600

Nej, rubriken syftar inte på någon djup film av Fellini, eller ett kanonresultat i bowling, två serier, utan på att detta är mitt blogginlägg nr 600 sedan starten.

Jag började engagera mig politiskt på allvar 2008 och i samband med det började jag blogga. Att skriva har alltid roat mig och på det här sättet kan man lätt få fram sina åsikter och tankar till en större publik.

Om jag sammanfattar de 600 inläggen finns det såklart vissa som kanske inte når några litterära höjder, men de allra flesta är jag nöjd med och dessutom står jag för varenda ord.

Det som är lite kul och samtidigt förvånande är att det inte är de inlägg man på förhand tror som blir de mest lästa.

När jag kollar statistiken toppas läslistan av mitt första, och enda inlägg om Michael Jackson, som jag skrev i samband med hans död. Som tvåa kommer några tankar kring vad som förenar Finland och USA i samband med en skolskjutning. 

På bronsplats hamnar ett försök att koppla namn på stormar med våra partiledare.

Till skillnad från vissa av mina bloggkollegor som ibland får 100-tals kommentarer är mina läsare mer återhållsamma med vad de tycker.

De inlägg som engagerat flest handlar om vad jag tycker om plankare på tunnelbanan och Piratpartiets brist på heltäckande politik, när det begav sig. Var tog de vägen förresten?

Ibland har jag dock lyckat få fart på den lokala politiska debatten i Tyresö.

Några exempel är inlägg om oetiska utskick eller vad jag tycker om att använda folkomröstning som ett partipolitiskt vapen.

De sökord som oftast, förutom mitt namn, gjort att läsare hamnat på min blogg är frågan om tunnelbana till Tyresö, vilket uppenbarligen engagerar. Min åsikt i den frågan är solklar, vi ska inte ha någon, punkt. 

Ett annat sökord som dyker upp förvånansvärt ofta är det s k Rödebyfallet, som uppenbarligen fortfarande skapar känslor.

Just Tyresö, är den etikett som jag satt på flest inlägg, följt av samhälle och Alliansen. Det tillsammans med fotboll speglar nog ganska bra mina favoritämnen.

Tack för den här tiden, alla läsare. Nu jobbar jag vidare mot 1000!

Relaterat: DN.

Andra bloggar om

Rödebyfallet avgjort

Så kom då äntligen hovrättens dom. Den s.k. ”Rödebypappan” döms för dråp och grov misshandel men slipper fängelsestraff. Däremot ska han betala skadestånd, varav 57 000 till den skadade 17-åringen som varit mest aktiv i mobbningen av familjen.
Uppenbarligen har man här, till skillnad från i tingsrätten, bedömt gärningen som nödvärn vilket i alla fall jag tycker verkar rimligt.
Jag är ingen jurist, men om ett gäng hotfulla tonåringar mitt i natten tar sig in på min tomt, beväpnade med påkar och dessa tonåringar dessutom tidigare grovt trakasserat min familj så tror jag nog inte att de kommit över för att ta en fika.
Sedan kan man alltid i efterhand säga att pappan använt mer våld än nöden kräver men det vet alla som har barn att blir de hotade kan den fredligaste människa förvandlas till ”hulk” och då kanske man inte har sinnesnärvaro att fundera över vad ”nöden kräver”.
Hoppas för Rödebys skull att det sakta men säkert lägger sig så människorna i samhället kan fortsätta sina liv.
Några som borde nog rannsaka sig själva efter allt som hänt är polis och sociala myndigheter som inte tagit tag i familjens polisanmälningar.
Den andra gruppen är förstås föräldrarna till moppegänget och då särskilt föräldrarna till den döda 15-åringen. Vad gör en så ung grabb ute klockan 2 på natten med ett gäng äldre? Han borde ha legat hemma i sängen med sin nallebjörn långt tidigare. De kommer att få leva med sin sorg hela livet liksom pappan får leva med sin.
Undrar förresten om den mobbade familjen kan få skadestånd för sitt lidande i samband med trakasserierna?

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om Rödeby, brott.