torsdag 12 mars 2015

Kulturens Ebberöds Bank

För några veckor sedan var jag, vilket blivit en fin tradition, och betittade Vårsalongen på Liljevalchs Konsthall.
Efter höstens val, har den nya majoriteten i Stockholms Stad, i ivern att göra ”konsten tillgänglig för alla”, sänkt entréavgiften till tio kronor. Ja, du läste rätt. Tio (10) kronor kostar det för vuxna att gå in på Liljevalchs.

Vad man i sin iver att tillgängliggöra konsten inte tänkte på är att tio kronor måste vara rena förlustaffären. Ur ekonomiskt perspektiv vore i så fall bättre att ha helt fri entré.

Om man utgår ifrån att hälften av besökarna betalar med kort och andra hälften kontant, drar Liljevalchs på sig en mängd kostnader. Kortavgifter, avgifter för kortterminaler, kostnad för att hantera de mynt som kommer in och, den största kostnaden av alla, lönekostnaden till de medarbetare som ska sitta och ta emot dessa småpengar och kortbetalningar.

Det är så dumt att man blir mörkrädd. Tyvärr kanske det är symptomatiskt med hur oansvarigt många rödgröna politiker handskas med våra skattepengar.
Vårt samhälle är fullt av olika tjänster som helt eller delvis finansieras med skattemedel. Det är oftast bra och nödvändigt i ett välfärdssamhälle. Men varför subventionera vuxnas fritidsintressen till nära nog 100 %?

Min övertygelse är att om man får betala en del av den faktiska kostnaden så är man som medborgare noggrannare med sina val. Vissa vill lägga sina pengar på ishockeymatcher, några på teaterföreställningar och några på konstutställningar. Jag är absolut för att barn och ungdom ska ges möjlighet till ett brett utbud av kultur i alla dess former med hjälp av subventioner. Men de allra flesta vuxna kan faktiskt betala en del själva.

 Har man då nått sitt syfte att tillgängliggöra konsten för flera? Svårt att avgöra såklart, men när jag var på Liljevalchs så bestod besökarna av de vanliga grupperna med konstintresserade vad jag kunde se. De tackar naturligtvis för sponsringen och kan lägga de insparade entrépengarna på ett extra glas vin till lunchenBlå Porten.

Den rödgröna regeringen har ju också den aviserat att man, trots att besökarantalet inte minskat, vill ta bort entréavgifterna till de statliga muséerna.
Om man ska raljera lite, så blir det fler sponsrade vinglas för de redan konstintresserade stockholmarna, som skattebetalarna i Grycksbo, Arvika och Ängelholm får betala…


Andra bloggar om , , , , , , , , , , , , , , .

4 kommentarer:

Anonym sa...

Spot on! Jag gillar det där med 10-kronan. Ja, det är billigare med fri entré. Baksidan blir att vi skattebetalare måste ändå försörja ett extra antal arbetslösa personer. Det är nog iaf bättre att de har något vettigt att göra på dagarna.

Usch, vad lurigt det blev. Men om de inte får jobba med 10-kronan kan de alltid servera rödvin. Vips, allt ordnar sig ändå.

Rödvinsläppjarna håller förstås inte med dig.

Rent generellt, lite off topic, märker jag hur du håller dig stenhårt på den kommunala eller landstingsarenan för att hålla nere dessa kostnader. Du är bra på det. Själv ser jag hela skattesystemet och hela det svenska samhället som en enda enhet där pengar/värde bara byter ägare. En kommunal kostnad = en statlig vinst (inkomstskatt till mottagaren + moms) = högre statligt bidrag till kommunen.

Det gäller att ta hem exportpengar. Det är sådant som lyfter riket.

So long igen
Tugga

Dick Bengtson sa...

#Tugga# Mja, i princip kan jag väl hålla med om det där att hela samhället är en enda enhet. Tyvärr fungerar det inte så.

I den bästa av världar borde ju varje nivå, kommun. landsting och staten klara av att sköta sig och sina uppgifter på egna meriter till lägsta möjliga kostnad. Utan skatteutjämningssystem.

Att jobba med att ta emot en kontraproduktiv 10-krona skapar knappast något mervärde för samhället.

Lisa Malmgren Åberg sa...

Konst och kultur är en viktig del av vårat samhälle, det skall ges möjligheter för alla medborgare att kunna njuta av konst och det skall vara lättillgängligt. Det är viktigt för vår utveckling, både för oss som individer, men också för konsten i sig.
Som konstnär och ensamstående har jag inte råd att se alla de utställningar jag skulle vilja se.
Det är absurt att jag som skall ingå i utställning i Tyresö, inför firandet av Prins Eugens 150-årsjubileum, och som skall ses av medborgare i Tyresö, bara har råd att gå en gång till Waldemarsudde för att inspireras och skaffa kunskap, inför arbetet med utställningen.
Det är inte ett dugg synd om mig, men faktum kvarstår, inte ens för oss konstnärer är det gratis att gå in på statliga museer och konsthallar. Viktigast är dock att konsten skall vara för folket, det skall vara enkelt att slinka in och se en utställning, njuta, beröras, glädjas och få kunskaper.
jag tror att vi skulle få goda effekter av att göra konsten mer lättillgänglig, friskare medborgare, mer tänkande medborgare, mer reflekterande medborgare. Det skulle föra vårat samhälle framåt i en god riktning. Under mitt mångåriga konstnärskap har jag mött mycket okunskap och feltolkningar av vad ett konstnärskap är.
En av feltolkningarna är den om att vi konstnärer skall bedriva våra verksamheter, som andra "vanliga" småföretagare, det faller på sin orimlighet, det är en stor okunskap. Därför är det viktigt att öppna vägarna in till konsten, för alla! Det skall vara möjligt att skaffa sig kunskap och följa med vad som händer i samhället genom konsten, och inte minst i ett historiskt perspektiv.

Dick Bengtson sa...

#Lisa# Håller med om flera av dina åsikter. Konst och kultur är en viktig del av vårt samhälle.

De svåra frågorna är bara:

Vad är konst?
Vad är kultur?
Vad ska subventioneras av skattemedel och vad ska inte?
Vem har rätt att kalla sig konstnär? Betyder det automatiskt att man blir positivt särbehandlad ur ekonomiskt perspektiv?


Som jag skriver i mitt inlägg så tycker jag att medborgarna visst kan betala en del av en konstupplevelse faktisk kostar. Det ger flera möjlighet att ta del av ett större utbud.
Samhället subventionerar redan idag en stor del av det utbudet. Det ska vi fortsätta med, men det behöver inte betyda att man är ekonomiskt oansvarig, som på Liljevalchs.