söndag 19 april 2015

Att vara i opposition

När jag skriver detta har vi i Tyresö kommunfullmäktige debatterat årsredovisningen för 2014 i 3,5 timmar. Mönstret är det förväntade.
Stora delar av oppositionen ”tänker inte delta i beslutet eftersom de hade en egen budget”, men alla gör sitt bästa för att hitta fel och brister på kommunens verksamhet för året som gått.
Nej, förresten, inte riktigt alla. SD:s ledamöter säger eller tycker ingenting. Det gör de väldigt sällan för övrigt.
Men vänsterpartierna gör sitt bästa och hittar fel på det som står i årsredovisningen och det som inte står. I sanningens namn så är det en och annan som tar fram några, ofarliga, händelser under året som man tycker varit bra, men till 99 procent är det bara negativa saker som framhävs.

Tyvärr så saknar oppositionens inlägg i princip all tillstymmelse till konstruktiva förslag. Mer pengar till allt och alla är universallösningen på allt de upplever som brister.

Jag har under min relativt korta politiska ”karriär” aldrig varit i opposition. Tanken som slår mig när jag lyssnar på debatten i Tyresö kommunfullmäktige är ifall även jag, i den rollen, skulle hemfalla till att bli bitter och felsökande?
Jag hoppas innerligt inte det, även fast jag inser att jag ibland ägnar mig åt ironiska och negativa kommentarer om den rödgröna regeringens göranden på sociala medier. Men de räknas ju inte riktigt, eller hur? 
Jag hoppas att jag i ett sådant läge har en sådan självinsikt att jag inser att jag bara är en belastning och därmed tar konsekvensen och avgår.
Förhoppningsvis slipper jag dock att ens fundera i dessa banor…

En konstruktiv opposition är bra för varje majoritet för att hålla sig på tårna i alla lägen. En ensidigt bitter och negativ opposition är som ett återkommande skavsår på hälen. Något man får leva med, men som inte bidrar till någonting, förutom irritation…

Detta faktum tror jag är viktigt för Moderaterna i opposition i riksdagsarbetet. Att självklart vara granskande och analyserande vs regeringen, men också komma med genomarbetade, konstruktiva egna förslag. Det är väl ingen som vill bli ihågkommen som politikens Tony Rickardsson!


2 kommentarer:

Anonym sa...

Du känner väl till ordstävet att "Ett fel kompenseras av tio rätt".

Detta kör oppositionen till fullo för att visa folket hur odugliga och genomskinliga den styrande sidan är. Därav sökande av alla icke rätt i budgetar etc etc

Nu har folket vaknat till liv efter många år av liknande polemik och försöker faktiskt se de positiva sidorna som positiva och de negativa sidorna hos styret som negativ *1 och inte *10 som tidigare. Detta bäddade säkert för den borgerliga valsegern 2010.

Nu lyckades den bruna sörjan slå hål på Freddan vid senaste valet men det krävdes mycket uppoffring, massor av vallöften som de nu bryter och en tröttkörd stridshingst för att få en tveksamt tillsatt regering med annorlunda syn på saker och ting.

Kombinera tanken att folk numera ser dåligt *1 iställer för *10 och de bruna har vikande opinionssiffror visar att de är väldigt oskickliga och ovana att regera. Tror du att de efter valet 2018 har lärt sig att agera i positiv anda och som en ansvarstagande opposition så som du känner skulle vara bäst för alla parter?

När det gäller sossarna kan jag tänka mig det men knappast med de övriga på den flanken. När det gäller SD är min känsla att de har de hållit en neutral inställning till det mesta. Om du bortser från invandringen känns de inställda på att diskutera övriga frågor på ett positivt sätt likt dig Dick. Nu menar jag i riksdagen för jag har ju ingen aning om vad som händer i Tyresös kommunfullmäktige.

Det tar tid att bygga Rom men skam den som ger sig.

Tjingeling
Tugga

PS Brunt = rött+grönt DS

Dick Bengtson sa...

#Tugga# Frågan är om ett parti som aldrig tidigare varit i regeringsställning agerar annorlunda i opposition efter att ha fått regeringserfarenhet?

Tänker främst på Mp efter 2018...