Det är inte synd om vandaler

Ok jag erkänner, jag har också vandaliserat i min ungdom. I samband med ett nyårsfirande i tonåren sprängde jag och mina kompisar en papperskorg med kinapuffar. Efteråt hade jag väldigt dåligt samvete. Hade någon sett oss? Tänk om mina föräldrar får reda på saken?

Varje gång dagarna efter som jag passerade papperskorgen kände jag mig skyldig och ångrade att jag varit med.

Den förseelsen är sedan länge preskriberad och den upprepades aldrig. Jag visste, genom min uppfostran att det vi gjort var fel och samma respekt för annans egendom har jag försökt pränta in hos mina egna barn.

I veckan som gick vandaliserades bland annat en nyrenoverad raststuga i friluftsområdet Alby, Tyresö. Man hade slagit sönder fönsterrutor, spytt (!) i lokalen, tömt ut en brandsläckare och röjt runt rejält. Utöver detta förstörda gräsmattor och eldning i naturen. Tyvärr är det inte första gången och förmodligen är förövarna unga medborgare i kommunen.

Förutom att dessa illdåd gör att vanliga människor inte kan nyttja våra gemensamma anläggningar, kommer det att kosta en rejäl slant att städa upp, byta rutor etc. Dessutom lägger kommunen en rejäl slant årligen på att sanera en annan typ av vandalisering, nämligen klotter.

Fångat i mitt närområde.

Det finns de som tycker att s k graffiti är en ”subkultur”, och en konstform, och påstår att det alltid funnits sådana där ungdomar på olika sätt vill revoltera mot vuxenvärlden. Det är förvisso sant att ungdomar alltid velat revoltera, men jag kan omöjligt se att det skulle vara en ursäkt för att förstöra andras, och vår gemensamma egendom! 

Målar man på annans egendom utan tillstånd är det klotter, inte varken kultur eller konst, punkt!

I debatterna som följer, inte minst på sociala medier, reagerar de flesta sunt. Man blir förbannad och många undrar var vandalernas föräldrar håller hus. 

Men inte alla. Det dyker alltid upp några som skyller på ”bakomliggande orsaker” eller på att ungdomarna saknar lokaaaaaaler att vara i. Ungefär som att det skulle vara synd om dessa ungdomar.

I Tyresö finns bland annat:

• Fritidsgårdar eller träffpunkter i alla kommundelar
• Ett fantastiskt föreningsliv inom alla möjliga intresseinriktningar
• En stor skatepark
• Spontanidrottsplatser med konstgräs och annan utrustning
• Möjlighet till ekonomiskt stöd för egna initiativ

Om det nu inte skulle duga med detta, så vore det naturliga, och civiliserade, sättet att ta kontakt med kommunen, kanske tillsammans med sina föräldrar, och lämna sina önskemål om vad man skulle vilja ha. Därmed inte säkert att det går att ordna, men så agerar någon som hyser respekt mot sina medmänniskor. Inte supa till och bara förstöra.

Vi får aldrig acceptera förstörelse som en ursäkt för vare sig revolt eller sysslolöshet. I ett demokratiskt samhälle vårdar man och respekterar våra gemensamma tillgångar. Allt annat leder så småningom till anarki.

Andra bloggar om respekt, klotter, Tyresö, vandaler, Alby, graffiti, föräldrar, ansvar, konst, kultur.