Kalle på julafton – en symbol för valfrihet

När du (och jag) imorgon kl 15 som vanligt sitter och glor på Kalles fåniga djungeläventyr, imiterar tjuren Ferdinand, sjunger allsång med Baloo och önskar att Pluto äntligen ska få tag på de larviga ekorrarna kanske inte du tänker på att det är en frihetshandling du begår.

Vi som växte upp på 70-talet vet att den enda gången på året man fick se bra tecknad film var 60 minuter på julafton. SVT som hade monopol befolkades (precis som idag) av vänstermänniskor som minsann visste vad vi barn ville se. Skillnaden var att alternativ helt saknades.
Tecknade bulgariska filmer, Staffan Westerbergs mästerverk Storstrumpa & Lillstrumpa och Vilse i Pannkakan var bra och uppfostrande TV för oss barn. Att få se kommersiell tecknad film från imperialisternas hemland USA var inte att tänka på. Förutom 60 minuter på julafton.

Det dök t o m upp någon chef på SVT som ville ta bort den sista glimten av frihet men då jäklar väckte han upp en vrede ur folkdjupet som utvecklade begreppet folkstorm till en fullkomlig folkorkan. Där klev han över gränsen hos de timida svenskarna i folkhemmet! Jag vill minnas att han snart blev sparkad eller omplacerad till något arkiv.

Det är därför Sverige stannar 14.55 imorgon, det är därför ingen svarar i telefonen, det är därför det är tomt på gatorna som efter en kärnvapenattack.

Så länge vår generation styr över familjetraditionerna kommer det så att förbli trots att vi nu har Disney på DVD så mycket vi vill och fler TV-kanaler än vi kan räkna. För oss är Kalle Anka på julafton mycket mer än 60 minuter tecknad film, det är en symbol för valfrihet.

GOD JUL kära bloggläsare och glöm inte det lettiska julordspråket: "Den som biter av snapsen till sillen får ingen påfyllning..."

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Exp.

Andra bloggar om jul, Kalle Anka, kultur, julafton, valfrihet.