På sista hålet i British Open behövde Tom Watson ”bara” göra par för att ta hem titeln för sjätte gången, 34 år efter den första.
Uppumpad av allt adrenalin blev inspelet några meter för långt och han fick bogey på hålet. Efter det gick luften ur honom och han förlorade särspelet klart mot Stewart Cink.
Tom Watson, 59 år, sätter alla ”smågrabbar” på plats och vinner sånär en Major. Man kan tycka flera saker om det. Till exempel att golf är ett fantastiskt spel, det är ungefär som om Ralf Edström snörde på sig dojorna igen och dominerade ett VM-slutspel, eller så kan man tänka att golf är en riktig gubbsport. Ni som provat vet att det inte är så, golf är svårt, förbannat svårt, och rutin och taktisk kyla kan ibland betyda lika mycket som slaglängd och fysisk styrka.
Jag väljer att se det som hoppingivande. Det betyder att man faktiskt kan utvecklas även som ”oldboy” vilket mitt golfspel skulle må väldigt bra av. Att segraren dessutom är lång som en gärdsgårdsstör och t o m längre än jag ger mig dubbelt hopp.
Vi ses kanske på touren om några år!
Relaterat: AB, AB, AB, Exp, Exp, DN, DN, SvD, SvD.
Andra bloggar om sport, golf.
måndag 20 juli 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar