R.I.P Donna Summer & Tre Kronor

Måste erkänna att dagens match i hockey-VM var den första i detta VM. Jag tycker mästerskapet spelas alldeles för sent, när både fotbollsplaner och golfbanor är gröna och inbjudande. Att de deltagande nationerna inte heller kan mönstra bästa lag p g a slutspel i NHL, bidrar väl inte heller till min entusiasm.

Matchen som sådan var inte heller så mycket att yvas över. Henrik Zetterberg försökte nog, men fick inte så mycket hjälp. Det kändes som att tjeckerna hade bättre slipade skridskor idag.

Förmodligen är det svårt att uppbåda maximal ansträngning och inspiration efter 112 matcher i NHL. Vore det inte bättre att ta efter fotbollen och spela VM vart fjärde år? 

Då kanske det gick att få en deal med just NHL som gjorde att alla de bästa kunde vara med. Misstänker att förbundets girighet inte heller gett något ekonomiskt överskott.

Sverige behöver Tre Kronor, inte tre drachmer…

Ikväll dog alltså både Tre Kronor för denna gång och Donna Summer för alltid. För oss som var tonåringar på 70-talet var hon en legend. Inte för att ”klungdans” är, eller har varit, min bästa gren, men nog har man skakat hockeyfrilla en eller annan gång till hennes låtar på rökiga discon.

Sorglig att de försvinner en efter en. Det får en att tänka på sin egen förgänglighet.

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om kultur, musik, Donna Summer, disco, ishockey, Henrik Zetterberg.