Ändå hade man försökt på ett förtjänstfullt sätt. Förutom
kameror på strategiska ställen, så var alla löpare försedda med GPS-sändare som
plottades in på en karta. Där kunde man med teknikens hjälp se alla små misstag
eller smarta vägval.
Dessutom fanns Anders Gärderud med som expertkommentator.
Det är kanske inte så många som vet, men vår OS-guldmedaljör var även en mycket
duktig orienterare då det begav sig. I svensk toppklass även i den sporten.
Det slog mig att orientering måste vara den ultimata sporten. Man kommer inte långt genom att bara vara en duktig löpare. Nej, man måste i
högsta fart över stock och sten, samtidigt fatta massor av strategiska beslut
om vägval och taktik. Man måste kunna anpassa farten, lite långsammare i
svårorienterad terräng, snabbare när det är lätt.
Som junior försökte jag mig på sporten och var med på ett
antal Tiomila och Femdagars. Jättekul, jättesvårt och jättetufft.
Att man dessutom är utomhus i ur och skur och lär sig ta
vara på vår natur, s a s på köpet bidrar även det till min slutsats.
Tyvärr gör sig inte sporten i TV och drar i princip ingen
publik, eftersom nästan alla som hittar till tävlingsplatserna springer själva.
Det i sin tur gör att ingen av utövarna blir rik på pengar, men garanterat på
upplevelser och mycket bra träning. Alltså: Orientera mera!
Dessutom är sporten garanterat huliganfri! Bara det en stor plusfaktor, eller hur?
5 kommentarer:
Jag (som sprang mitt första mini-knat redan vid 1½ års ålder och tycker det är en otroligt fascinerad sport) såg TV-sändningarna tillsammans med min man som bara plågats i skolorienteringen och vi var båda fullt engagerade när herrarnas uppgörelse var på gång och gps:en hade försvunnit på Sverige och Schweiz så jag tycker i allra högsta grad att man lyckats ordentligt i sin satsning att göra orientering spännande och intressant även för de oinsatta. Jag hoppas på fler sändningar i framtiden och inte bara enstaka referat under sportprogrammen.
#Arga Anna# Jo, visst har du rätt att det blivit lite mer spännande och illustrativt.
Egentligen borde sporten passa bättre i någon reklamkanal eftersom pauserna, och därmed möjligheten att sända reklam, blir ganska många. Det är ju därför sporter som baseball och amerikansk fotboll är så poppis i USA.
"Riktig" fotboll har svårt att slå för att det är 45 min mellan reklamavbrotten...
Men, så spännande som t ex gårdagens CL-final, blir orientering tyvärr aldrig.
//Glada Dick
Reklampauser??? Jag tycker att de skulle ha struntat i att klippa ihop början av stafetterna och sänt _hela_ tiden. Man kan lägga in illustrerade diskussioner om vägval och annat när man inte kan se löparna. Om tv skulle lägga ett 3-5 timmars pass med orientering utan reklampauser, så ser jag helt enkelt till att inte dricka något två timmar innan sändningens början, plus att jag bunkrar med någon banan bredvid soffan.
Har gjort ärliga försök att titta på sportsändningar med maken. Ishockey, fotboll, friidrott o s v. Efter ett ett par minuter kryper det i kroppen och jag undrar om det inte skulle vara kul att få diska istället. Vid orienteringssändningarna satt hela familjen så gott som klistrade.
Vi är helt enkelt olika.
Som Anonym sa, man hade kunnat fylla tiden ännu bättre, nu avstod ju flera storstjärnor tävlingen på grund av sina skador, det hade varit intressant att få intervjuer med de och höra deras input på olika vägval och så.
Och mer spänning än vid herrarnas stafettupplösning, det är mycket begärt av vilken sport som helst!
#Anonym# Jag sa inte att jag är för reklampauser. Jag försökte bara förklara varför vissa sporter är mer attraktiva för sponsorer än andra.
Skicka en kommentar