Lönelyft utan produktivitetsökningar – en ekonomisk härdsmälta

Många kommuner och regioner (landsting) vittnar om att de har problem med att få ekonomin att gå ihop. Kostnaderna ökar snabbare än intäkterna och många ekonomer kräver att staten ska öka anslagen till kommunerna så att de ska klara sitt välfärdsuppdrag.
Att öka intäkterna är nästan omöjligt. Det sätter utjämningssystemet och maxtaxan effektivt stopp för. Då återstår att sänka kostnaderna.

Den enskilt största kostnadsposten i en kommun och en region är den för personal. Förutom löner och pensioner så måste man även räkna in kostnader för lokaler, arbetskläder, datorer mm. I många kommuner har personalstyrkan tillåtits växa linjärt i takt med befolkningsökningen, utan att några stordriftsfördelar kunnat hämtas in. Förödande.

De senaste åren har vi dessutom sett ett lönerace för flera kategorier. Lärare, socionomer, sjuksköterskor och flera andra yrkesgrupper har haft en positiv löneglidning. D v s lönerna har ökat mer än vad avtalen mellan fack och arbetsgivare angett. Anledningen är i många fall brist på utbildad personal vilket gjort att man t ex som lärare tjänat på att byta arbetsgivare och då passat på att förhandla upp sin lön.

Det är här vi har en stor orsak till att många kommuner och regioner går på knäna ekonomiskt.

Under våren har flera yrkesgrupper i offentlig sektor på olika sätt protesterat mot att deras arbetsuppgifter blivit flera och mer krävande.
I privata näringslivet är det sedan länge en praxis att löneglidning måste finansieras med ökad produktivitet. Med andra ord, det finns inte utrymme för extra lönelyft om man inte producerar mer. Det är egentligen helt naturligt. Alternativet är neddragningar och i värsta fall konkurs.

Med risk för att ”svära i kyrkan”, den matematiska sanningen verkar inte offentlig anställda förstå. Eller också vill man inte förstå. Ofta används brukarna/patienterna/eleverna som argument varför ”det inte går” att effektivisera. Man glömmer då att även de är skattebetalare och att skattehöjningar inte är ett evigt ymnighetshorn.

Det handlar inte om att dessa yrkesgrupper inte gör ett bra jobb. Det handlar inte heller om att ifrågasätta kompetensen hos personalen i offentlig sektor. Det handlar om ekonomi.

För att komma tillrätta med de galopperande personalkostnaderna krävs alltså att produktiviteten ökar. Även i offentlig sektor. Det går att åstadkomma. Inte alltid genom att jobba snabbare utan oftare med att jobba smartare, använda ny teknik eller våga ifrågasätta gamla invanda rutiner.

Att det går har många privata företag visat under många år. Nu är det hög tid för för kommuner och regioner att följa det spåret.

Om vi inte klarar det, går vi mycket kärva tider till mötes.

Tyresö 2015-2018 – det här vill jag jobba för

Jag söker väljarnas fortsatta mandat för att fortsätta utveckla Tyresö på ett klimatsmart och ekonomiskt ansvarsfullt sätt. Tyresö ska vara ett attraktivt val för den som söker ett boende nära naturen med ett brett utbud av kultur- och fritidsaktiviteter.
Tyresö ska också vara en kommun där små och medelstora företag gärna etablerar sig.

Under mandatperioden vill jag särskilt arbeta för:

- En satsning för att öka folkhälsan i kommunen. Ett exempel skulle kunna vara att subventionera gymkort på dagtid till alla Tyresöbor + 70.
- Att utveckla Albyområdet till en mötesplats för alla åldrar året runt. Fler aktiviteter och bättre service, till exempel kanotuthyrning och glasskiosk vid badet på sommaren.

- Bättre tvärförbindelser med buss både inom Tyresö och till våra grannkommuner
- En fortsatt satsning på barn och ungdom med funktionsnedsättning. Den här gruppen har mycket hög prioritet för mig.
- Skapa fler spontanidrottsplatser i våra bostadsområden. Fler utegym och små konstgräsplaner (Bergfoten, Stimmet m fl) är exempel på det.

- En satsning på ridsporten där anläggningen behöver rustas för båda ryttare och hästar.
- Ett mer aktivt stöd till det småskaliga näringslivet. Jag vill att ett Näringslivsutskott eller liknande bildas så att kommunens duktiga företagare får en direktkanal till de lokala politikerna.
- Ett välskött och ekonomisk stabilt Tyresö Bostäder. Vi ska bygga fler hyresrätter utan att äventyra bolagets ekonomi.

- Att starta upp ett förändringsarbete i kommunens bibliotek. Jag tror att biblioteken kommer kunna spela en viktig roll som mötesplats och inspiratör för att få nya generationer att upptäcka litteraturens fantastiska värld. Då krävs mer aktivt och uppsökande arbete. Själva utlåningen kommer allt mer att skötas elektroniskt.
- Stoppa stenkrossen i Lindalen. Se ett separat förslag här.

- Att innehållet det kommande Kulturhuset i Tyresö Centrum föregås av ett brett rådslag där alla som vill får vara med och prioritera vad lokalerna ska innehålla.
- Utveckla Kulturskolan med större utbud. Gärna från externa aktörer. Exempelvis vill jag öppna upp för att flera privata dansakademier får erbjuda sin utbildning inom ramen för Kulturskolan.
- Att det unika projektet i Tyresö med Profilfritids ska permanentas för att ge barn och föräldrar ännu större valfrihet. Dessutom vill jag öka utbudet med t ex kulturföreningar av olika slag.

Dessutom vill jag fortsätta stödet till barn- och ungdomsidrotten genom en bibehållen nolltaxa för dessa grupper. Jag kommer aktivt motarbeta alla förslag att bygga tunnelbana till Tyresö.

Jag vill inte heller ha några skattehöjningar. Då får hellre vuxna betala lite mer för kommunala tjänster av olika slag.

Vill du se min valfilm? Klicka här.

Moderaternas och Alliansens framtidsprogram för Tyresö finns här.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN.

Andra bloggar om politik, samhälle, ansvar, ekonomi, Tyresö, kultur, idrott, val 2014, näringsliv, Lindalen, företag, folkhälsa, skatter, tunnelbana, stenkross, kollektivtrafik, Moderaterna.

Om avgifter i välfärden

Jag har tidigare skrivit inlägg om hur maxtaxan, som tillämpas i flera av våra välfärdstjänster, urholkas med följden att allt större del av kostnaderna måste finansieras via skattsedeln och allt mindre del av avgifter. Jag förespråkar också en höjning av maxtaxorna och tror, inte minst utifrån det sänkta skattetrycket, att de allra flesta skulle klara av en höjning utan problem.

I en intressant debattartikel beskriver Richard Murray, fd chefsekonom på Statskontoret, en utveckling där han ifrågasätter om inte en större del av välfärden skulle betalas med egenavgifter. Han skriver bl a att med ett större utbud så skulle fler arbetstillfällen kunna skapas som i sin tur leder till fler skatteintäkter.

Jag tycker att han är inne på rätt spår. Självklart ska vi ha en gemensamt finansierad och bra grundnivå för välfärden. Men samtidigt inser de flesta att kraven från oss brukare blir allt högre, och till allt räcker inte skattepengarna.

Min gamla farmor, exempelvis, som på 70-talet fick flytta in på ett ålderdomshem var nöjd bara att få slippa ett tungt arbete, ha ett eget rum och få lagad mat. Dagens äldre är, med all rätt, mycket mer krävande och står inte med mössan i handen. De vill ha stimulerande aktiviteter, kunna välja mat och få snabb och bra vård på sitt boende.

Det är på tiden att vi börjar våga diskutera vad den skattefinansierade välfärden ska innehålla och vad som den enskilde ska betala extra för. En sådan diskussion leder i bästa fall både till en ökad kvalitet och till nya arbetstillfällen om vakna entreprenörer får tillfälle att erbjuda en extra guldkant och ökat mervärde.

Ökar inte "klyftorna" då? Den repliken kommer som ett brev på posten från vänstern. Jag föredrar ordet skillnader. Jo, kanske, men det handlar inte om att sänka grundnivån, som alla har rätt till. Det handlar om att de som prioriterar ska kunna få lite extra, men då också betala extra för det.Valfrihet, kan man också säga.

Att i det här exemplet indignerat påstå att klyftorna ökar, är lika korkat som att gnälla för att flera hamnar under medianinkomsten om Ingvar Kamprad flyttar in i kommunen.

Relaterat: DN, DN, DN, SVT.

Andra bloggar om politik, samhälle, debatt, ekonomi, avgifter, skatter, Val 2014, maxtaxa, kommuner , välfärd.

Bra och dåligt om maxtaxan, KD

Göran Hägglund och Kristdemokraterna var först ut i Almedalen för i år. KD har länge balanserat på fyraprocentgränsen för att hänga kvar i Riksdagen och behöver nya profilfrågor.

Ett av de förslag som Hägglund lanserade var att minska barngrupperna i förskolan.  För att finansiera den reformen vill KD ge kommunerna möjlighet att höja maxtaxan. Det är ett bra förslag eftersom systemet har urholkats i många år, vilket innebär att den del av kostnaden som föräldrarna faktiskt betalar har minskat rejält.

Men att kommunerna genom förslaget inte skulle få en full kostnadstäckning skulle i så fall urholka systemet ännu mer.

Med tanke på de jobbskatteavdrag som införts under Alliansen, är det minsta man kan begära att KD:s förslag får möjlighet att bli helt finansierat utan att belasta kommunernas ekonomi mer. Detta är inte ett bra förslag.

KD är uppenbarligen för ett för ett femte jobbskatteavdrag. Det gillar jag, men tyvärr tror jag inte den frågan blir en valvinnare för partiet. Hägglund och co har nu mindre än ett år på sig att skapa en tydligare profil som kan attrahera en bredare väljarbas. Jag hoppas de lyckas, Alliansen behöver KD.

Till sist en fundering. Undra om inte ordet ”Krist” i partinamnet skrämmer bort väldigt många i ett sekulariserat Sverige? Man kan utgå från ett kristet perspektiv i sin samhällssyn utan att ha med det i namnet.

Relaterat: SvD, SvD, DN, DN, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, samhälle, KD, Kristdemokraterna , ekonomi, alliansen, Almedalen, Göran Hägglund, Almedalen 2013, Val 2014, maxtaxa, kommuner .

Fackfest - varför inte?

Fackförbundet SKTF firade sitt 75-årsjubiléum i helgen som gick. Fint värre var det också, Blå Hallen, trerätters och fina viner för de 800 inbjudna.

Kalaset gick på 4 miljoner och diverse PR-konsulter förfasas över slöseriet. Varför det? SKTF, som byter namn till Vision, är en medlemsorganisation och därmed är det såklart medlemmarna som ska avgöra saken.

Om man talar om skattemedel, såsom i en kommun kan den debatten möjligen vara mer befogad. 

Självklart ska man vara rädd om medborgarnas pengar, men å andra sidan måste man även i en kommun kunna ordna lustifikationer för sin personal.

Vi vill ju ha kompetent folk, och även om kanske ingen väljer en viss kommun för personalfesterna, så är sådana viktiga för vikänslan och ett litet plus vid nyrekryteringar.

Sedan behöver ju kanske inte varje kuvert kosta 5 000, men SKTF, förlåt Vision, kanske tycker det är värt det. De fick ju t ex gratisreklam för sitt nya namn på denna välbesökta blogg.

Kanske är det här liten en motvikt till debatten om feta VD-löner i lönerörelsen som startade idag?

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, Exp, AB.

Andra bloggar om facket, kommuner, SKTF, ekonomi, samhälle, funderingar, Vision.

Valuta för kommunalskatten

I nr 31 av tidningen Dagens Samhälle finns en intressant artikel om sambandet mellan anslagna resurser och hur nöjda medborgarna är med olika kommunala verksamheter.

Där konstaterar man att det inte finns någon självklar koppling mellan mer pengar och nöjdare kommuninnevånare. Man har jämfört fem områden och konstaterar att inom kultur och förskola oftast finns ett tydligt samband medan det för äldreomsorgen och grundskolan är mycket svagt och för gymnasieskolan finns det inget samband överhuvudtaget.
Tidningen har även tagit fram ett diagram som visar sambandet kostnad vs medborgarbetyg för kulturområdet.

Detta ger ytterligare en känga till socialdemokraterna i Tyresö som svartmålar skolan och vill lösa alla problem de säger sig upptäckt genom att anslå mer pengar till allt och alla utan att berätta om hur finansieringen ska ske.
Självklart betyder inte det här att allt inom Tyresös skolor är perfekt utan att det handlar om långsiktigt och tålamodiskt förbättringsarbete där ökade anslag inte alls har den betydelse man kan förledas att tro.

När det gäller kulturen i Tyresö är medborgarna att gratulera. Jag har jämfört medborgarnas betyg med kostnaden per innevånare och utgått från att höga betyg till så låga kostnader som möjligt är det optimala. Då hamnar Tyresö på tredje plats bland 84 deltagande kommuner. Inte illa! Det betyder att medborgarna i Tyresö verkligen får valuta för sina skattepengar.

Läs tabellen i Dagens Samhälle.

Relaterat: DN, SvD.

Tidigare blogginlägg i samma ämne.

Andra bloggar om Tyresö.