tisdag 5 januari 2010

Vargar och behandlingshem

Debatten om den svenska vargjakten rasar för fullt. På ena sidan de som vill bevara och öka vargstammen och rasar mot jägarlobbyn. På andra sidan i debatten hittar vi jägare, såklart, men även de som menar på att en viss avskjutning av varg är en nödvändighet för att bl a undvika genetisk inavel.

Jag kan inte påstå att jag är någon expert på viltvård eller jakt men kan inte låta bli att i all stillhet fundera på de s k vargkramarna.

De har säkert gott i sinnet och vill väl, men frågan är hur många av dem som faktiskt bor och verkar i områden där det finns varg? Hur många av dem bor på landsbygden och har kreatur som kan bli mat till vargen? Hur många har barn som leker i skogar där det finns varg?

Antagligen inte så många. Kan det vara så att de flesta av oss har lättare att tycka till om saker som inte finns direkt i vår vardag?

Hur många är det till exempel som i teorin tycker det är självklart att missbrukare ska integreras i samhället och få hjälp med bostad, men bara så länge man inte själv får dem som grannar? Hur är det med behandlingshem för kriminella ungdomar? Den där vägen som behövs blir bra, bara den inte byggs utanför min tomt! Listan kan lätt göras längre.

Jag tror att om vi faktiskt rannsakar oss själva på djupet så är vi inte alltid så toleranta som vi vill tro. Att bli medveten om det är i alla fall ett steg åt rätt håll och ökar förståelsen för meningsmotståndarna.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om , , , .

3 kommentarer:

Anonym sa...

VARGKRAMARE..... härligt, är det samma grupp som Trädkramare?

Håller med dig
Har jag dagisbarn - låg avgift
slut på dagis - då skall man höja avgiften!

Dick
Dax före oss att börja lobba för höjd pension *SUCK* :-)

/ Jensa

Margareta T sa...

Häftig jämförelse, men visst, principen är densamma. Den som drabbas har en annan vy än den som ser på. De som försvarar vargen är djur-och naturvänner. Finns all anledning att respektera deras djupa engagemang och förståelse för djur och djurens rätt. Jag gillar inte störda ensamvargar inpå knuten. Det får vargavännerna respektera.

Anonym sa...

Jag håller med dig, för det intressanta med dessa "vargkramare" är hur mycket varg det finns där de bor. För om de sitter bakom ett skrivbord på Östermalm så är det de pratar om inte relevant. Det är skillnad om det är en bonde i vargrevir som skriver, för denne vet åtminstone vad han talar om. Jag har full förståelse för de som inte gillar att vargen befinner sig inne på deras bakgård, för att skulle den vara på min trappa skulle jag nog inte gillar varg jag heller. Nu bor jag inte mitt i ett revir, utan har väl en 3 mil till närmaste revir, så de spår jag ser ibland är endast efter en och annan strövarg. Däremot är jag lite gramse på dem som inplanterar varg, där det redan finns varg, varför i hela fridens dar inte se till att alla landskap i Sverige får del av det här underbara djuret och då speciellt där dessa vargkramare bor.