Bokrecension – Jack

1976 kom den ut för första gången. Boken som beskrivits som 1900-talets bästa svenska generationsroman. 
Jag läste den första gången när jag själv var i 20-årsåldern och den blev starten på ett livslångt förhållande mellan mig och Lundell, som författare, men framförallt som musiker.

För den som inte läst boken handlar den om Lundells alter ego, Jack Råstedt, som tillsammans med sina kompisar gör en slag roadtrip i Keruacs anda. De provar diverse droger, super till och letar efter meningen med livet.

När boken kom upplevdes den av många som både chockerande och provocerande. 40 år senare upplever jag den som ganska beskedlig, vilket tyvärr säger någonting om utvecklingen. Handlingen utspelas före HIV, internet och syntetiska droger, vilket förmodligen skulle vara obligatoriska inslag om boken skrivits 2016.

Boken kan också läsas som ett intressant tidsdokument i allmänhet, där man exempelvis får reda på att dagens rätt kostade 6 kronor på den tiden.

Som lite kuriosa för Lundellkonässören kan man i boken hitta fragment som senare blev låttexter. Till exempel "Natten hade varit mild och öm" och "67".

Boken håller ännu som roman och jag kan rekommendera den för den som inte läst den. Lundell är fantastiskt duktig med ord och har utvecklat den konsten med åren, vilket märks i nyutgåvans nya förord i jämförelse med själva originaltexten.

För min del lyssnar jag fortfarande på hans något äldre låtar, även om jag tycker att han på senare år förvandlats från samhällsskildrare och -kritiker, till att bli partipolitisk. Det är lätt att sitta på en gård på Österlen och tycka utan att vara beredd att ta eget ansvar.

Men det är en helt annan debatt. Så gå till ditt bibliotek, låna boken, gärna nyutgåvan, och läs den.

Förresten, apropå utnämningen av Bob Dylan till Nobels litteraturpristagare, Lundell är visserligen ingen världskänd artist, men han skriver i alla fall riktiga böcker…

Vad andra har tyckt, kan du läsa här och här.

Andra bloggar om kultur, bokrecension, böcker, boktips, litteratur, politik, samhälle, Sverige , Stockholm, Nobelpriset, Bob Dylan, Ulf Lundell, Jack.

Medveten HIV-smitta

En professor vid Smittskyddsinstitutet vill avkriminalisera medveten spridning av HIV. Hans chef, GD Ragnar Norrby, vill inte gå riktigt så långt men tycker att straffen är alldeles för hårda, ett till tio års fängelse för grov misshandel även om sexpartnern inte smittas. Motivet skulle vara att smittspårningen försvåras och fler smittade väljer att förbli anonyma.

Bloggosfären har verkligen gått loss på detta ämne och med några stickprov kan man hitta åsikter som att det är var och ens sak att skydda sig själv, blir du överkörd när du går mot rött så skyll inte på bilföraren, till att straffskalan borde vara för mordförsök istället.

Vad tycker då jag? Att människor inte vågar testa sig av rädsla för straff tror jag inte alls på, det är inte dumhet som bestraffas. Däremot är säkert rädslan att få ett besked som kommer att förändra, och kanske förkorta, hela ens liv en tung faktor. Ångesten efter en natt med en tillfällig förbindelse, kanske i fyllan och villan, blir säkert inte bättre med dessa tankar. Jag är ganska övertygad om att de allra flesta människor i den situationen i fortsättningen är väldigt noga med att skydda sig, om inte annat för att dämpa just den ångesten.

Det fåtal som fullt medvetna om sin smitta däremot fortsätter att ha oskyddat sex av vilket motiv det än månde vara är ju självklart en fara för sin omgivning och måste tas om hand fortast möjligt. I de fallen tycker jag straffskalan är helt rimlig.

Jag tror att professor Albert har fått sina ”fifteen-minutes-of-fame” med det här uttalandet, undrar om det var så han ville ha dem? Under dagen har det dessutom kommit en dementi från ”högre ort” som ni kan läsa här. Kanske professor Albert i fortsättningen får tömma papperskorgarna på Smittskyddsinstitutet istället?

Slutligen, ni vet väl att GD (Generaldirektör) är det absolut finaste man kan vara – bara en bokstav från gud...

Relaterat: Dagens Medicin, DN, SvD, AB.

Andra bloggar om HIV, Smittskyddsinstitutet.