Avskaffa sportlovet

Den här veckan har skoleleverna i en del av landet sportlov. Kommande veckor kommer sportlovslavinen rulla vidare norrut.

Lovet har sitt ursprung i det gamla ”kokslovet”. Syftet var att spara in på uppvärmningskostnaderna för skollokalerna.

Det behovet finns inte kvar med dagens samhällsekonomi. Däremot finns det ett uppenbart behov för svenska skolelever att plugga mer.

Mitt förslag är alltså att vi helt enkelt avskaffar sportlovet.

Att, som för vissa, få en till lovvecka bara fem veckor efter avslutade julferier känns väldigt ineffektivt. Inte minst eftersom det efter varje lov tar några dagar innan eleverna s a s kommer upp i varv igen.

Eftersom det i de flesta kommuner finns möjlighet för eleverna att få ledigt några dagar per läsår, kan den som vill åka skidor ändå, fast med skoluppgifter att göra.

Allt detta skulle ge Sveriges skolelever en hel skolvecka extra att studera på vilket kommer både dem, och samhället, tillgodo.

Som grädde på moset slipper dessutom de föräldrar som inte kan ta ledigt, eller inte har råd att resa bort, att vara oroliga för tillsynen av sina barn under långa lovdagar.

Jag inser att jag inte kommer bli superpopulär bland vissa elever, och kanske lärare. Men det här skulle kunna vara ett första steg mot ett förändrat terminssystem med tre terminer och färre lovdagar som den svenska skolan så väl behöver.

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN.

Andra bloggar om skolan, sportlov , politik, utbildning , skola, PISA , skolpolitik, samhälle, kunskap, debatt, betyg, lärare., funderingar.

Ingen talar om föräldrarna

En skolpsykolog skriver idag en intressant artikel om en outnyttjad resurs i skolan, föräldrarna.

Han skriver bland annat: ” Hur barn lyckas i skolan beror inte i första hand på vilken skola de går i, klassens storlek eller lärarnas skicklighet. Även om det givetvis är viktigt. Hur de lyckas beror mer på föräldrarnas engagemang och förväntningar, deras utbildningsnivå och attityd till utbildning.”

Samtidigt fortsätter Lärarförbundet och oppositionen att upprepa sitt mantra lärartäthet-lärartäthet-lärartäthet. Som om det allena skulle lösa alla problem och höja den svenska skolans resultat.

Jag tycker psykologen verkligen slår huvudet på spiken, när han pekar ut föräldrarnas ansvar. Det är självklart skolans ansvar att lära ut färdigheter, hur man arbetar i grupp etc. 

Men det är lika självklart föräldrarnas ansvar att se till att barnen kommer utvilade till skolan, har gjort sina läxor och förstår att respektera både vuxna och andra barn i skolan.

Hur väl man lyckas med dessa, på pappret basala saker, har förmodligen mycket större påverkan än lärartätheten eller om skolan drivs i offentlig eller privat regi.

Mer om föräldraansvar hittar du här och här.

Relaterat: AB, AB, DN, SvD.

Andra bloggar om politik, samhälle, skolan, lärare, valfrihet, föräldrar, ekonomi.

Rödgröna lärare

Sossarna fick sälja bort ett betygsår för att få med sig Lars Ohly i något slags gemensamt skolutspel i Almedalen. Det skiljer alltså ett år till Alliansen som vill ge betyg från år 6. Förmodligen ett helt avgörande år för valutgången...

Utöver detta vill de rödgröna öka lärartätheten till 9 lärare per 100 elever. Detta ska finansieras via de berömda ”välfärdsmiljarderna”. Som en lokalpolitiker som känner stort ansvar för Tyresös skattebetalares pengar ställer man sig då såklart frågan: Vad händer när miljarderna tar slut?

Om kommunerna ska anställa många fler lärare så ska ju ”någon” betala deras löner när de många miljarderna tar slut. Oj, tänkte inte på det, då har ju valet redan varit...

Att seriöst försöka ge skolan och förskolan ökade resurser gör man bäst genom att stegvis skapa utrymme i den kommunala budgeten genom effektiviseringar och nya arbetssätt, inte genom engångsbidrag där någon annan senare får ta över betalningsansvaret.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, AB, Exp.

Andra bloggar om politik, Tyresö, rödgröna, Val 2010, skolan, Almedalen, Alliansen.

Varför bokstäver?

Regeringen är nu klar med förslaget till nytt betygssystem. Det ska vara i skalan A-F där F står för icke godkänd och A ska vara svårare att uppnå än dagens MVG.
Det är på tiden att vi får en större spridning i skalan inte minst för att kunna gradera de som söker till högskolan. Jag har själv arbetat en del som lärare och vet hur svårt det är att betygsätta elever och prestationer som ligger mellan de olika stegen. När det gäller intagningen till högskolan känner jag ungdomar som trots MVG i samtliga kurser på gymnasiet inte kommit in på önskad utbildning. Snacka om slöseri med resurser!

Övrigt innehåll i propositionen väntar jag med att recensera till jag fått chansen att läsa den, men en sak reagerar jag på. Varför bokstäver?

För att kunna gradera sökanden till högre nivåer måste man ju, liksom idag, omvandla bokstavsbetygen till siffror för att kunna skapa ett medelvärde. Kan det möjligen vara så att tanken finns att låta A vara värt t ex 7, B vara värt 5 osv ? Det är det enda skälet jag kan se i dagsläget.


Relaterat AB, AB, SvD.

Andra bloggar om skolpolitik, skolan, betyg.