Golf i OS – så onödigt

Igår avslutades fotbolls-EM med guld för Portugal. Om några veckor är det dags för sommar-OS i Rio de Janeiro.
Denna gång kommer golf ska göra comeback som olympisk gren. Senaste gången var 1904… Den andra nya sporten i Rio blir rugby.

Golf i OS? Jag förstår att de nationella förbunden hoppas attrahera nya spelare genom den marknadsföring som en olympisk idrott får.

Sedan de hysteriska åren på 90-talet när alla i Sverige skulle spela golf, har sporten tappat medlemmar lika snabbt som Miljöpartiet tappat väljare under våren, och nuförtiden är det nästan inga klubbar som har kö. Tvärtom, de spelrätter som under guldåren var värda en mindre förmögenhet, slumpas nu bort för en spottstyver, om de överhuvudtaget går att sälja.
Till bakgrunden hör också att TV-sändningarna från stora golftävlingar, med få undantag, bara återfinns i våra betalkanaler och därmed inte exponeras lika mycket som många andra sporter.

Vad säger då spelarna själva? Ja, på herrsidan har till dags dato 4 av de 10 högst rankade i världen, Jason Day, Rory McIlroy och Adam Scott samt årets US Openvinnare Dustin Johnson tackat nej.

Uppdatering: Nu har sex av topp tio bland herrarna tackat nej. Även världstrean Jordan Spieth och tian Brenden Grace hoppar OS.

Den officiella förklaringen är oro över Zikaviruset och de komplikationer som kan uppstå om en smittad person vill skaffa barn i framtiden. Den svenske världssexan Henrik Stenson kommer att åka och säger att han redan har tre barn och inte avser skaffa flera.

Personligen tror jag att oron för Zikaviruset bara är en del av skälen i många fall. OS är inte särskilt viktigt för en toppgolfare.
Tävlingen stör deras årsplanering och uppladdningen inför kommande majors. En sak som stöder mitt resonemang är att bara en kvinna (hittills) tackat nej med Zika-viruset som skäl.

För en golfare är de fyra s k majors mycket viktigare. Den här veckan avgörs exempelvis British Open, eller bara “The Open” för 145:e gången. Jag skulle gissa att 100% av golfarna, åtminstone bland herrarna, mycket hellre skulle vinna en major än ett OS-guld.

När man heller inte tagit chansen att förnya spelformen med t ex en lagtävling där tjejer och killar spelar i lag, så tycker jag inte att golf ska vara med som en olympisk gren.
Om man åtminstone följt fotbollen exempel och satt en övre åldersgräns så att unga lovande golfare fick chansen att visa upp sig. Men icke.

Golfen har en mycket tung tradition, får bra media, har stora prispengar och behöver inte OS. Låt istället några små sporter få sin uppmärksamhet var fjärde år som de så väl behöver.

Andra bloggar om golf, idrott, sport, OS, olympiska spel , Rio de Janeiro, fotboll, zikaviruset, British Open.

Stenson vs Zlatan

Nu, några dagar efter Idrottsgalan, talas det fortfarande om hur Henrik Stenson kunde få så många fler röster än Zlatan. Stenson och bragdvinnaren Olsson var i en klass för sig med Ibrahimovic som klart distanserad trea.

Om man tittar på kriterierna för priset så säger de följande:

”Jerringpriset delas ut en gång per år för årets bästa svenska idrottsprestation, företrädesvis sedd ur ett internationellt perspektiv.”

Med den formuleringen är det inte alls konstigt att Henrik Stenson vann. I en individuell sport får man inte ha en dålig dag, vilket faktiskt går som lagidrottare. Att dessutom vinna både den totala USA-touren och Europatouren samma år borde egentligen inte vara möjligt, eftersom det i princip inte tillåter särskilt många misslyckade tävlingar.

Visserligen är inte golf att betrakta som en ”folksport”, bortsett då kanske från just Sverige och några länder till, i England finns t ex många kommunala banor av bra klass vilket inte existerar hos oss. Däremot tror jag att det internationellt är minst lika stort att vara tung golfspelare, särskilt i USA, Australien och vissa delar av Asien där fotbollen, ännu, inte är lika stor.

Skulle priset däremot handla om vilken svensk idrottare som är ”störst, bäst, och tyngst” i ett internationellt perspektiv, då vore Zlatan given etta, tycker jag. Men nu handlade det faktiskt om prestation under 2013.

Sedan hur mycket Zlatans idiotiska kommentarer om damfotboll spelade in, det får vi aldrig veta. Att det spelade roll är jag övertygad om. Hans timing där var ju inte särskilt bra.

Mer förvånande är då att Johan Olsson kunde hota Stenson, med tanke på hur liten skidsporten är i ett globalt perspektiv. Men vi svenska gillar uppenbarligen våra svettiga och snoriga längdåkare. Det kanske har något med arvet efter Gustav Vasa att göra?

Alla pristagarna genom åren hittar du här.

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om sport, idrott, fotboll, golf, Zlatan, Jerringpriset, Henrik Stenson, Idrottsgalan, funderingar, Johan Olsson.

 

Vad är en bragd?

Henrik Stenson vann i natt slutspelet i golfens PGA-slutspel. Han blev alltså säsongens vinnare i den mest prestigefyllda av de golftourer som finns i världen. En makalös prestation och, förutom Annika Sörenstams dominans, den största svenska golfframgången någonsin.

Att bli etta efter en hel säsong är något annat än att spela en tävling i trance. Kanske jämförbart med att vinna en serie i någon bollsport.

Självklart kommer Stenson att dyka upp som en kandidat till Bragdguldet när det blir dags för juryns beslut. En som ifrågasätter om det är någon bragd att vinna i golf där ”rökande tjockisar kan hävda sig” är triathleten Jonas Colting.  Han tycker att ” någon som utfört en idrottsbragd åtminstone borde ha blivit lite svettig”.

Jag har stor respekt för Jonas Colting, både som idrottsman och som skribent, jag har t o m haft länk till hans blogg från min. Hans kommentarer är dessutom väldigt underhållande att läsa.

Hans ifrågasättande landar egentligen på att definiera ordet bragd i idrottssammanhang. Det är såklart en fråga där det inte finns något givet rätt eller fel. 

Jag håller med om att den romantiska bilden av en bragd, är en svettig och snorig idrottare som helt utpumpad sjunker ihop efter mållinjen och inte är talbar på flera timmar. Sådana prestationer vimlar det av ifall man studerar tidigare bragdmedaljörer. Utan att räkna är jag ganska säker på att längdskidåkning dominerar rejält.

Men, det finns även med ett antal skyttar på listan. Man blir knappast svettig av liggande skytte, eller hur? Jag är även lite tveksam till hur mycket svett ett höjdhopp som tar fem sekunder framkallar. Skulle det inte vara bragder i så fall? Skulle inte Patrik Sjöberg, Kajsa Bergqvist och Stefan Holm vara värdiga vinnare?

Nej, så enkelt är det inte. Förmågan att fokusera och avväga vilket slag som passar bäst i vilket läge i en golftävling för att sedan genomföra det är också en fantastisk prestation. Särskilt om den ska genomföras sjuttio gånger per runda.

Jag spelar golf så ofta jag kan, för att det är så jäkla kul och svårt, men har även på amatörnivå testat triathlon. Självklart är triathlon mycket hårdare och tuffare rent fysiskt, och ingen blev gladare än jag när Lisa Nordén tog hem medaljen i fjol, men mentalt är det ingenting mot golf.

Det enklaste jag kan komma på för att försöka definiera ordet bragd, är att det är oväntat. Oväntat som prestation eller på sättet det genomförs. I båda fallen är Henrik Stenson en solklar kandidat till Bragdguldet.

I slutändan tror jag ändå inte att det räcker mot Johan Olsson prestation på skid-VM, där är Jonas Colting och jag helt överens.

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om idrott, Henrik Stenson, Jonas Colting, sport, Patrik Sjöberg, triathlon, Lisa Nordén, funderingar, golf, bragd, prestation, bragdguldet.