Nu har Elitserien dragit igång igen. Bara 63 matcher kvar till slutspelet börjar. Är det bara jag som tycker att säsongen är alldeles för lååååång? I NHL är det ännu värre, finalen brukar vara klar till sillen och nubben på midsommarafton och då tycker i alla fall jag det finns roligare sysselsättning än ishockey.
Skämt åsido så är det väl bra att de som gillar hockey kan få det året runt. Vad jag däremot inte gillar med allt längre säsonger, detta gäller i viss mån även fotbollen, är när det kryper längre ner i åldersgrupperna. När en 12-åring säger att han inte kan spela fotbollsmatch i augusti för att hans hockeylag dragit igång barmarksträningen och deltar han inte där så får han ingen plats i truppen. Vad svarar man som fotbollstränare på det?
All vetenskap visar att om barn och ungdomar får möjlighet att syssla med flera sporter under tonårstiden så påverkar det deras utveckling positivt. Vem vet om den tidigt utvecklade tjejen som dominerar fotbollslaget som 11-åring i kraft av styrka och snabbhet även gör det som 17-åring? Hon kanske skulle kunna bli en mycket mer framgångsrik innebandyspelare?
Exemplet med 12-åringen ovan har jag stött på som fotbollstränare, vi försökte att få igång samarbete med ”vintersporterna” för att våra spelare skulle kunna dubblera utan att känna sig kluvna och stressade. Fotbollen skulle få gå först april-september, vintersporten oktober till mars. Den dialogen fungerade hyfsat, utom i just ishockey. Om det var ett lokalt fenomen vet jag inte. Vad jag däremot vet är jag fått samma historia berättad även från andra fotbollsledare. Kanske behöver ishockeysporten ta en intern diskussion om detta eftersom det kan slå tillbaka mot dem själva? Det kanske finns massor med blivande NHL-stjärnor bland de 12-åringar som tvingas välja och då väljer bort ishockey?
Läs även: DN, DN, DN, SvD, SvD, AB, AB.
tisdag 16 september 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar