Reinfeldt och eftermälet

Den senaste veckan har en stor del av den politiska debatten handlat om hur mitt parti, Moderaterna, har omprövat sin politik kring migration och integration. Samtidigt har några tidigare medarbetare till Fredrik Reinfeldt uttalat sig i frågan på olika sätt.

Mina tankar i ämnet kommer från en gräsrotsnivå, utan insyn i vare sig partistyrelse eller alliansregeringar, utan baseras på vad jag sett och hört under den här tiden.

Vissa debattörer erkänner att Alliansregeringen kunde gjort saker både tidigare och annorlunda. Några hävdar däremot med emfas att politiken som fördes var rätt och att de fortfarande står bakom en frikostig asylpolitik.

Som lök på laxen framträdde Fredrik Reinfeldt själv i helgens avsnitt av ”Skavlan” och framhärdade där sin ståndpunkt utifrån det kända ”öppna-era-hjärtan-talet”. 

Anders Borg, hans gamle parhäst avslöjade igår, i ett klipp från en kommande intervju, att överenskommelsen med Miljöpartiet, den s k MÖKen, inte var så bra och att alliansregeringen, eller bara Moderaterna, borde gjort upp med Socialdemokraterna i frågan på ett tidigare stadium.

Några borgerliga debattörer tycker att det är oschysst att kritisera den mest framgångsrike moderata partiledaren och tycker att vi endast ska se framåt.

Jag håller med i mycket av detta. Fredrik Reinfeldt är den, hittills, mest framgångsrike moderata partiledaren med två vunna val i rad, en sammanhållen alliansregering och en politik som i många stycken är grunden till att Sverige i dag går så pass bra ekonomiskt. Det ska han ha all respekt för.

Tyvärr pekar just detta på varför vi inte agerade snabbare i flykting-, asyl- och migrationspolitiken. Reinfeldts personliga övertygelse om att hans linje är rätt, fungerade även internt som en våt filt, med undertexten rasist, för alla försök att debattera volymer, vad vårt välfärdssystem klarar och andra frågor kopplade till ämnet. Man ifrågasätter inte en valvinnare!

Detta faktum gjorde att den, enligt mig, största framgångsfaktorn med Nya Moderaterna inte fungerade inom detta område. Nämligen förmågan att lyssna på medborgarna, förstå deras problem och orosmoln och utifrån detta formulera politiska lösningar. Några riksdagsledamöter och något statsråd försökte, men fick inget gehör hos partiledningen.

Fredrik Reinfeldt sa bl a så här i sitt segertal efter valet 2006: ”Vi vågade utmana oss själva, vi vågade erkänna fel, vi vågade utvecklas,…”*) Uppenbart ett segerrecept, utom då i migrationsfrågan där inga fel erkändes…

Själv har jag försökt initiera en saklig debatt i dessa frågor sedan 2009, men jag är ju som sagt bara en lokalpolitiker utan reellt inflytande i rikspolitiken.

För att kunna förändra sig till det bättre måste man ibland ta sin utgångspunkt i historien. Det handlar inte i första hand om att kritisera utan att lära sig av sina misstag. Att inte lyssna på folks ängslan och oro i det här fallet var ett misstag och är förmodligen den största orsaken till SD:s framgångar. Man kan inte både ha kakan och samtidigt äta den!

En annan felanalys, påstår jag, från dem som hävdade att Sverige historiskt är byggt på invandring och det gått bra, är att de människor som är på flykt nu inte är från Europa som tidigare oftast varit fallet. Att integrera balter, finländare, välutbildade iranier eller människor från forna Jugoslavien är en helt annan sak än flyktingar med generellt sett låg utbildning och många gånger en helt annan syn på samhället än vår jämställda och sekulära. 

Man får heller inte glömma bort att de industrijobb som fanns fram till 90-talet har blivit avsevärt färre och att arbetsmarknaden idag kräver mer av den som ska rekryteras.

Redan idag tar det åtta år innan hälften av våra invandrare kan försörja sig själva. Om vi inte förändrar politiken finns det en uppenbar risk att den ”ställtiden” snarare blir längre än kortare.

Jag tycker det är bra att Moderaterna som parti har ändrat ståndpunkt och omprövat sin politik även om det är i senaste laget. Nu handlar det om att få framförallt Socialdemokraterna men även vissa andra allianspartier att förstå att en generösare asylpolitik än övriga EU inte går att kombinera med vår generösa och positiva välfärdspolitik.

Vi ska självklart fortsätta att ta emot människor i nöd, men måste ompröva många delar i mottagandet och integrationen för att lyckas.

*) Källa: Fredrik Reinfelds bok ”Halvvägs”

Andra bloggar om politik, Fredrik Reinfeldt, Moderaterna, Alliansen, invandring, Socialdemokraterna, funderingar, integration, samhälle, framtiden, migration, debatt, välfärd, flyktingar, rasism, SD, Anders Borg.

Späd inte på politikerföraktet

Idag skriver jag en debattartikel i nättidningen Vi i Tyresö. Den handlar om hur oppositionen i Tyresö använder kommunallagen för att fördröja ett beslut som de inte gillar. Frågan det gäller är att låta hyresgästerna i ett bostadsområde ägt av kommunens bolag, köpa sina lägenheter och omvandla dem till bostadsrätter. Istället för att rakt ut säga att man är emot, så använder man formalia för att fördröja och förhala.

Jag kan också tillägga att det vid behandlingen i Kommunstyrelsen, 17 december, inte togs upp krav på de kompletterande analyser man efterlyste i Kommunfullmäktige. Nej, man lät helt enkelt en månad rulla på för att ytterligare kunna fördröja beslutet.

Debattartikeln i sin helhet läser du här.

 Jag mycket väl förstå och sympatisera med den besvikelse och frustration de boende som satt på fullmäktigeläktaren kände och uttryckte.  Det värsta av allt var att de förmodligen inte riktigt förstod oppositionens krumbukter.

Vill de inte sälja? Varför gör de så här?

Igår kväll, debatterade finansminister Borg och socialdemokraternas ekonomiska talesperson Andersson i TV. Jag tror ämnet var balansen i statsbudgeten. Normalt sett anser jag att Anders Borg är en briljant debattör, men igår föll även han i fällan att tala mer om motståndarnas tillkortakommande än om vad han själv vill.

Jag tror, tyvärr, att de väljare som blev något klokare efter den debatten kan räknas på ena handens fingrar.

Att dribbla med formalia eller att bara kritisera sina politiska motståndare, riskerar att ytterligare späda på det politikerförakt, som redan finns hos många medborgare. Det riskerar dessutom att det blir ännu svårare att få nya krafter att engagera sig i politiken. Detta sammantaget kan i längden vara ett hot mot demokratin.

Som flitig debattör vet jag hur lätt det är att själv bli en del av pajkastningen i sin iver att argumentera för sin sak. Jag vet hur det kliar i fingrarna när man ser urusla och dåliga förslag och ska villigt erkänna att jag ibland inte kan hålla mig.

Men till mitt försvar, så jag i alla fall medveten om problemet.

Min förhoppning är att kommande valrörelse kommer präglas av debatter där man så långt möjligt inte bara kritiserar sina motståndare, utan även, i högre utsträckning än idag, lägger tid på att tala om vad man själv vill göra. Jag lovar i alla fall att försöka.

Relaterat: AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, samhälle, politiker, Tyresö, politikerförakt, debatt , demokrati, val 2014.

(M)iljöansvar

Miljöpartiet kritiserar Moderaterna, och då särskilt Fredrik Reinfeldt och Anders Borg, för att inte ta klimatfrågan på allvar. Mp anklagar Moderaterna för att i alla lägen låta ekonomi gå före klimat i den politiska prioriteringen.

Skillnaden mellan att vara i majoritet och i opposition, är att man som majoritet måste ta ansvar för helheten. Man måste se till att den totala budgeten går ihop. Miljöpartiet behöver, i sin roll, inte ta det ansvaret.

Sanningen är att Moderaterna, och Alliansen, har styrt Sverige genom finanskriser och lågkonjunktur på ett ansvarsfullt sätt med insikten att klimatsatsningar, och andra välfärdsreformer, kräver ordning och reda i ekonomin.

Miljöpartiet är duktigt på att gödsla med förslag som var och en kan verka förnuftiga, men sammantaget skulle bli en katastrof för ekonomin.

Miljöpartiet glömmer också att det i många alliansstyrda kommuner pågår ett ansvarsfullt klimatarbete med ekonomin under kontroll. Tyresö är bara ett exempel där vi arbetar på bred front, fortfarande med en ekonomi i balans.

En norsk tidning liknar, av någon anledning, Anders Borg med "Pippi Långstrump på speed". Jag tycker att liknelsen skulle passa bättre på just Miljöpartiet som utan helhetsansvar vill satsa guldpengar på det ena efter andra projektet utan att förstå att guldpengar faktiskt bara finns i sagans värld.

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, AB, AB.

Andra bloggar om politik, samhälle, Moderaterna, regeringen , ekonomi, alliansen, Tyresö, Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Val 2014, Miljöpartiet, ansvar, klimat.

Tankar efter Sverigemötet

Nu har det gått ett dygn sedan jag kom hem från Sverigemötet i Karlstad. Sverigemötet är Moderaternas årliga samling för politiker från hela landet. På mötet får man chansen att diskutera med likasinnade, lära av och inspirera varandra.

Temat i år var ”Vi tror på HELA SVERIGE”. Med lite distans tänker jag försöka summera mina tankar om mötet.

Om jag börjar med det odelat positiva, så är det för det första att vi har en fantastiskt skicklig ledarduo i framsätet, firma Reinfeldt & Borg. Det kan inga andra partier matcha, vilket känns väldigt bra.

Att vi moderater ska fortsätta att stå för ordning och reda i finanserna parallellt med arbetslinjen och under nästa mandatperiod ytterligare ett jobbskatteavdrag skriver jag också under på.

En bättre tillämpning av den straffskärpning för vissa brott som tidigare införts, är en viktig signal till domstolarna. Att samtidigt få ett ökat fokus på brottsoffrens situation gillar jag också.

Sedan finns det, tycker jag, en del områden där vi kan bli bättre. Ett sådant är näringslivspolitiken. Förslaget som cirkulerar om att företagen ska lämna kontrolluppgift månadsvis istället för årligen, är så fruktansvärt dumt att det borde begravas i ett slukhål omgående. Det är knappast ett sätt att underlätta för näringslivet.

Att sikta på fler sänkningar av bolagsskatten framför sänkning av arbetsgivaravgifterna eller en lättnad av sjuklöneansvaret gynnar inte heller de små och medelstora företagen. Och eftersom det är just där som tillväxtpotentialen förmodligen är högst är det fel prioriteringar, tycker jag.

Vi måste även våga diskutera egenavgifterna i välfärden. I dagens läge ligger nivåerna i maxtaxorna inom exempelvis hemtjänsten, som en kvarnsten runt många kommuners halsar. Naturligtvis måste vi, som jag skrivit tidigare, även våga diskutera asyl- och integrationspolitiken och inte lämna fältet fritt till SD.

Försvaret är ett ämne som inte berördes mer än i något seminarium på Sverigemötet. Jag är inte detaljinsatt, men är väldigt tveksam till att lägga mer pengar på försvaret, när det finns så många välfärdsområden att satsa pengarna på. Jag tycker däremot att vi borde kunna resa frågan om ett medlemskap i NATO under nästa mandatperiod.

Sammanfattningsvis känner jag stor tillförsikt inför valet 2014. Vi tillhör en väl fungerande allians som är redo att ta ansvar. Oppositionen består av fyra separata partier där en röst på dem är en röst i samma slukhål som förslaget om månatliga kontrolluppgifter.

Relaterat: AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om arbete, funderingar, jobbskatteavdrag , samhälle, politik, alliansen, jobb, arbetslinjen, moderaterna, Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Sverigemötet.

Kalle Anka i politiken

I går satt jag, och förmodligen du och väldigt många fler svenskar, framför TVn klockan 15 för att starta julfirandet med Kalle Anka. Varför vi har denna något bisarra jultradition i detta land funderade jag kring redan julen 2009.

Men medan jag satt där insåg jag att man lätt kan göra kopplingar mellan flera av Disneyfigurerna och aktuella politiker.

Till exempel såg jag i Askungen en Annie Lööf, som med hjälp av något nytt har ambitioner att höja sin och Centerpartiets status bland prinsarna, förlåt, väljarna.

Den irriterande fågeln på Kalles campingsemester skulle kunna var Jan Björklund som envetet dyker upp både här och där med nya snabba reformer för skolans bästa.

Matadoren påminner om Göran Hägglund, som vädjar: ”Se mig, bry er om mig, rösta på mig.” Men tyvärr är det inte särskilt många som verkar bry sig.

Även Vänsterpartiets partiledarkandidater hittar vi hos tjuren Ferdinand. Nämligen alla småtjurar som slåss med varandra för att vinna kampen om att få vara med på den stora partiledardebatten, förlåt, tjurfäktningen.

Piff och Puff är en reinkarnation av Miljöpartiets språkrör, firma Fridolin & Romson. Inkomna från den gröna naturen, försöker de att anpassa sig till en verklighet inomhus. Precis som sitt parti, verkar de ha lyckats till slut.

Statsminister Fredrik Reinfeldt liknar såklart den italienska chefskocken på restaurangen där Lady och Lufsen äter romantisk måltid. När den lille kocken påstår att hundar inte kan prata, svarar han att hundar minsann pratar med honom. Precis som alla de människor i vardagen som ”Freddie” träffar på sina resor över landet.

Håkan Juholt då, undrar du. Det är väl ganska självklart. Prins John som yrar i sömnen: ”Det är statsminister jag vill bli”, medan Robin Hood (Anders Borg som frigör pengar till fler jobbskatteavdrag för att öka vanliga människors valfrihet) tar pengasäckarna. Sir Väs i vaggan vid kortändan är såklart Prins Johns vapendragare Tommy Waidelich.

Fundera på den till nästa julafton. God fortsättning!

Relaterat: DN, SvD, SvD, Exp, AB.

Andra bloggar om politik, Kalle Anka, samhälle, Göran Hägglund, Annie Lööf, Jan Björklund, Fredrik Reinfeldt, Håkan Juholt, Tommy Waidelich, Anders Borg.

Bloggkollegor: Antonsson, Kent, Peter Andersson.

Vassa eggen är nyslipad

Den gamle rockräven Ulf Lundell har (tillfälligt?) lämnat sitt processande på Österlen och har åsikter om dagens politiska scen.

Han sågar riskkapitalister, EU och sossar på samma gång. Den enda socialdemokrat han kan tänkas sig att rösta på är Margot Wallström.

Något förvånande hyllar han Anders Borg, och säger sig vara glad att landet har honom att luta sig emot i krisens Europa.

Det låter som att han börjar bli frisk från sin mystiska sjukdom. Dessutom indikerar han en comeback med turné och skiva under 2012.

Jag ser fram emot det, Uffe!

För trots att jag inte delar särskilt många av dina politiska åsikter, så är du ändå den bästa rockpoet vi någonsin haft.

Relaterat: SvD, SvD, DN, AB, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, Ulf Lundell, samhälle, musik, kultur, Anders Borg, EU.

Vad gör vi nu, lille du?

I gårdagens Agenda i SVT, satt Thomas Östros och vred sig som en mask när han fick frågan om han har förtroende för Håkan Juholt. Det längsta han kunde sträcka sig var att han har förtroende för verkställande utskottet. En tydligare markering får man leta efter.

Att Thomas Östros inte tillhör Juholts fanclub är väl i och för sig inte förvånande, men lägger man till diverse SMS och annat inser man att han inte är ensam i partiet om sin åsikt.

Socialdemokraternas vikande siffror bekräftas i alla opionsmätningar som presenteras, nu senast från Skop.

Man behöver alltså inte vara professor i statskunskap för att konstatera att det i dagsläget saknas en samlad opposition i Sverige.

Det betyder att det finns ett utmärkt läge för Alliansen och Moderaterna att ta nästa steg för att utveckla landet. Ett utmärkt läge för att positionera sig inför valet 2014 och mandatperioden därefter.

Att finanskris och problemen i södra Europa tarvar en försiktigt ekonomisk politik just nu betyder inte att det behöver vara brist på visioner.

Jag skulle vilja se tydligare signaler från firma Reinfeldt/Borg om vilka steg vi ska ta efter 2014.

Här kommer några tips:

•  Fortsatt sänkt skatt för löntagare och pensionärer. Vi får inte nöja oss med att (ibland) passerat Danmark som landet med högsta skattetrycket.

• Satsa på småföretagen. En uttalad målsättning måste vara att sänka arbetsgivaravgifterna för alla. Det är för dyrt att anställa idag.

• Anpassa maxtaxorna inom förskola och äldreomsorg till de förhållanden som faktiskt råder. Kommunerna måste få möjlighet till större kostnadstäckning via brukaravgifter. Denna anpassning görs lämpligen samordnat med skattesänkningarna.

•  Fortsätt utveckla grundskolan. Kanske det är dags för ett radikalt grepp som att slopa det långa sommarlovet, en kvarleva från bondesamhället. För att våra barn och ungdomar ska hänga med krävs förmodligen längre och fler skoldagar under läsåret.

Allt ska ju naturligtvis genomföras med en ekonomi i balans, men en tydlig färdriktning är jag övertygad stärker Alliansen för framtiden. Det kommer ju en tid, förr eller senare, efter Håkan Juholt.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, AB.

Andra bloggar om: politik, förtroende, Socialdemokraterna, Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Håkan Juholt, Moderaterna, visioner.

Borg och bankerna

Finansminister Anders Borg brukar inte skräda med orden när han talar om övervinster i banksektorn.

I sak håller jag med honom, bankerna kan inte ena dagen ta ut miljardvinster för att nästa dag komma med mössan i handen till Regeringen och be om stöd. I storbankernas fall vet de också att de kommer få stödet, eftersom de tillhör grundpelarna i det finansiella systemet.

Det Borg inte tidigare sagt, åtminstone inte offentligt, säger han idag.

” Jag tycker man som kund ska ställa krav på sin bank och är man inte nöjd med bankens agerande bör man naturligtvis byta bank.”

I grunden är en bank som vilket företag som helst som agerar på en marknad. Går det bra och kunderna är nöjda så kan man tjäna mycket pengar, vilket gynnar både medarbetare och ägare. 

Går det dåligt, tjänar man inga pengar och går i värsta fall i konkurs, vilket gör att medarbetarna förlorar sina jobb och ägarna sina pengar.

Så fungerar det i de flesta branscher på en öppen marknad. Är jag inte nöjd med en leverantör, då byter jag.

Det knepiga i det här fallet är att de flesta svenska bankkunder inte agerar på det sättet. En orsak kan säkert vara att det är ganska krångligt att byta. Är man multikund, med sparande, finansiella placeringar och kanske bolån så tar ett byte tid och kräver mycket energi.

Ändå hoppas jag att fler faktiskt följer Anders Borgs uppmaning, och byter bank om man inte är nöjd. Då får både ledning och ägare de signaler som säger, skärpning eller gå under. Det är så det ska fungera i första hand, inte med fler lagar som en del vänsterpolitiker skriker om.

Sedan måste regelverket för pensionsförsäkringar ändras så att man även där kan ta med sitt pensionssparande, utan förtida beskattning, och byta leverantör om man inte är nöjd.

Vilken bank jag har? Den enda storbank som ännu inte behövt gå med mössan i handen och be om offentligt stöd...

Relaterat: SvD, SvD, DN, DN, Exp, AB, AB.

Andra bloggar om politik, ekonomi, samhälle, banker, Anders Borg.

Pengar i plånboken skapar valfrihet

I gårdagens debatt kring Alliansens budgetproposition kritiserar oppositionen förslaget för att vara ensidigt inriktat på skattesänkningar. Man efterlyser ”satsningar på välfärden och infrastruktur”.

Vad oppositionen visar är en skrämmande brist på medvetenhet om vår omvärld. Vi har fortfarande ett av världens högsta skattetryck. Det kommer att behövas ett antal ytterligare jobbskatteavdrag innan vi ens lämnar topp 5 på den listan.

Det fina i kråksången är att det går så bra för Sverige att det finns utrymme även för andra reformer, men huvudbudskapet är fortfarande att det ska löna sig att jobba.

Det intressanta är att det saknas konkreta förslag från oppositionen annat än i allmänna ordalag: Välfärden, infrastrukturen eller jobbmatchning. Vem kan inte ställa upp på det?

Min åsikt är fortfarande att nästa stora reform bör vara att sänka arbetsgivaravgifterna. Det skulle verkligen skapa förutsättningar för framförallt småföretagen att anställa mer.

Ska jag vara helt ärlig finns det en del i budgeten som jag inte står bakom, sänkningen av restaurangmomsen. Det känns på något sätt fel att särbehandla en specifik bransch. Varför inte frisörer eller låssmeder?

Sedan får man hoppas att mer pengar i plånboken för pensionärer och de som jobbar, dämpar kraven i avtalsrörelsen så att inte inflationen drivs upp för mycket.

På det stora hela känns dock förslaget rätt. Håll i pengarna och stimulera arbete. Mer pengar i plånboken till människor skapar större valfrihet för den enskilde, vilket känns som rätt väg att gå.

Och nej, inga pengar till SAAB. Ska företaget överleva ska det ske på egna meriter, inte på konstgjord andning med våra skattepengar.

Relaterat: AB, AB, E24, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, Anders Borg, ekonomi, jobbskatteavdrag, arbetslinjen, vårbudgeten, Alliansen, SAAB.

Juholts nya team och slipsar

Nu börjar den nya (S)-ledarens nya team att formas. Det ser ut som att den Juholtska kvasten har sopat rejält.

Det nya mittfältet består av mer eller mindre helt okända människor. Visserligen var Veronika Palm ett namn som dök upp i partiledarspekulationerna, men hon är ändå i mångt och mycket ett oskrivet kort.

Frågan är om det är ett ”dreamteam” han skapar, eller ett klassisk socialdemokratiskt kompromissgäng där alla falanger och intresseområden inom partiet ska ha sitt?

Den nye ”Östros” gjorde debut ikväll i en TV-debatt mot Anders Borg. Man kan väl inte säga att han gjorde bort sig på något sätt, även om han mest malde på med ett inövat mantra om infrastruktur, jobb och barnfattigdom.

Däremot kan man bli lite orolig när man såg jämförelserna av herrarnas bakgrund. Tommy Waidelich har en bakgrund som brevbärare (!), det hade känts lite bättre om han åtminstone arbetat som postkassör...

En pikant liten detalj var att Waidelich bar en slips i ”alliansorange”, medan Borg bar en (S)-röd dito. Var det en subtil fredstrevare från båda sidor vi såg där?

Den nya gruppledaren, Carina Moberg, har tydligen suttit i Riksdagen sedan 1994, men hon har i alla fall inte satt några spår i mitt minne på dessa 16 år. Förhoppningsvis har hon gjort nytta i det tysta för sitt parti. Nu får hon till slut komma ut i rampljuset.

Nya eller inte, fräscha eller ej. Håkan Juholt får en tuff första tid, inte minst i sitt eget parti där färre än hälften av väljarna har förtroende för honom. En bättre start hade han nog önskat.

Relaterat: AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om politik, Anders Borg, Socialdemokraterna, Riksdagen, Tommy Waidelich, Håkan Juholt, Alliansen.

Ärligt, Anders Borg

Anders Borg orsakar i dag rabalder och spekulationer när han i en intervju säger att den dagen han slutar som finansminister blir den bästa i hans liv. Han ser uppdraget som finansminister ett ansvarsfullt och långsiktigt, men kanske inte alltid det roligaste.

I många fall skulle ett sådant uttalande göra att politikern ifråga förvandlades till en ”inte-person” eller en ”lame duck” som vi säger på nysvenska. Jämför perioden från det att Mona Sahlin aviserade sin avgång till idag. Vem har, ärligt talat, överhuvudtaget brytt sig om henne och hennes åsikt sedan dess?

Jag är övertygad om att så inte blir fallet med Anders Borg. I stället visar han att han är en människa av kött och blod som har känslor som alla vi andra. 

Svenska folket har lärt sig av Anders Borg, och Fredrik Reinfeldt, att även politiker med toppuppdrag kan vara vanliga människor som utför uppdrag därför att man vill påverka, ta ansvar och förändra, inte för att partiet kallar eller för att man inte kan något annat.

Jag skulle önska att fler kunde vara så öppna och ärliga med sina känslor som Anders Borg. Det kanske skulle underlätta rekryteringen till politiska uppdrag på både nationell och lokal nivå.

Han säger också att han kommer att sitta kvar hela denna period, vinna valet 2014 och fortsätta en bit in på nästa mandatperiod. Det är inte bara bra för Moderaterna och Alliansen, utan även bra för Sverige.

Foto ovan: Johan Ödman

Relaterat: DI, AB, AB, AB, AB, AB, DN, SvD, Exp.

Andra bloggar om politik, samhälle, Anders Borg, Moderaterna, Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin.

Ministertoppen

Firma Reinfeldt & Borg får fortsatt högt betyg i en undersökning om hur folket uppfattar regeringens arbete. På tredje plats hittar vi utrikesminister Carl Bildt.
Betygen överensstämmer f ö ganska bra med de betyg jag satte redan för 1,5 år sedan i två inlägg.

Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrson får sänkt betyg, sannolikt för att hon fått klä skott för den dåliga kommunikationen kring de nya sjukförsäkringsreglerna. Är det någon som är förvånad?

Sammantaget fortsätter regeringens betyg att stiga för andra året i rad vilket inte är illa mitt i en finanskris som infaller samtidigt som en lågkonjunktur.

Det betyder att folket ger högt betyg till de tre tyngsta och viktigaste statsråden!

Om man tänker sig en röd-grön kedja för att matcha denna trio känns Sahlin & Östros ganska givna, men vem skulle kunna bli utrikesminister? Aldrig Ohly eller någon annan från hans parti, troligen heller ingen miljöpartist utan kanske någon trotjänare som Sven-Erik Österberg, han sitter ju i alla fall i utrikesnämnden och är gruppledare för (S).

Oavsett vem det skulle bli känns det som att sätta ut Xavi, Iniesta och Messi mot Pontus Kåmark, Johan Mjällby och Chippen, inget om dem men deras tid är förbi sedan länge.

Fundera på det ett tag så inser du snart vad det kommande valet till stor del handlar om.

(Fotograf ovan: Pawel Flato)

Mina gamla betygsinlägg hittar du här och här.

Relaterat: DN, AB, SvD, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om Fredrik Reinfeldt, Anders Borg, Mona Sahlin, regeringen, val 2010, Xavi, Messi.

The bottom is nådd

Allt fler signaler tyder på att det nu bara finns en väg från rådande lågkonjunktur och finanskris, nämligen upp.
Igår var det Anders Borg som hittade positiva siffror, idag är det arbetslöshetssiffror från USA.

Det känns bra, det känns riktigt bra. Jag tror nämligen att positiva nyheter är en viktig del i arbetet för att ta oss ur krisen. Man ska inte underskatta de psykologiska effekterna.
Dessutom har vi också fått statistik som visar att de som har jobb och inte drabbats av varsel eller annat insett att de faktiskt har fått en hel del tillskott i kassan tack vare Alliansens jobbskatteavdrag. Nu börjar de våga konsumera vilket också det leder till en positiv rundsmörjning av ekonomin.

Nu har vi landat i det klassiska ”gasa-och-bromsa-samtidigt-läget” där det å ena sidan gäller att stimulera den försiktigt spirande ekonomin och å andra sidan fortsätta slimma utgiftskontot. En grannlaga uppgift. Jag har ännu inte sett den senaste skatteprognosen för Tyresö men misstänker att den inte är så munter.

Jag håller dock inte med Timbros Thomas Idergard som i en debattartikel igår hävdade att kommunerna lätt kan gå runt om man i princip lade ner kultur- och fritidssektorerna.
Redan de gamla romarna var klara över att folket behövde ”både bröd och skådespel” och så är det än idag om än i modernare form. Jag tror att vi kan klara av både och. En sak håller jag dock med om, vi ska inte subventionera vuxnas fritidsaktiviteter med skattepengar i form av aktivitetsbidrag!
Däremot kan man med förhållandevis små medel även i lågkonjunktur stimulera friluftslivet genom att exempelvis bygga motionsspår eller fixa belysningen på bra cykelvägar. Det gör vi i Tyresö och det kan fler göra!

Relaterat: AB, DN, SvD, SvD, SvD.

Andra bloggar om ekonomi,politik, Timbro, Tyresö, Anders Borg.

Anders Borg och Mikael Wiehe

När regeringen idag presenterade sin proposition för att möta den ekonomiska krisen ansluter sig Anders Borg till mitt förslag om skatte- och avgiftskredit. Det gläder mig att ha läsare från hela det politiska spektrat eftersom ju även Mikael Wiehe visat sig läsa denna blogg.

Skämt åsido så är det ett bra förslag och jag hoppas att man på finansdepartementet arbetar för en generell sänkning av just arbetsgivaravgifterna. Man kan tala om minskad byråkrati hit eller dit men det största hindret för att nyanställa är fortfarande den alltför höga tröskel som dessa avgifter skapar. Kan vi även få till en översyn av den gamla kolossen LAS så har vi undanröjt ytterligare ett hinder för inte minst de små tjänsteföretagens expansion.

Relaterat: DI, DN, DN, SvD, SvD, AB, AB.

Andra bloggar om politik, regeringen, jobb, ekonomi.

Talla var ordet sa Borg

Anders Borg uttalade sig efter Riksbankens rekordsänkning av styrräntan om hur han tycker att bankerna bör agera. Han ville återigen sätta tryck på bankerna att sänka räntorna för hushåll och företag. Anders Borg tycker inte ”att bankerna ska talla i godisskålen”. Med det menade han att bankerna inte ska pilla på godiset som Riksbanken serverar i form av räntesänkning, utan låta den komma målgruppen till del utan att någon skär emellan. Det är lite kul med nya uttryck i politiken, men vad menade han egentligen?

Jag är, liksom Anders Borg, uppväxt i Norrköping och så vitt jag kan minnas betydde (kanske snart det bevingade ordet) ”talla” även andra saker. Och det är saker jag absolut inte vill se bankerna göra i min godisskål...

Relaterat: SvD, DN, DN, AB.

Andra bloggar om reporänta, ränta, Anders Borg.