Häromdagen kom Socialstyrelsens beslut att inte rekommendera screening av prostatacancer. Man hänvisar bland annat till oönskade biverkningar såsom impotens och urinläckage.
Trots att det, sedan man förra gången avvisade kraven på screening, tillkommit mer precisa diagnosverktyg än bara PSA-prov, så ändrar man alltså inte sin rekommendation.
Exempelvis finns STHLM3, ett diagnosverktyg som ger mycket större precision än PSA-testet.
STHLM3:
• Minskar antalet män som behöver genomgå vävnadsprov samtidigt som fler män med behandlingskrävande cancer hittas.
• Hittar behandlingskrävande cancer hos män med låga PSA-värden
• Ger svar med tydlig rekommendation
Prostatacancer är Sveriges vanligaste cancerform. 10 000 män drabbas varje år. Ca 2 000 män avlider varje år i sviterna från prostatacancer.
Jag anser att det i allra högsta grad är en jämställdhetsfråga att även män får en möjlighet att upptäcka en dödlig sjukdom i god tid.
När det gäller den vanligaste cancerformen hos kvinnor, bröstcancer, så har den preventiva vården kommit en bra bit genom de mammografiundersökningar som används i de allmänna bröstkontroller som alla kvinnor från 40 till och med 74 års ålder regelbundet erbjuds att göra.
Jag har tagit upp den här frågan tidigare och kommer göra det igen. Det är ett vallöfte från mig!
Här kan du se en liten film där jag utvecklar hur ett screeningprojekt skulle kunna gå till.
Lite positivt är dock att det ändå finns vissa tecken på att screening ändå kan vara på väg.
I Västra Götaland finns ett förslag där man per brev informerar målgruppen om för och nackdelar med PSA-prov och eventuell efterföljande behandling. Sedan får de som vill göra testet. I Skåne är ett liknande förslag på gång. Båda dessa glädjande nyheter finns att läsa i tidningen Dagens Medicin.
Även andra debattörer tror att en vändning är på väg.
Att driva en fråga politiskt tar ofta tid. Jag lyckades i alla fall få mitt parti att ta ett litet steg förra året.
Moderaternas förbundsstämma i Stockholms Län 2017, antog nämligen enhälligt mitt förslag att jobba för att intensifiera arbetet mot prostatacancer, Sveriges mest vanliga cancerform. Alltid något.
Slutligen. Kära Socialstyrelsen. Jag förstår att biverkningarna vid vissa behandlingar, kan medföra livslångt lidande och många problem i vardagen. Men om alternativet är en för tidig död, vill jag faktiskt avgöra alldeles själv. Det kan väl inte vara så svårt att förstå?
Andra bloggar om Socialstyrelsen, sjukvård, cancer, prostatacancer, vård, politik, samhälle, PSA, Moderaterna, demokrati, jämställdhet, Stockholm, funderingar.
fredag 16 februari 2018
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar