Kulturkonkurs

Dramaten gjorde under årets första sex månader en förlust på 14,7 miljoner.
Det finns kulturinstitutioner som staten sponsrar med över 2000 per biljett! Helt otroligt! Det pumpas in många hundra miljoner varje år från våra skattepengar.
Självfinansieringsgraden, d v s den del av den totala kostnaden som respektive institution finansierar med egna intäkter som biljetter och sponsring, är i vissa fall så låg som 3 procent. Det betyder att staten, vi alla tillsammans, i det fallet betalar 97 procent av biljettpriset.
Ser man på nyckeltalen självfinansiering och jämför med beläggning, kan man konstatera att t ex Kungliga Operan har en beläggningsgrad på 83 procent men självfinansierar bara 18 procent av kostnaderna.
Det här kan inte fortsätta. Jag är inte kulturfientlig och inser att vissa av dessa institutioner vårdar ett kulturarv vilket är nog så viktigt men någon måtta får det väl vara.
Privata teatrar och kulturarrangörer tar en ekonomisk risk genom att sätta upp en föreställning ifall publiken inte kommer. Det gör uppenbarligen inte institutionerna vilket åtminstone delvis snedvrider konkurrensen om publiken.
Stockholms Stadsteater har en beläggningsgrad på 93 procent vilket måste vara väldigt bra, trots det finansierar man bara 30 procent av sin verksamhet på egen hand.
Om ett hotell hade den beläggningsgraden med det ekonomiska utfallet hade de uppenbara lösningarna varit hårda kostnadsbesparingar och kanske prisökningar för att undvika snabb konkurs.
I kulturfallet handlar det säkert om båda åtgärderna och dessutom om en sifferkunnig ledning. All annan offentlig verksamhet måste jobba kontinuerligt med effektivisering och detta borde gälla även här.
Jag subventionerar gärna föreställningar riktade mot barn och ungdomar, men vuxenföreställningar måste minst finansiera sig till 60-70 procent för att ha existensberättigande i mina ögon!

Läs mer: SvD, SvD, DN.