Men så är det inte den här gången. Nu handlar det om ett
antal organisationer med lungcancer som gemensam nämnare, som föreslår ett
totalförbud mot röktobak i Sverige från 2025.
Egentligen har de ju helt rätt, men jag har ändå svårt att
skriva under på ett förbud. Skulle röktobak ”upptäckts” idag skulle den
förmodligen klassats som narkotika och förbjudits på studs. Nu är det ju inte
riktigt så.
Jag tycker absolut att vi ska fortsätta arbeta med
information, inte minst till ungdomar. Jag tycker också att man visst kan
förbjuda rökning i offentlig miljö. Men jag gillar inte förbud, utan föredrar
andra metoder, även i det här fallet.
Några idéer som jag är villig att prova är högre
försäkringspremier och avgifter för sjukvård för rökare. Jag kan också tänka
mig att villkora operationer av rökrelaterade hjärt- och kärlproblem, med krav
på rökavvänjningsbehandling. Men, inte förbud. Vårt samhälle behöver inte fler
sådana, utan färre.
5 kommentarer:
Det är glädjande att du inte är en förbudskramare, hoppas det gäller dig både som privatperson och moderat (det är inte enkelt att veta vad man ska rösta på för parti om man som jag tycker om en god cigarr/cigarill ibland, men helst inte vill bli kriminell efter 2025). Jag skulle vilja problematisera ditt resonemang om villkorade operationer lite grand.
Hur har du tänkt dig att fastställa vad som är "rökrelaterade hjärt-kärl problem? Det finns hundratals samverkande riskfaktorer för den sjukdomen. För lungcancer finns det flera tiotals. I sammanhanget kan det vara bra att känna till att under de senaste 30 åren, ungefär, har tobaksrökningen i runda tal halverats i västvärlden och förekomsten lungcancer fördubblats. Varför har den inte börjat minska efter så lång tid? Kan det vara andra faktorer än rökning som spelar en viktigt roll? Likadant ser det ut för hjärt-kärlsjukdom (fast dödligheten har minskat, främst berodende på bättre och snabbare sjukvård).
Vad beträffar sjukvårdskostnader på grund av tobak så är det som så mycket annat beroende av hur man räknar. I ekonomikretsar (på akademisk nivå)har, om jag inte missminner mig, eknomerna varit tämligen eniga i decennier om att rökare är nettobidragsgivare till den gemensamt finansierade sjukvården.
Och om rätt ska vara rätt bör man i en sådan kalkyl även ta med rökningens positiva sidor (det görs naturligtvis inte). Det finns faktiskt sådana sidor även om de så sällan omnämns att de i vår tid fått benämningen "smokers paradox", men är knappast en sådan. Det gäller till exempel minskad risk hos rökare för den för sjukvården mycket kostsamma altzhemeimers sjukdom. Vidare är 90 procent av dem som drabbas av den allvarliga tarmsjukdomen ulcerös kollit icke-rökare. Det finns fall där sådana patienter sluppit stomioperation i flera år genom att börja röka. Ska läkaren villkora operation ock kräva rökdebut av patienten? Det är inte min avsikt att bli sarkastisk här. Jag anser att frågan har relevans. Det finns många, många fler sjukdomar där rökning har en positiv effekt (om samma måttstock används som folkhälsoinstitut och andra använder för att fastställa rökningens risker. Det skulle föra för långt att gå in på dem alla här.
Med vänlig hälsning
bidevind
#Anonym# Intressant resonemang. Jag är inte läkare och kan såklart inte fastställa vad som är "rökrelaterat" eller inte. Däremot tror jag faktiskt att det i de flesta fall går att göra.
Syftet med inlägget var peka på andra sätt än förbud för att ta oss an ett problem. Jag vill att människor i högsta möjliga grad ska fatta sina egna livsbeslut, men också vara medvetna om konsekvenserna.
Jag kan även mycket väl tänka mig att diskutera andra "välfärdssjukdomar", såsom övervikt och alkoholberoende.
Naturligtvis ska vi ha en väl fungerande sjukvård för alla, men vi måste också i vissa fall våga tala om de bakomliggande orsakerna och även ställa krav på ändrat beteende för att få del av den skattefinansierade vården.
Tack för din respons. Det är en väldig skillnad på om en läkare gör en medicinsk bedömning I DET ENSKILDA FALLET och exempelvis upplyser patienten om att det är meningslöst med operation om han/hon inte slutar röka, går ner i vikt eller vad det nu gäller. Detta är naturligtvis helt ok om det även finns privata sjukhus dit vederbörande kan gå om han/hon insisterar på att behålla sin livsstil, ändå vill ha operation och betalar själv. Men jag tror vi får ett förfärligt samhälle om läkare ska få makt att på generell grund neka hela grupper sjukvård om de inte gör som de blir tillsagda. Hur ska vi då få en fungerande sjukvård för alla. Jag känner till ett sådant fall i England. Det var en dam som trots svåra smärtor dygnet runt nekades höftoperation med motiveringen att hennes Body Mass Index var över ett visst värde. Nu råkade hon vara välbeställd, flög till Malta och genomförde operationen och har återvänt, fullt rehabiliterad så vitt jag vet, till ett fungerande liv utan smärtor efter att dels ha betalat via skatten den operation hon inte fick, dels via beskattade medel betalat för den operation hon fick. Till saken hör att väl knappast någon i Englands rugbylag skulle ha kvalificerat för operation. De är korta, kraftiga elitidrottare med högt BMI. Något säger mig att de hade fått operation ändå, därför att de är de de är. Så vill inte jag ha det.
Slutligen, om vi ska ställa generella krav på ett visst beteende för att få tillgång till den sjukvård som vi gemensamt betalat för, är det viktigt att våra föreställningar stämmer väl överens med hur det förhåller sig i verkligheten. Och det är väldigt svårt att åstadkomma. Det är mycket moraliserande vad gäller exempelvis tobaksrökning. Mig veterligt har ekonomer (på akademisk nivå i bl a facktidskrifter där det görs en vetenskaplig granskning före publicering)i flera decennier varit tämligen eniga om att rökare är nettobidragsgivare till systemet, tvärtemot vad som påstås på sina håll "uppifrån" i nomenklaturan. Stanna gärna upp en minut och kontemplera över möjligheten att det tvärtom kan vara rökarna som delvis bekostar icke-rökarnas sjukvård, men riskerar att själva bli utan. Ett sådant samhälle tror jag varken du eller jag vill ha.
#Anonym# Jag kanske uttryckte mig oklart. Självklart talar jag om en individuell bedömning och ingenting annat. Det finns ju, som du så riktigt påpekar, alltid en unik människa med en unik livssituation att ta hänsyn till.
När det gäller ditt påstående om rökare som nettobidragsgivare i systemet, så har jag aldrig hört någon påstå det, men jag kan ha fel.
Okej, vi kanske inte ser så olika på saker och ting som det vid en första anblick ser ut. För din information bifogar jag några rader från en rapport om kostnader. Det är den jag råkar ha till hands för tillfället och den rör amerikanska förhållanden som naturligtvis inte är direkt överförbart till de svenska, men det finns ganska många rapporter, även från samhällen av mer svenskt snitt, och de är rätt samstämmiga över tid. Att du inte har hört talas om dem är inte så konstigt. sådant här når av olika skäl sällan allmänheten via massmedia. Det är inte opportunt att visa något som framställer tobak i annat än negativ dager, ibland är det till och med ett blysänke i karriären och vederbörande hamnar i frysboxen direkt.
Trevlig helg önskar bidevind
THE GOVERNMENTAL COMPOSITION OF THE INSURANCE COSTS OF SMOKING
By W. Kip Viscusi.
ABSTRACT
The estimated health risks from smoking have significant external financial consequences for society. Studies at the national level indicate that cigarettes are self-financing since external costs such as those due to illnesses are offset by cost savings associated with premature death, chiefly pension costs.
This paper extends this analysis to all 50 states and considers the costs considered in the state attorneys general suits against the cigarette industry. Cigarettes are always self-financing from the standpoint of costs to each state. The extent of the cost savings is less than at the federal level.
However, smokers’ higher medical costs are outweighed by reduced nursing home expenditures, lower pension costs, and excise taxes, where each of these factors alone usually exceeds the medical cost effect.
http://www.journals.uchicago.edu/JLE/abstracts/422vis.html
Volume 42, Number 2, October 1999
Skicka en kommentar