Grattis Uffe!

En av mina absoluta favoriter, Ulf Lundell, fyllde 60 häromdagen. Han har följt mig genom åren både i litteraturen och i musiken.
Otaliga är de konserter där jag stått tillsammans med likasinnade och skrålat med i texterna, otaliga är de gånger där jag i läsandet av en bok stannat upp och frågat mig, vad menar han egentligen?

Periodvis har han varit svår att följa, kanske beroende på rådande sinnesstämning och graden av alkoholmissbruk. Andra perioden har han varit mer lättillgänglig, troligen för att han då mått bra i själen.

Hans dotter Sanna berättar i en intervju hur tufft det var att växa upp med en alkoholiserad, känd far som man inte riktigt visste var man hade från dag till dag.

Man kan undra om det krävs någon form av problem med sitt inre för att forma en stor konstnär? Jag har inget svar på den frågan men man kan ju lätt konstatera att väldigt många kända konstnärer, både nu levande och historiska, svävat i gränslandet mellan genialitet och idioti.
Kanske är det detta som krävs för att få ur sig sina innersta tankar i en sångtext, ett litteraturstycke eller i en målning?

Hursomhelst, Uffe (för det är precis det han är för många grabbar i min generation, bara Uffe) har berikat mitt liv många gånger och kommer att fortsätta göra det länge än och jag önskar honom allt gott och hoppas att han finner det han söker så småningom.

Relaterat: SvD, SvD, AB.

Andra bloggar om musik, litteratur, Ulf Lundell.

Officiella hemsidan hittar du här.