Här följer en liten betraktelse hur det kan vara att vara lokalpolitiker. Jag tror att den här bilden passar alla kommuner, även om jag hämtat dessa exempel från min hemkommun, Tyresö.
Tänk tanken att man ställer två frågor till medborgarna i sin kommun:
a) Anser du att det är bra att kommunen stimulerar och verkar för ett ökat bostadsbyggande?
b) Anser du att det är positivt att din kommun jobbar på att minska sin negativa klimatpåverkan?
Jag är ganska säker på att en stor majoritet skulle svara JA på båda dessa frågor. Föga förvånande.
Men, när man på det ena eller andra sättet blir berörd personligen, blir det ofta annat ljud i skällan.
Ett exempel är planeringen av ett bostadsområde som bl a ska innehålla boende för 55+ och bostadsrätter. Området planeras ligga bredvid ett villaområde och då minsann är det jakande svaret på fråga A glömt.
Området är för stort, för högt, för fult och ligger för nära befintlig bebyggelse…
Ett annat exempel, är tankar på att skapa en lokal plats för masshantering och stenkross för att slippa långa transporter vid utbyggnaden av infrastrukturen och därmed minska utsläppen från lastbilarna. Då är det jakande svaret på fråga B ovan ett minne blott.
Det bullrar, dammar och förstör närliggande vatten.
Ja, de närboende har i mångt och mycket rätt. Om man ser saken ur deras personliga perspektiv.
Men som politiker måste man även kunna använda helikopterperspektivet. Vad är bäst för framtiden? Var ska tillväxten ske? Var ska barnen till dagens Tyresöbor bo?
Å ena sidan ska man, självklart, ta hänsyn till, och lyssna på, de medborgare som har gett en förtroendet att få ta ansvar för kommunen.
Å andra sidan måste man, lika självklart, se lite längre än bara till sitt närområde och sin personliga situation.
Å tredje (!) sidan, om man går emot sina väljare finns risken att inte bli omvald med den konsekvensen att inget av det man vill uppnå blir verklighet.
En annan spännande fråga är vad de medborgare tycker som inte hör av sig. Som inte skickar arga mail. Som inte demonstrerar på gatorna. Vad tycker de?
Vad är då lösningen? Ja, man försöker kompromissa så långt det går och hoppas att alla inblandade förstår att man bara försöker göra det bästa på både kort och lång sikt.
En omöjlig ekvation? Javisst, men så blir det ofta.
Nu kanske någon tror att jag inte tycker om att vara förtroendevald? Att jag inte vill ta ansvar? Nej, så är det inte alls. Jag trivs och är glad över det förtroende jag fått och försöker efter bästa förmåga förvalta det.
Den här lilla betraktelsen är bara ett sätt att möjligen öka förståelsen för hur våra lokala politiker har det i sin vardag.
Och kom ihåg en sak. Vi har de politiker vi förtjänar. Vare sig bättre eller sämre.
Andra bloggar om valfrihet, Tyresö, politik, trygghet, klimat, miljö, ansvar, samhälle, demokrati., politiker, val 2018, bostäder.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Efter att ha funderat på ditt inlägg en stund ser jag att ditt resonemang runt masshanteringen haltar rejält. Jag känner väl till omständigheterna och ser därför att du förutsätter att den valda platsen är enda platsen som kan komma i fråga för att lösa problemet. Antingen är du blind i ditt egna resonemang eller så har du försåtligt placerat inlägget antingen för att rättfärdiga dina egna åsikter eller för att lura andra i fällan.
Det handlar inte om att lägga masshantering på utpekad plats kontra köra långa lastbilstransporter. Det handlar om att lösa problemet på bästa möjliga sätt. Att ställa två miljöintressen mot varandra faller på sitt egna resonemang. Man flyttar bara problemet. Färre lastbilstransporter kvittas mot en förstörd omgivning invid entrén till nationalparken. Området går inte att återställa till jordbruksmark efter att det omvandlats till industrimark. Naturvärden går förlorade, troligen för all framtid. Dessutom, börjar man tumma på gränserna så finns det snart inget som är fredat.
Vill man ha ett svårt problem löst sätter man sina bästa hjärnor på problemet och inte, som vad det nu verkar vara, en grupp tjänstemän som inte vet vad ett naturvårdsområde är och som förväxlar ordet "bedömning" med ordet "åsikt". Generalfel; Inga andra alternativ har objektivt utvärderats och presenterats.
I bästa fall sätter Länsstyrelsen stopp för planerna och begränsar skadan till de miljoner av våra skattekronor som detaljplaneförslaget kommer att kosta.
#Micke. Jag vill inte "lura in någon i fällan". Syftet med inlägget är att vis på de, ibland motsägelsefulla, ställningstaganden man måste hantera som lokalpolitiker.
I det här specifika fallet har ju uppenbarligen någon handläggare gjort en miss och även om det är beklagligt så är det sådant som händer när människor är inblandade. Det är ju också därför detaljplaneprocessen har flera steg där ev fel och brister kan rätas till.
Tyresö, som är en till ytan relativt liten kommun, har 34 % av den ytan skyddad som naturreservat eller nationalpark. Det lägger oss som topp-10 i Sverige på den listan.
Det är bra, men det innebär också att var vi än lägger en masshanteringsplats, så kommer människor uppleva att den inkräktar på deras närmiljö.
Det var det dilemmat jag ville beskriva i mitt inlägg. Ingenting annat.
I det här fallet ser jag inte att det på något sätt finns något motsägelsefullt. Jag har tagit del av underlaget för beslutet och där finns ingen som helst utvärdering av lämpliga platser. Utgångspunkten bör vara att skicka tillbaka ärendet och se till att man på stadsbyggnadskontoret utreder lämpliga lösningar. Samverkan med grannkommuner är ett alternativ då de lokala resurserna inte räcker till eller finns tillgängliga. I det här fallet en lämplig plats.
Jag skulle gärna se ett beslut som är långsiktigt hållbart. Ser man på miljöaspekten så är det inte bara utsläpp av växthusgaser som är ett stort problem. Ett problem som diskuteras alltför sällan är habitatförlust som resultat av exploatering. Även om Sverige är relativt glest befolkat och problemet mindre uttalat här än på andra ställen i världen så betyder det inte att det är en bra idé att ignorera frågan. Tyresös skyddade natur med omedelbar omnejd är en guldskatt att lämna över till kommande generationer och är väl värd det extra jobb som krävs för att hitta lösningar på kortsiktiga behov.
Den långsiktigt bästa vägen för människan torde vara att bevara och vårda naturen, men det är väl först när vi skölvat all natur som vi upptäcker att vi inte kan äta pengar.
#Micke. För några år sedan körde vi massorna till Uppsala. Det kändes inte särskilt klimatsmart.
Ur mitt perspektiv är frågan fortfarande motsägelsefull, eftersom var man än lägger en masshanteringsplats så kommer människor att uppleva det som störande. Även människor som rent generellt är för lösningar i närområdet.
Med tanke på att Tyresö har 34% av ytan skyddad så tycker jag att vi med råge tar vårt ansvar för kommande generationer.
Hur ser du på tillväxten i Tyresö? Ska vi sluta exploatera, sluta bygga bostäder på den mark som finns eller? Behovet av en masshanteringsplats kommer ju dessutom ursprungligen från behovet att bygga ut VA-nätet för de som bor nu och i framtiden i Raksta, på halvön etc så att vi inte riskerar att förstöra Kalvfjärdens vatten mer än det redan är. Det är väl bra?
Dina argument håller inte. Du verkar ha fastnat vid ett enda ämnesområde; buller.
Placering av en masshanteringsanläggning vid Storängen innebär att man placerar en miljöfarlig verksamhet mitt i ett känsligt naturområde och alldeles invid ett känsligt vattendrag som Tyresö kommun förutsatt sig att skydda.
Väger man även in bullerproblematiken så ter sig projektet än mer galet. Det är fri sikt mot Raksta där terrängen kan liknas vid en amfiteater. Det är öppet vatten mot Bergholm och Lökholmen. Även på Bergholm ligger bostäder högre än Storängen, varför man svårligen kan hantera det buller som är ofrånkomligt med den här typen av verksamhet. Närmaste fastighet ligger 110 meter från den tilltänkta platsen. Jämför med Skrubba där avståndet är 200 meter varav merparten skog. Dessutom utgör bullret ett hot för flera rödlistade fågelarter som är registrerade i området. Bl.a. finns havsörn ett stenkast från Storängen.
Sen vet både du och jag att Tyresös tillväxt inte står och faller med att ingen masshanteringsanläggning placeras vid Storängen. Det är bedräglig argumentation.
Ja, det finns ett behov av en fungerande VA-lösning. Dock finns inget behov av en centraliserad och påtvingad lösning som dessutom påför en diger straffskatt för ett otal kommuninvånare varav många redan tvingats sälja sina fastigheter. Även för vägen tas det ut höga avgifter av de boende. En väg som nu ska trafikeras av tunga transporter till och från masshanteringsanläggningen och som medför kraftigt ökat buller och försämrad trafiksäkerhet. Det är inget annat än ett hån.
Om du hade läst på så skulle du ha vetat att man kan bygga småskaliga reningsverk vars reningsgrad överstiger den hos stora centraliserade anläggningar. Eftersom avloppsnätet i dessa fall inte behöver dras längre sträckor är sådana lösningar oftast kostnadseffektivare. Vad gäller vatten har man lagt ner en färskvattenledning tvärs Albysjön, en lösning som knappast behöver masshantering. Vad gäller färskvatten finns även här alternativa lösningar. Tyvärr vill man inte veta något av detta på kommunkontoret. Gissningsvis saknas kunskapen hos både politiker och tjänstemän.
Sen gör du återigen misstaget att ställa två miljöintressen mot varandra. En masshanteringsanläggning introducerar dieselspill, sprängämnesrester och urlakningsprodukter från massorna, föroreningar som kommer gå med vattnet från vattenbegjutningen rakt ut i Kalvfjärden. Är det det du menar ska rädda Kalvfjärden?
Det finns andra projekt här i Tyresö där invånarna körs över. Det är alltså inte bara i Raksta och Bergholm som missnöjet kraftig tilltar. I en diskussionstråd rörande detaljplanen för Apelvägen myntade en deltagare en ny slogan åt kommunen; “Tyresö kommun - vi hör vad du säger, men vi skiter i det.”. Vilken typ av partier är det som drar nytta av missnöje?
Skicka en kommentar