måndag 31 mars 2014

Tala inte om fans och supporters

I skuggan av gårdagens tragiska händelse i Helsingborg, är det några saker som jag reagerar emot.

Varför snackas det om fans och supporters? Ett fan eller en supporter för mig är någon som i positiv anda följer och hejar på sitt lag regelbundet. 
De som slåss på stan eller uppträder maskerade på en idrottsläktare är för mig inget annat än våldsbejakande, kriminella huliganer.
En kommentator talade om ”konstig supporterkultur”. Detta handlar vare sig om supportrar eller om kultur!

Såklart att jag som supporter ibland hoppas att värsta konkurrenten ska förlora för att det gynnar mitt lag.
Såklart att jag i sociala sammanhang tycker det är kul att munhuggas med vänner som håller på andra lag än mitt eget.
Aldrig någonsin att jag skulle tillgripa våld för att försvara dessa åsikter!

Jag kanske är cynisk, men jag har svårt att känna sympati för en huligan som skadas i ett slagsmål med andra huliganer i en grusgrop, långt ifrån arenan. När däremot, vilket är en sanning sedan länge åtminstone i Stockholm, vanliga familjer med barn inte vågar gå till arenan för att heja på sitt lag, då har det gått åt h-e för långt!

Vad kan man då göra åt saken? Ja, förslag saknas inte och jag tycker, som många med mig, att vi kan snegla mot England, där man uppenbarligen kommit till rätta med de värsta avarterna.

En uppenbar sak som vi måste skynda på är ett maskeringsförbud på offentlig plats. Det finns inget seriöst ”fan”, eller för den skull seriös demonstrant, som har anledning att uppträda maskerad. I så fall har man en dold agenda att starta eller provocera fram bråk.

De huliganer som lagförs borde dömas till långa tillträdesförbud till alla idrottsarenor och förses med fotboja så att polisen kan se var de håller hus. 
Vi får inte glömma bort att de som bråkar är väldigt och bara har tagit idrotten som ”gisslan” för att få utlopp för sina kriminella lustar. Men som bekant, ett ruttet äpple kan ju förstöra en hel korg.

Till sist. Inför kvällens match mellan AIK och IFK Göteborg meddelade AIK:s supportrar att: ”Vi stoppar försäljningen av tröjor och pins med texten ´Vår plikt i livet – hata hata hata Göteborg´. Idag är inte en dag för hat.”

Pinsamt. Betyder det att det är ok att fortsätta hata imorgon, eller nästa vecka? Det är precis sådant som underblåser idrottsvåldet och jag efterlyser föreningarnas fördömanden kring dessa avarter. När får vi höra dem?


Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, DN.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Samstämmig forskning visar att de enda som skräms bort från arenorna p.g.a. våld är de som aldrig planerat att besöka dem i första hand.

Detta handlar inte om fotboll eller idrott. Det handlar om manlighet, och att pojkar uppfostras till att glorifiera våld.

Dick Bengtson sa...

#Anonym# Håller helt med dig om att det i vissa fall förekommer glorifiering av våld bland pojkar.

Däremot så vet jag flera som på senare år slutat gå på fotboll eller ishockey, särskilt derbyn i Stockholm p g a risken för våld och bråk. Jag vet också andra som slutat ta med sina barn på matcher.

Wunder sa...

Klart att våldsverkarna är fans. Det är en mystisk myt att det skulle vara kriminella som ser en möjlighet att slåss. Finns kanske. Men i stort sett är det fans, vilket bevisas av att de misshandlar motståndarnas fans. Och detta är naturligtvis starkt kopplat till hatramsorna och den fientliga inställning som många fans har till motståndarna, deras fans och ofta även domarna.

Skriker man hata, hata, hata Göteborg ... tja då menar man något med det. Hatar man inte håller man tyst. Sedan är det ju så att de flesta som skriker inte kommar att göra nått ... kanske.

Jag såg en gång en ganska otäck video på youtube. Det var så att någon lirkade upp låset mellan fansens olika avdelningar. När de hade lyckats med det så sprang ALLA i ena lagets fanshop till andra sidan och började kasta ner saker på dom andra. Fans ingen tvekan där vad man skulle göra i en dylik situation.

Alla var med. Och de sprang allt vad tygeln höll för att inte missa tillfället.

Anonym sa...

Nej, du är inte cynisk.

De s.k. firmorna har utnyttjat de äkta idrottsfansens arena. Firmorna har inga eller små intressen i klubben i vars färg de klär sig. Emellanåt läser vi om "fans" till än det ena laget, än det andra laget som har kommmit överens att träffas för att göra upp.

De huliganer som polisen griper berättar att de får en adrenalinkick att slå och sparka på andra. Utanför bråken är vissa av huliganerna helt vanliga män med både arbete och småbarn därhemma.

Jag tror att detta går att stävja med rätt medel.

So long
Tugga

Dick Bengtson sa...

#Wunder# Tror du missar min poäng. Är man med och slåss så är man vare sig ett fan eller en supporter. Bara en kriminell våldsverkare och ska behandlas som en sådan också.

De riktiga fansen, och klubbarna, måste våga säga ifrån och inte dalta med de här grabbarna.

#Tugga# Har du några förslag?

Wunder sa...

Dick, jag förstod din poäng. Men, jag är ganska säker på att du har fel. Våldsverkarna är fans och supporters. De håller benhårt på sin klubb och sitt lag. Och de hatar andra lag. Troligen har du svårt att hitta starkare supportrar.

Att du vill definiera dem som något annat förstår jag. Och det kanske känns bra för dig.

Men för att få bukt med problemet måste man förstå realiteter och inte fantisera. Inte agera efter önsketänkande.

Hela iden med vi och dom är det som föder detta beteende. Så - om vanliga hederliga supporters står där med sina hejjarramsor, som ofta förnedrar motståndarna, så är det bara en annan variant av samma sak - vi och dom.

Bengaler, skällsord mot motståndare och domare, hejjarklack som skanderar sina ramsor, kastande av toarullar ut på plan. Springa ut på plan. Röja på stan efter och före matchen. Vara allmänt kaxiga och störiga.

Allt är bara olika varianter av samma sak. Med olika intensitet och olika gränser för vad man gör.

Dick Bengtson sa...

#Wunder# Jag är inte så säker på det. Är man, som du uttrycker det, våldsverkare, så anser inte jag att man är ett fan. Det skulle jag vilja att både föreningar och supporterklubbar uttalade offentligt.

Säg: "Vi vill inte ha er med i våra klackar. Vi vill inte att ni åker med på bortamatcher". Jag kan inte påminna mig ha hört de orden.

Den här lilla klicken har bara "kidnappat" en klubbtröja för att få utöva sitt kriminella beteende i något sammanhang.
Hade de fått samma uppmärksamheten skulle de slåss även i samband med en schackturnering eller ett artistuppträdande.

Anonym sa...

Detta var väl knappast oväntat.
Vi har under lång tid sett hur samhälle och arrangörer låter "supporters" hata varandra. De skiljs åt precis som vita och svarta skiljdes åt i apartheidregimens Sydafrika. När matcherna är slut spärras ofta en supportergrupp in på arenan precis som de gjorde med människor på WM-stadion i Santiago. Har detta verkligen stöd i svensk lag?
Vi måste naturligtvis se till att supporters blandas så att de lär sig att uppskatta varandra och kan umgås fredligt. Det kommer naturligtvis att uppstå bråk i början, men det måste polisen hantera. Det är faktiskt polisens uppgift att hantera bråk och jag anser att polisen är medansvarig för den hatstämning och skadegörelse som vi gång på gång ser på och kring våra allsvenska arenor. Om polisen gjort ingripanden och gripit några bråkmakare varje gång hade vi snart haft glädje utan hat på våra fotbollsmatcher.