Miljöpartister – ett gäng bakåtsträvare

Miljöpartiet vill göra helgdag i Sverige av Internationella kvinnodagen 8 mars. Syftet är att manifestera jämställdhetsarbetet.

Samtidigt skriver en organisation, som av allt att döma står Mp nära, att basinkomst, eller medborgarlön, skulle vara lösningen på alla våra bekymmer.

Jag skulle vilja påstå att det stora bekymret är Miljöpartiet och deras bakåtsträvande hållning i många frågor.

Att införa ytterligare en helgdag skulle innebära en stor ekonomisk förlust för samhället fem år av sju.

Att ge medborgarna en basinkomst, utan krav på motprestation, skulle sannolikt inte medverka till fler arbetade timmar, snarare färre.

Jag tycker dessa utspel visar Mp i ett nötskal. Man kastar ur sig massa förslag, utan att ta något som helst ansvar för helheten.

Jag kan se samma mönster i Tyresö. Där producerar Mp massor med motioner om en det ena, en det andra. 

Några av dem är förvisso vettiga, men de flesta strävar att detaljstyra kommunen och de enda förslag till finansiering som kan dyka upp är allmänt hållna tankar om ”en bantad administration”. I Tyresö vill man exempelvis att vi politiker ska bestämma vad barnen ska äta i skolorna, typ ”en köttfri dag”. Som om inte kökscheferna kunde skapa bra och näringsriktiga matsedlar utifrån sin egen kompetens.

När Maria Wetterstrand och Peter Eriksson var språkrör, kändes det som att Mp var på rätt väg och hade en oftast realistisk syn på tillvaron.

Som man uppträder idag, känns det som att många av deras förslag leder tillbaka till stenåldern. Inte så mycket utveckling, utan snarare avveckling av vårt moderna samhälle.

Om förslaget att göra 8 mars till helgdag åtminstone också hade innehållit att avskaffa 1 maj som helgdag, vore det kanske möjligt att diskutera. Nu blir det bara kontraproduktivt och gynnar knappast någon jämställdhet.

En röst på Miljöpartiet i valet innebär med andra ord en röst för ett samhälle som passar familjen Hedenhös snarare än en modern människa.

Relaterat: SvD, SvD, DN, DN, DN.

Andra bloggar om politik, samhälle, internationella kvinnodagen, ekonomi, Tyresö, Val 2014, Miljöpartiet, debatt, 8 mars, jämställdhet.

En röst på Maria Wetterstrand är en röst på Mona Sahlin

I riksdagsvalet har som bekant Miljöpartiet ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Jag har fortfarande respekt för Maria Wetterstrand, som verkar vara en kunnig och kompetent politiker. Att hon dessutom föryngrar politiken är ju också bra.

Problemet är, och det är inget litet problem, att en röst på Maria Wetterstrand är en röst på Mona Sahlin och dessutom en röst på kommunisten Lars Ohly. Hur stort inflytande tror ni att MP skulle få i en rödgrön regering där sosseriet är mer än dubbelt så stora? Hur många eftergifter till tågmästare Ohly kommer MP att få göra?

Ett intressant uttalande i kvällens TV-utfrågning var att de vill avskaffa RUT-avdraget för att istället satsa på fler lärare och mer personal i vården. Hur tänkte hon då?

Menar hon att de kvinnor med invandrarbakgrund som fått arbete via RUT ska börja jobba som lärare? Sanningen är att många av dessa kvinnor snabbt kommer att hamna tillbaka i arbetslöshet. Ett sätt att vilseföra väljarna alltså.

Hur är det då i Tyresö? Är en röst på Miljöpartiet en röst på Socialdemokraterna? Nej det är det inte! På vårens sista möte i Kommunfullmäktige berättade sensationellt ett av de lokala språkrören att det inte finns någon samlad sådan! Opposition alltså! Det betyder att en röst på Miljöpartiet i Tyresö är att köpa grisen i säcken. Visserligen en ekologisk och glad gris, men ändå!

Uppenbarligen vill Miljöpartiet hålla alla dörrar öppna och vill ha mer inflytande i Tyresö. Frågan är vilka dörrar som är öppna? Den enda dörr jag kan se som öppen är ju ändå hos (S). Om Vänsterpartiet i Tyresö överhuvudtaget har någon dörr vet jag faktiskt inte.

Det jag vet är att en röst på Moderaterna i Tyresö är en röst på fortsatt försiktig utbyggnad av kommunen, fortsatt satsning på skolan och ett klimatarbete med ekonomin under kontroll. Vi vill ha ditt förtroende att leda Alliansen i ytterligare fyra år och göra Tyresö ännu trivsammare och ännu tryggare.

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, rödgröna, RUT, Alliansen, Miljöpartiet, Tyresö, Val 2010, Maria Wetterstrand.

Förtroenderöra

Enligt en undersökning gjord för TV 4 har Maria Wetterstrand större förtroende som statsminister vid en röd-grön valseger än Mona Sahlin. Till och med hos det egna blockets väljare har Wetterstrand ett större förtroende.

Vilka slutsatser kan man dra av det? Ja, till exempel att det därmed måste vara många socialdemokrater som inte vill se sin egen partiledare som statsminister vid en eventuell valseger. Inget bra utgångsläge att starta en valrörelse.

Själv kan jag, såklart, inte se någon av damerna som statsminister. Det känns som att det röd-gröna blocket har drabbats av Saabsyndromet, d v s många talar väl om dem men när det kommer till kritan vill man inte ha dem.
Jag tror att ju närmare valet vi kommer så kommer människor börja fundera på vilka man vill ska representera Sverige, inte minst internationellt, och då kan i alla fall inte jag se någon från det röd-gröna blocket som kan fylla den kavajen (eller knytblusen).

Relaterat: Exp, Exp, Exp, AB, SvD.

Andra bloggar om politik, Miljöpartiet, Maria Wetterstrand.

Vem vann debatten?

SVT sände ikväll en partiledardebatt med alla riksdagspartierna. Här kommer min egen subjektiva ranking hur jag tycker partiledarna klarade sig. Håll till godo.

1) Maria Wetterstrand. En högoddsare! Tydlig, rak och påläst. Framförde på ett mycket bra sätt vad hennes parti vill göra i framtiden.

2) Fredrik Reinfeldt. Lugn, trygg och säker. Gav intrycket av en statsman. Det känns som han har växt in i statsministerrollen ordentligt.

3) Jan Björklund. Rak och stabil. Kunde möjligen talat mer om vad Alliansen vill göra framöver.

4) Maud Olofsson. Framför sina åsikter på ett bra sätt. Upprepar sig kanske lite väl ofta.

5) Lars Ohly. Kör sitt mantra om återställare och offentlig sektor. Visade lite humor mellan varven vilket är ett plus.

6) Mona Sahlin. Försöker vara pedagogisk och landsmoderlig (heter det så?) och talar därför så lååångsamt och tyyydligt som om tittarna vore en förskolegrupp. Väldigt lite om den egna politiken, mest gnäll på alla fel som Alliansen gjort enligt henne.

7) Göran Hägglund. Tyvärr Alliansen, han håller inte. Blir tveksam i vissa lägen och har ingen som helst utstrålning. Helt klart Alliansens svagaste kort.

Så tyckte jag att partiledarna skötte sig individuellt. Vi blev inte klokare när det gäller vilket regeringsalternativ som ska utmana Alliansen i valet 2010. Det ska bli intressant om Mona Sahlin får ihop ett tydligt alternativ inför valrörelsen. Fan trot´.

Läs mer AB, AB, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om partiledardebatt, Agenda.

Tack Lars Ohly

Lars Ohly vill tillsätta arbetsgrupper för att forma en rödgrön regeringspolitik tillsammans med s och mp inför valet 2010. Det tackar vi för!
Om det verkligen blir av så ska det bli mycket intressant att se hur de ska kunna komma överens.

*Hur ska vi ha det med kärnkraften?
*Ska vi fortfarande sträva efter att gå ur EU?
*Ska skatterna höjas? I så fall för vilka och hur mycket?

Maria Wetterstrand kommenterade utspelet snabbt och vill inte nöja sig med arbetsgrupper utan vill ha en gemensam plattform. Vad hon egentligen säger och vad som kan tolkas in i de utspel som mp och s gjorde under Almedalsveckan är:

”Om vi får välja så blir det vi och Mona i en regering vid eventuell valvinst, dig Lars vill vi bara ha med om vi absolut måste.”

Stackars Lars, det här blir inte lätt! Du vill gärna samverka utan att bli uppäten av de andra. Hur kaxig har man råd att vara i balansen på fyraprocentsspärren?
Det här kan vara starten på en ny dokusåpa som varar ända till valet...Vem prasslar med vem och hur? Big Brother goes riksdagen, typ.

Läs även: SvD, DN, AB.