Inlägg
Enligt Timbro så angavs integrations- och invandringsfrågan
som huvudskälet till röstbytet från Alliansen till SD av en överväldigande
majoritet. I övrigt handlade det om lag och ordning samt försvarsfrågan.
Under valrörelsen knackade jag dörr i flera, historiskt
sett, starka borgerliga områden och kan därför bekräfta den bilden.
Timbros säger också i sin analys att moderaternas
förflyttning mot den politiska mitten också har bidragit till att s a s lämna den
konservativa ”högerflanken öppen”. Inte heller det känns som en direkt nyhet
för mig. Däremot hade jag hoppats att till exempel KD hade haft styrkan att
fylla det tomrum som moderaterna lämnat.
Timbro ställer också den intressanta frågan riktad till
moderaterna: ”Kan man, och vill man ens, locka tillbaka de väljare som i
senaste valet gick till SD?”
Jag har sagt det tidigare, och säger det igen. Nyckeln är
att vi moderater, och våra alliansvänner, måste kunna diskutera, och ibland
ifrågasätta, invandrings- och integrationspolitiken utan att stigmatiseras.
Jag vill absolut inte stänga några gränser eller sätta något
tal för hur många människor vi välkomnar.
Däremot tycker jag det är dags att ta upp vissa frågor eller
myter som man hör bland många väljare, men även från vänner och bekanta, för att
räta ut frågetecken eller missförstånd. Eller kanske för att kunna föreslå
förändringar. Jag, som ändå är politiskt engagerad, kan inte svara på dessa
frågor och jag tvivlar på att gemene man kan. Istället frodas myterna och
frågorna lämnas obesvarade, vilket bara gynnar SD.
Och det är nu man måste hålla tungan rätt i mun för att inte
få den stora rasistfilten slängd över sig för all evighet…
Jag och många med mig vill t ex veta om något slags
integritetsskäl, gör det så svårt att fastställa identiteten på nykomna
flyktingar att det därför ”slinker in” människor som inte har ett skyddsbehov,
utan bara utnyttjar vår generositet? Om så är fallet, varför förändras inte den
rutinen?
Att vara flykting är ett tillfälligt tillstånd. I vissa fall
varar det länge, i andra fall en kortare period. Vore det inte därför rimligt att
utfärda tillfälligt arbets- och uppehållstillstånd där man samtidigt ställer
krav på deltagande i svenskundervisning och samhällskunskap?
Att lära sig
språket är grunden för att snabbt komma in på arbetsmarknaden och hitta sin
plats i det svenska samhället. Efter, låt säga tre år, så omprövas detta
tillstånd och omvandlas till permanent om man fullgjort sina åtaganden.
Självklart ska man dessutom kunna börja sina studier direkt på flyktingförläggningen för
att snabba på processen.
Jag hör även historier om att nyanlända ”lånar barn” av
varandra för att på så sätt få högre bidrag. Förekommer detta och i så fall vad
gör vi åt detta?
Många väljare och andra jag möter, anser att omvärlden
skrattar åt Sverige och att vi blir ”pålurade” människor som inte har
skyddsbehov utan helt enkelt är kriminella lycksökare. Den bilden gynnar bara
SD och måste förändras med relevant och öppen dialog.
Exempelvis när människor får avslag på sin ansökan om
uppehållstillstånd och går under jorden för att undvika utvisning, så kallas de ”papperslösa”.
Jag har inga problem med att ge dessa människor akut sjukvård, men att på andra
sätt utöka deras, och deras barns, rättigheter är att underkänna vår egen
rättssäkerhet och tillämpning av lagen. Om lagen är fel ska vi ändra den, men
man ska inte kunna ändra ett domslut genom att gömma sig. Det sänder ut helt
fel signaler.
Slutligen om försvarsfrågan. Den senaste tiden kränkningar
av flyg och ubåtar har nog fått många att inse att vårt försvar har förbisetts
allt för länge. Innan vi börjar rusta upp tycker jag det är hög tid att ta upp
en seriös diskussion om ett medlemskap i NATO. Gärna i samverkan med Finland.
Det tror jag är rätt väg att gå i den frågan.
Så mitt svar på Timbros fråga är alltså både och. Jag vill
inte ha tillbaka de få som faktiskt har en rasistisk och främlingsfientlig
människosyn. Däremot tror jag att det med öppna diskussioner och högt i tak går
att övertyga övriga SD-väljare att de är på fel spår. Lyckas vi med det kommer
SD att efter nästa val vara det treprocentsparti det förtjänar.
Andra bloggar om politik, samhälle, opinion, debatt, invandring, Val 2014, flyktingar, rasism, försvaret, SD, Moderaterna, demokrati, kommunikation, välfärd, integration, frihet, NATO, papperslösa, Timbro, KD, Finland.
3 kommentarer:
Del 1:2
Konstigt att ingen förstår varför gamla moderater röstar på annat parti numera. Jag vill nämna några punkter där allt blivit fel och då vill jag börja med utförsäljningarna av offentligt ägda tillgångar.
Jag tycker inte att privata initiativ är fel, men man skall inte ge bort det som vi skapat med våra skattepengar. Vi har fått se hur politiker skänkt bort eller sålt för köpskillingar långt under marknadsvärdet det som det offentliga skapat med våra skattepengar. Detta kan inte vara rimligt och ser vi sedan på det faktum att då vi förr i tiden klagade på offentlig verksamhet då tog politiker ansvar. Idag hänvisar de till sina leverantörer, trots att det är politikerna som är de som har ansvaret.
Sedan vill jag ta upp det militära och värnplikten. Vi behöver allmän värnplikt, kanske inte för att ställa nya förband i våra lador utan för att visa vår försvarsvilja och vår förmåga att försvara vårt land. Värnplikten har under lång tid varit en del av det som skapat sammanhållning i vårt samhälle eftersom den fört samman människor med olika bakgrund. Samtidigt var det en hjälp för svaga killar att få ett avstamp inför vuxenlivet, eftersom det fanns en plats för alla i våra krigsförband. När då moderaterna försöker skapa en yrkesarme och försvagar vår försvar så att snart NATO är vår enda möjlighet att försvara oss. Då har det blivit fel. Vi måste själva kunna försvara oss och hantera katastrofer som kan drabba landet. Om vi exempelvis ersätter våra ingenjörsförband med entreprenörer, hur vet vi då att schaktmaskinerna finns i Sverige när vi behöver dem?
Sedan kan vi se på våra välfärdsinstitutioner. Det klagas på att det tjänas pengar på vår välfärd, men det diskuteras inte i lika stor utsträckning vilken välfärd vi skall ha här i landet. Det verkar inte vara behoven som styr utan välfärdsleverantörernas lobbyister som förklarar för oss och våra politiker vilken välfärd vi behöver. Det verkliga problemet är då att eftersom det offentliga sålt ut mycket av sin kompetens inom området saknas kunskap inom flera väsentliga områden hos de som är ansvariga för vår välfärd.
Detta blir också allt mer uppenbart när jag ser på offentliga upphandlingar. Jag läser gång på gång i dagspressen om hur dåliga det offentliga är på upphandlingar. Detta tror jag beror på att de sålt ut sin kompetens och numera är leverantörerna mycket mera kompetenta än beställarna.
Sedan vill jag komma med ett mera generellt inlägg. Många av de reformer jag sett det senaste decenniet är för mig Stockholmslösningar. Det förenklar livet för folk i storstan och det skall vi väl vara glada för eftersom stockholmare lär vara smartare än lantisar. I Stockholm kan det ju vara bra med flera möjliga skolor att välja mellan men hur ser det ut samhällen med ett par tusen invånare? Vi har inte möjlighet att erbjuda alla svenska barn fria skolval. Däremeot tycker jag att det är bra om det startas friskolor på orter där kommuner vill stänga kommunens skola, detta kan ge barn en bättre uppväxtmiljö. Men det kanske inte skall vara så att en friskola poppar upp på en ort för en kort tid när elevunderlaget är gott, slår ut den kommunala skolan och sedan slår igen när elevunderlaget minskar. Friskolor bör teckna någon form av försäkring som står för det offentligas extra kostnader som uppstår när friskolor slår igen.
Om vi sedan ser på apoteken. Apoteksreformen var säkerligen jättebra för storstan, men hur ser det ut för våra lantisar? I många fall har ett väl fungerande apotek ersatts med en skönhetsbutik som säljer vissa läkemedel. De läkemedel som inte finns på lager tas hem vid behov och det kan dröja. I storstan behöver ingen vänta på sina läkemedel, saknas produkten på ett apotek har säkerligen grannapoteket produkten på hyllan. Stockholmarna har ordnat det smart för sig.
Del 2:2
Om vi ser på kollektivtrafiken så ser vi att de tåg och bussar som vi en gång i tiden kunde ställa våra klockor efter inte längre kan följa tidtabellerna. Det klagas på våra järnvägars kvalité och behov av upprustning. Men det klagas sällan på tågens, vagnarnas eller bussarnas behov av service och underhåll. Men där är ju knappast järnvägens fel att våra bussar inte längre kommer i tid eller inte kommer alls. Men det finns ju ingen som tar ansvar. Det offentliga skyller på entreprenörerna och frånsäger sig ansvar. Men det är det offentliga som har ansvaret och det offentliga Svarige skall genom lagar, avtal och domstolar se till att det som vi beställt också levereras.
Det klagas på kvaliten på lärarna i våra skolor. Många lärare saknar utbildning som lärare eller i de ämnen de undervisar och många lektioner ställs in. Så får det inte vara. Jag anser att vi skall införa avgifter för våra skolhuvudmän, kommuner såväl som friskolor. Ta ut en avgift för varje lektion son inte genomförs med en behörig lärare och ta ut en avgift för varje schemalagd lektion som ställs in eller flyttas. Låt avgifterna gå till skolinspektionen och ge skolinspektionen i uppgift att anordna kompletterande utbildning som leder till behörighet för icke behöriga lärare och vidareutbildning för behöriga lärare. Avgifterna skall vara så väl tilltagna att det är lönsamt för alla huvudmän att ha välutbildade behöriga lärare. Därför har jag gjort ett litet förslag på hur avgifterna skulle kunna se ut: lektion med obehörig lärare utan rimlig ämnesutbildning 600 kr per lektion, lektion med obehörig lärare med rimlig ämnesutbildning eller lektion med behörig lärare utan behörighet i det aktuella ämnet 400 kr per lektion, Inställd lektion som inte flyttats till annan tidpunkt 2000 kr och slutligen inställd lektion som flyttas till annan tidpunkt 1000 kr. Siffrorna kan säkerligen modifieras och då bli mycket bättre, men tanken att kräva välutbildade lärare och att välutbildade lärare skall vara billigast för huvudmännen har ingen ansvarig politiker vågat ta upp. Men det är där vi måste sätta in våra resurser för då blir det resultat.
Nu börjar mitt tangentbord bli överhettat så jag måste avrunda. Det blir med orden att jag vill att det offentliga skall ta sitt ansvar på allvar och varje gång de skyller på en entrefrenör så går ansvaret tillbaka på det offentliga eftersom de har hurvuansvaret och skall se till att de varor och tjänster som de valt att upphandla istället för att själva leverera fungerar som avsett. Vi väljare måste inse att det vi får i vårt välfärdssystem är det som politikerna vill att vi skall få och är vi missnöjda med detta så skall vi byta parti.
Till allra sist vill jag ta upp argumentet "att vi får inte ställa svara grupper mot varandra". Detta hör vi ofta när vår välfärd diskuteras. Men det finns som jag ser det inget bättre frö till politikerförakt än just detta argument, eftersom politikerna ställt grupperna mot varandra när de fattat sina beslut och sedan inte tål att vi diskuterar besluten. Det är fega politiker som gör att det växer fram motsättningar i vårt samhälle.
#Röstboskap# Tack för dina synpunkter. Du verkar ha funderat en del. Du har inte tänkt på att engagera dig politiskt?
Skicka en kommentar