Politik under cover

Norges statsminister Jens Stoltenberg har tydligen klätt ut sig till taxichaufför för att träffa vanliga människor och få deras tankar om norsk politik. Ingen dum idé alls.

Själv brukar jag inte alltid i sociala sammanhang, med nya bekantskaper, berätta att jag är engagerad politiskt. Av någon anledning verkar den kunskapen hämma många från att säga vad de egentligen tycker.

Om man tillåter sig att fundera hur de svenska partiledarna skulle kunna ”göra en Stoltenberg”, så skulle exempelvis Jan Björklund kunna klä ut sig till lärare på högstadiet för att se hur mycket tid och energi som läggs på ovidkommande saker istället för undervisning. Han kunde också vid fikapausen få höra av sina nya kollegor att det förmodligen inte var bättre förr, med en statlig styrd skola som inte tar hänsyn till lokala förhållanden.

Stefan Löfven kunde bli byggjobbare och få höra varför mindre än hälften av alla LO-medlemmar röstar på hans parti och också få höra att de flesta byggjobbarna vill ha lägre skatter, inte högre.

Jonas Sjöstedt kunde ta jobb som undersköterska på en privat vårdcentral och få höra hur mycket enklare det kan vara att påverka sin egen arbetssituation med kortare beslutsvägar.

Miljöpartiets Fridolin borde ta på sig en oljig keps och jobba på en bensinmack i glesbygden. Då skulle ha kanske förstå hur mycket bilen behövs och hur hårt MP:s skattehöjningar skulle slå mot folket som bor där.

Jimmie Åkesson borde ta jobb i en korvkiosk eller servicebutik och jobba samma pass som de människor med invandrarbakgrund som ofta driver dessa. Efter några veckor med 70 timmars slit skulle han kanske inse att de allra flesta som kommer till Sverige vill försörja sig själva och i många fall sliter mycket hårt för att klara det.

Statsminister Reinfeldt tycker jag ska ta på sig den blåa (!) overallen, åka till Gnosjö och jobba i något av de många små industriföretagen. Då skulle han förhoppningsvis förstå att sänkt bolagsskatt inte alls är lika viktigt som sänkta arbetsgivaravgifter för att skapa fler jobb.

Någonstans så tror jag att på det här sättet blir kontakten med vanliga människor enklare, och därmed också enklare att få höra vad folk egentligen tycker. Studiebesök i verksamheter är alldeles utmärkt, men det blir per definition också lite för uppstyrt och stelt.

De absolut bästa, och roligaste, kampanjerna jag deltagit i här i Tyresö, är när man träffar Tyresöborna i sin vardag. På återvinningscentralen eller i skidspåren. Då har de tid att prata och tycka till, vilket är både kul och lärorikt.

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, samhälle, skatter, ekonomi, alliansen, Fredrik Reinfeldt, Val 2014, Stefan Löfven, Jan Björklund, arbetslinjen, Jimmie Åkesson, Tyresö.