Åtta år går så fort

Vid årsskiftet byter jag politiskt uppdrag i Tyresö.
Jag blir ordförande för Socialnämnden. En komplex och utmanade verksamhet som, till skillnad mot kultur och fritid, innehåller en hel del lagstadgad verksamhet och myndighetsutövning. En spännande utmaning som jag ser fram emot.

Att sammanfatta drygt åtta års ordförandeskap i Kultur- och fritidsnämnden låter sig inte göras i en handvändning, men jag vill här, som en liten avslutning på den perioden i livet, lyfta fram det jag är mest nöjd med, och kanske några saker jag inte riktigt nått fram med.

För att börja med det positiva så är jag väldigt glad att vi lyckats skapa fler evenemang som Tyresöborna kunnat ha glädje av. Några exempel på det är Kultur i höstmörkret, nationaldagsfirandet och, förstås, Kultur- och idrottsgalan.
Tyresö håller också ställningen som en av de kommuner som har flest anläggningar för idrott räknat per innevånare. Under de här åren har vi bl a byggt om Tyresöhallen till en tiptop evenemangshall för handboll och innebandy.
Utbyggnaden av konstgräsplaner har också exploderat under den här perioden till glädje för kommunens alla fotbollsspelare. Om- och tillbyggnaden av Fårdala Ridskola är också på gång, vilket kommer gynna en tjejdominerad sport. Det är bra. Friidrotten har, äntligen, också fått en jättefin anläggning vid Trollbäckens IP.

En trend i stigande är spontanidrottsplatser. Vi har bl a byggt en fin multianläggning vid Kumla skola och vid Nyboda. Vår fina Skatepark 135 har byggts i två etapper och till 2018 kommer en parkourpark invigas.
Lägg till det fyra utegym i flera kommundelar så vet man att det har hänt en hel del på anläggningsfronten.

Att kulturskolan har breddat sin verksamhet med bl a dans och bild är jag nöjd med. Våra bibliotek har börjat den tuffa omvandlingen från en plats där man ”bara” lånar böcker, till en mötesplats för alla medborgare.
Vi har också, tack vare ett bra samarbete över kommungränserna, utökat utbudet för barn och unga med funktionsnedsättning.
 Som sista positiva punkt noterar jag att nämnden under alla år visat ett ekonomiskt plusresultat. I min värld ett måste för att ha bra förhandlingsutrymme inför kommande budget.

Naturligtvis har ju inte allt gått som på räls. Konstigt vore väl annars. Jag tycker exempelvis att det är synd att vi inte lyckats lösa frågan om ett kulturhus. Att det finns olika åsikter om var och hur är ingen ursäkt, även om det inte underlättar processen.
Jag är också frustrerad över att utvecklingen av Albyområdet inte går så fort som jag tycker den borde. Visserligen har en del gjorts, men länsstyrelsen borde ha viktigare saker än att lägga sig i hur många träd vi vill röja bort i ett friluftsområde. Bevilja tillstånd för kameraövervakning, till exempel.

Ett annat utvecklingsområde är det interna samspelet mellan beställare och utförare i kommunen. Det borde gå att bli tydligare och inte ta så lång tid som det gör ibland, även om de åtta åren lärt mig att det i vissa fall är bra med en del eftertanke innan man drar igång projekten.

Om jag, slutligen, ska försöka mig på några framtidsspaningar så är jag övertygad om att samarbetet mellan kommunerna måste stärkas, för att ha råd att finansiera vissa typer av anläggningar, men även för att exempelvis kunna erbjuda ett bredare utbud i Kulturskolan.

Jag tror också att våra idrottsföreningar måste lära sig att samarbeta mer, för barnen och ungdomarnas skull. Det är inte rimligt att man måste börja med ”bollskola” eller liknande för femåringar för att ”kroka upp kidsen” till sin idrott så att ingen annan ska engagera dem. All forskning visar att bästa utvecklingen för en ung individ är att prova på så många idrotter som möjligt. Det räcker att välja vid 15–16-årsåldern. Där finns en hel del prestige att släppa på vissa håll.

För att vi, vilket jag är stolt över, ska kunna fortsätta att ha nolltaxa för barn och unga i kommunens anläggningar måste de vuxna betala mer än idag. Det är inte rimligt att med skattemedel finansiera så mycket som 50 % av anläggningshyran för vuxnas fritidsintressen. Det är dessutom synnerligen orättvist, eftersom vissa inte får någon subvention alls.

Till sista vill jag bara gratulera alla som har den goda smaken att bo i Tyresö. Den personal som arbetar inom kultur och fritid är synnerligen kompetenta, dedikerade och brinner för det de gör.

Det bådar gott för framtiden!

Andra bloggar om valfrihet, Tyresö, politik, idrott, kultur, sport, ekonomi, samhälle, fritid, moderaterna, Kulturskolan.

Bland Bjärvar och fäbodar

Denna sommar är kontrasternas. Från det stekheta Medelhavet förflyttade jag mig till den ursvenska naturen. Närmare bestämt till Ramundberget, där vägen tar slut…

Fäbod med fjälltopp i bakgrunden.

Under en vecka studerade jag det rörliga friluftslivet på sommaren för att kanske snappa en eller annan idé för Tyresös räkning.

Först måste man ju såklart konstatera att fjällvärlden på sommaren inte alls är så välbesökt som exempelvis under en sportlovsvecka. Ändå finns det mycket att göra. Under veckan vandrade jag en fäbodtur, paddlade kanot på Ljusnan och promenerade på kalfjället.

Det roligaste var kanotturen. Man glider sakta fram längs älven, spanar efter bäver, ser hur öringen vakar och vips, där lyfte en trana från sin häckningsplats. Väldigt spännande och avkopplande.

Vilka aktiviteter skulle vi då kunna överföra till Tyresö? Jag kan se flera faktiskt, även om vi varken har linbana eller dramatiska fjälltoppar.

Så här tar man sig upp på fjället om man vill.

Vi har redan idag mycket bra kanotvatten med möjlighet att paddla från Drevviken ända till Saltsjön, och vidare ut i skärgården för den som vill. Man skulle kunna skapa lite kortare, väl skyltade, turer som passar hela familjen.  

Företag som hyr ut kanoter finns redan. Kanske vill något av dem etablera sig i Alby till exempel?

Pedagogiska vandringsturer.

Fjällräven själv...

Vi har även en fantastisk natur att vandra i, med naturreservat och inte minst Tyresta Nationalpark. Det finns redan sex jättefina promenadkartor som är tillgängliga på flera olika sätt. 

Jag vet inte i vilken utsträckning de nyttjas idag, men dem kan vi definitivt bygga vidare på om vi vill. Kanske i samarbete med stiftelsen som driver nationalparken.

En stor konkurrensfördel vs Ramundberget har vi garanterat. Våra myggor är inte alls så många och absolut inte så aggressiva.

Bjärvarna då? Ja, de bor förmodligen där i byn. Jag vågade mig inte dit, man har väl sett ”Pistvakt”…

Andra bloggar om natur, kanot, Tyresö, vandring, friluftsliv.