjer vi skatten. Vi höjer skatten för att finansiera välfärden, vi höjer skatten för att utjämna orättvisor, vi höjer skatten för.....att vi höjer skatten.
Lars Ohly och hans parti lever kvar på 1800-talet där ogina brukspatroner som ärvt mark och förmögenhet utnyttjar vanliga ”hederliga” människor till döds. De flesta människor som i Ohlys lilla värld är ”rika” är vanliga människor som genom hårt arbete och prioriteringar skapat sin egen ekonomiska sits. Dessutom har Sverige, trots Alliansens skattesänkningar, ett av de högsta skattetrycken i världen.
Enligt DN så sa han även:” Den viktigaste frågan när valet 2010 närmar sig kommer att bli ökad välfärd mot skattesänkningar. Min förhoppning är att folket ska se resultatet av den borgerliga politiken och välja vår satsning på välfärden”.
Man skulle kunna tro att Alliansen inte vill öka välfärden för medborgarna. Men så dumma är inte svenskarna, Lars Ohly. Här syns skillnaden tydligt.
I Lars Ohlys Sverige får svenskarna den välfärd som Lars Ohly och hans gäng bestämmer att de ska ha, i Alliansens Sverige får svenskarna själva bestämma hur deras välfärd ser ut. Vi tror på människors egen förmåga att styra sina liv.
Och hemma i Nacka sitter Mona Sahlin och våndas när hon funderar hur hon ska få ihop ett trovärdigt regeringsalternativ tillsammans med Ohlys bolsjeviker.
Läs även: SvD, DN.
måndag 11 augusti 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Det hoppas jag. I vikande konjunktur är bämligen sparbenägenheten hög och skattesänkningar försvinner därmed till stor del ur cirkulationen, dvs. ut i tomma intet. Skattehöjningar är däremot vad vi behöver. Detta för att finansiera offentliga investeringar Det är enda verkningsfulla enda sättet att motverka kommande lågkonjunktur. Därmed vänder pengarna gott och väl tillbaka till skattebetalarnas fickor genom ökad efterfrågan, men förklara en sådan självklarhet för den allmänneligta förhärskande korkborgerlihet som inte ens förmår formulera sitt problem rationellt, och som mycket riktigt anlitar en "expertkår" vars prognostiska träffsäkerhet på sin höjd mäter sig med schimpansens, såsom det ständigt "råkar" visa sig, med "underbara nätter", "dynamiska effekter" och andra sagodjur i upprymt böljande ringdans krng en guldkalv, som likt flertalet annan gudom inte esisterar.
Sedan låter det sig alltid göras att rent ad hoc hosta upp ett till förmån för en redan på förhand intagen ståndpunkt a priori konstruerat resonemang, men ett sådan saknar prediktivt värde. Det är med andra ord sakligt renons.
Skattesänkningsfilosofi är vad som styrt den amerikanska ekonomiska politiken nu i decennier, och så går det mycket riktigt som det går: ner i backen. Den fällan må Sverige undvika. Detta för ALLAS gemensamma väl.
Skicka en kommentar