Dysfunktionella familjer

För några dagar sedan dök det upp en bild i mitt flöde på Facebook, som berättade att det kan bli en fortsättning på en av mina absoluta favoriter bland TV-serier. ”Married with children”, eller på svenska, ”Våra värsta år”.

För de som möjligen inte känner till serien så handlar den om en dysfunktionell amerikansk familj där det i princip skämtas om allt, inklusive sex och religion. Arbetsnamnet när den startades upp var ”Far from Cosby”.

Familjen Bundy (döpta efter massmördaren Ted…) består av pappa Al, misslyckad skoförsäljare och mansgris, vars enda merit i livet består i att han gjort fyra touchdowns i en match på high school i sin ungdom, vilket han tjatar om i det oändliga.

Mamma Peggy har aldrig haft ett riktigt jobb och ägnar dagarna till att röka och handla från TV-shop.

Dottern Kelly är urtypen för en dum blondin som har framgång hos killarna, men knappast i skolan. Sonen Bud (döpt efter ölet Budweiser), slutligen, vill nå framgång hos tjejerna, men misslyckas ständigt och hånas av sin familj för det.

Att säga att en familj eller relation är dysfunktionell är detsamma som att säga att den inte fungerar.

Kanske är jag inte helt neutral, men i samband med denna nyhet kommer mina tankar osökt in på den rödgröna regeringen.

Betraktar man de fyra tyngsta namnen så är det uppenbart att det är en ”familj” som inte fungerar.

Det ena av Miljöpartiets språkrör talar i valrörelsen om att han minsann kan förändra svensk skola på 100 dagar. Det enda som hänt är att han spelat in en film, där han talar till skolpersonalen som de vore barn.

Det andra språkröret, förutom att hon bottenmålar sin båt med giftig färg, drar jämförelser mellan historiskt vidriga och systematiska förintelseläger och tragiska flyktingöden på Medelhavet.

Utrikesministern, den socialdemokratiska rockstjärnan som skulle ”frälsa” rörelsen bara hon kom hem, lyckas med konststycket att göra sig osams med båda sidorna i frågan om Palestina.

Statsministern, som inte minst, har till uppgift att samordna regeringens arbete lyckas uppenbarligen inte, ens utåt sett, få alla att dra åt samma håll.

Den senaste veckans opinionsundersökningar visar att väljarna också har uppfattat regeringens dysfunktionalitet, även om det finns några få undantag i Ygeman och Hultqvist, och straffar främst Socialdemokraterna för det.

Det ser ut som en tanke, men när vi om 10 år ser bakåt och betraktar regeringen Löfven, kanske just ”Våra värsta år” passar utmärkt som betyg på den här regeringsperioden.

Andra bloggar om politik, Stefan Löfven, Åsa Romson, Gustav Fridolin, Miljöpartiet, regeringen, Margot Wallström, Socialdemokraterna, funderingar, Al Bundy, samhälle, framtiden, Facebook.

Kulturens Ebberöds Bank

För några veckor sedan var jag, vilket blivit en fin tradition, och betittade Vårsalongen på Liljevalchs Konsthall.
Efter höstens val, har den nya majoriteten i Stockholms Stad, i ivern att göra ”konsten tillgänglig för alla”, sänkt entréavgiften till tio kronor. Ja, du läste rätt. Tio (10) kronor kostar det för vuxna att gå in på Liljevalchs.

Vad man i sin iver att tillgängliggöra konsten inte tänkte på är att tio kronor måste vara rena förlustaffären. Ur ekonomiskt perspektiv vore i så fall bättre att ha helt fri entré.

Om man utgår ifrån att hälften av besökarna betalar med kort och andra hälften kontant, drar Liljevalchs på sig en mängd kostnader. Kortavgifter, avgifter för kortterminaler, kostnad för att hantera de mynt som kommer in och, den största kostnaden av alla, lönekostnaden till de medarbetare som ska sitta och ta emot dessa småpengar och kortbetalningar.

Det är så dumt att man blir mörkrädd. Tyvärr kanske det är symptomatiskt med hur oansvarigt många rödgröna politiker handskas med våra skattepengar.
Vårt samhälle är fullt av olika tjänster som helt eller delvis finansieras med skattemedel. Det är oftast bra och nödvändigt i ett välfärdssamhälle. Men varför subventionera vuxnas fritidsintressen till nära nog 100 %?

Min övertygelse är att om man får betala en del av den faktiska kostnaden så är man som medborgare noggrannare med sina val. Vissa vill lägga sina pengar på ishockeymatcher, några på teaterföreställningar och några på konstutställningar. Jag är absolut för att barn och ungdom ska ges möjlighet till ett brett utbud av kultur i alla dess former med hjälp av subventioner. Men de allra flesta vuxna kan faktiskt betala en del själva.

 Har man då nått sitt syfte att tillgängliggöra konsten för flera? Svårt att avgöra såklart, men när jag var på Liljevalchs så bestod besökarna av de vanliga grupperna med konstintresserade vad jag kunde se. De tackar naturligtvis för sponsringen och kan lägga de insparade entrépengarna på ett extra glas vin till lunchen på Blå Porten.

Den rödgröna regeringen har ju också den aviserat att man, trots att besökarantalet inte minskat, vill ta bort entréavgifterna till de statliga muséerna.
Om man ska raljera lite, så blir det fler sponsrade vinglas för de redan konstintresserade stockholmarna, som skattebetalarna i Grycksbo, Arvika och Ängelholm får betala…

Andra bloggar om kulturpolitik, samhälle, kultur, , ekonomi, konst, skatter, Liljevalchs, bidrag, Stockholm, funderingar, trams, vår, museum, regeringen.

Ny färgkombination

Utrikesminister Carl Bildt myntade under sin tid som statsminister, det numera bevingade uttrycket ”den röd-gröna röran”

I samband med Riksdagens behandling av anslaget för 2011 till regeringskansliet fälldes Alliansens förslag av en ny färgkombination, enligt Bildt på sin blogg, den ”rödgrönsvarta majoriteten". Med det avser han såklart när de rödgröna gör gemensam sak med SD och på så sätt skapar en majoritet.

Det intressanta var att Alliansen var beredd att gå de rödgröna till mötes i budgeten för 2011, men ville inte sänka ramen för kommande år. De möttes av kalla handen. Undrar om den kalla handen glömt bort allt snack i valrörelsen om samarbete med SD?

Kanske blir även det här uttrycket bevingat (även om det inte alls är så klatschigt), men själv hoppas jag slippa höra det igen. Något säger mig att detta gäller även för de rödgrönas väljare...

Relaterat: AB, AB, Exp, Exp, Exp, DN, DN, SvD.

Andra bloggar om politik, rödgröna, SD, Alliansen, Carl Bildt, Regeringen.

Skenäktenskapet är över

Så kommer då beskedet, som legat i luften ända sedan de rödgrönas valförlust, det rödgröna samarbetet ”tar en paus”. I ett försök att återta något slag initiativ ger Mona Sahlin beskedet till folket.

Sanningen är ju att Miljöpartiet i praktiken redan har flyttat ut och lämnat fru Sahlin ensam med Lars Ohly.

Det är heller inte konstigt att det är Miljöpartiet som framstår som den part som lämnat in ansökan om äktenskapsskillnad. Efter att ha blivit lovade att äntra den äktenskapliga sängen med Socialdemokraterna märkte de till sin förvåning efter en tid att de hade gift sig med en bigamist. Visserligen en bigamist som tvingats till att ta ytterligare en partner av vänsterkrafterna i partiet, men ändå.

Ändå höll MP färgen genom hela valrörelsen, förmodligen med den möjliga maktens sötma som dämpande drog för att inte känna sig alltför besvikna över (S) uppenbara äktenskapsbrott.

När nu ”de unga tre” går skilda vägar är det med stor skillnad på spänsten i stegen. 

MP kan efter sin valframgång gå vidare och i vissa fall få genomslag för sin politik i samarbete med Alliansen.

Socialdemokraterna talar om ”förnyelse” och kan möjligen också de göra vissa uppgörelser med regeringen. Hur den där förnyelsen sedan ska se ut med samma gamla människor, utan några uppenbara påläggskalvar, kan man ju undra, men det är ju deras problem.

Vänsterpartiet, med en trött gammal kommunist vid spakarna, riskerar att hamna i glömskans arkiv eller åtminstone även i praktiken bli ett marginalparti, utan egentligt inflytande, precis som SD.

Relaterat: AB, AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, rödgröna, Socialdemokraterna, Alliansen, Miljöpartiet, Vänsterpartiet, Val 2010, Regeringen.

Utgångspunkten är skillnaden

I valrörelsen diskuteras om det är jobblinje mot bidragslinje som är den stora skillnaden mellan blocken. Det är det förvisso, men jag tycker att vi ofta glömmer en annan vattendelare.

Inom Alliansen, och inte minst hos oss Moderater, har vi en annan utgångspunkt när vi betraktar samhället och människorna som lever där.

Vi vill forma ett samhälle där man utgår från att normalläget är att människorna vill jobba, vill göra rätt för sig och vill bestämma om sina egna liv i största möjliga utsträckning. Då måste också lagar, regelverk och samhällsbygge bygga på just detta och inget annat.

Att vi sedan ska ha ett skyddsnät för de som från en tid till en annan behöver en hjälpande hand är självklart, men samhällsbygget kan inte ha den utgångspunkten. Det är en stor skillnad mellan blocken.

Relaterat: AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp.

Andra bloggar om val 2010, rödgröna, politik, Alliansen, Sverige, funderingar, Moderaterna.

Om en vecka vet vi

**Om det fortfarande ska löna sig att arbeta i Sverige.

**Om den svenska skolan ska bygga på kunskap eller flum.

**Om Stockholmstrafiken ska förbättras med både Förbifart Stockholm och utbyggd kollektivtrafik.

**Om brottslingar ska sitta av sina straff eller släppas ut i förtid.

**Om Tyresö ska få chansen att bli den mest attraktiva kommunen i Stockholmsregionen.

**Om valfriheten för de äldre kommer öka eller minska.

**Om Tyresöbornas skattepengar även fortsättningsvis kommer användas på ett ansvarsfullt sätt.

Om en vecka, då vet vi...

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, Fredrik Reinfeldt, val 2010, jobb, Moderaterna, Alliansen, funderingar, arbetslinjen, Tyresö.

En röst på Maria Wetterstrand är en röst på Mona Sahlin

I riksdagsvalet har som bekant Miljöpartiet ett samarbete med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet. Jag har fortfarande respekt för Maria Wetterstrand, som verkar vara en kunnig och kompetent politiker. Att hon dessutom föryngrar politiken är ju också bra.

Problemet är, och det är inget litet problem, att en röst på Maria Wetterstrand är en röst på Mona Sahlin och dessutom en röst på kommunisten Lars Ohly. Hur stort inflytande tror ni att MP skulle få i en rödgrön regering där sosseriet är mer än dubbelt så stora? Hur många eftergifter till tågmästare Ohly kommer MP att få göra?

Ett intressant uttalande i kvällens TV-utfrågning var att de vill avskaffa RUT-avdraget för att istället satsa på fler lärare och mer personal i vården. Hur tänkte hon då?

Menar hon att de kvinnor med invandrarbakgrund som fått arbete via RUT ska börja jobba som lärare? Sanningen är att många av dessa kvinnor snabbt kommer att hamna tillbaka i arbetslöshet. Ett sätt att vilseföra väljarna alltså.

Hur är det då i Tyresö? Är en röst på Miljöpartiet en röst på Socialdemokraterna? Nej det är det inte! På vårens sista möte i Kommunfullmäktige berättade sensationellt ett av de lokala språkrören att det inte finns någon samlad sådan! Opposition alltså! Det betyder att en röst på Miljöpartiet i Tyresö är att köpa grisen i säcken. Visserligen en ekologisk och glad gris, men ändå!

Uppenbarligen vill Miljöpartiet hålla alla dörrar öppna och vill ha mer inflytande i Tyresö. Frågan är vilka dörrar som är öppna? Den enda dörr jag kan se som öppen är ju ändå hos (S). Om Vänsterpartiet i Tyresö överhuvudtaget har någon dörr vet jag faktiskt inte.

Det jag vet är att en röst på Moderaterna i Tyresö är en röst på fortsatt försiktig utbyggnad av kommunen, fortsatt satsning på skolan och ett klimatarbete med ekonomin under kontroll. Vi vill ha ditt förtroende att leda Alliansen i ytterligare fyra år och göra Tyresö ännu trivsammare och ännu tryggare.

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp, Exp.

Andra bloggar om politik, rödgröna, RUT, Alliansen, Miljöpartiet, Tyresö, Val 2010, Maria Wetterstrand.

Politik i TV

Ikväll har jag ägnat 1,5 timmar till att se två olika program på SVT som handlade om valet, men med helt olika teman.

Först ut var en partiledarutfrågning om skolan som faktiskt inte blev det munhuggeri man kunde ha misstänkt. Debatten blev faktiskt ganska upplysande och stämningen, även mellan blocken, förhållandevis god. Äran för detta ska helt och hållet gå till den utmärkte debattledaren Natanael Derwinger.

De rödgröna gjorde sitt bästa för att dölja sina oenigheter inom områden som friskolor och när och om eleverna ska få betyg. I sanningens namn fanns några frågor som även Alliansens partier var oeniga om, exempelvis lag om burkaförbud och återförstatligande av skolan där Folkpartiet står ensamma.

Lite kul var det att någon PR-strateg drillat de rödgröna så att varje gång Mona Sahlin hade ordet stod Maria Wetterstrand bredvid och nickade instämmande vad hon än sa. Allt för att framstå som ett enigt team.

Den enda gången det hettade till var när Mona Sahlin anklagade Jan Björklund för att tillämpa konfrontationstaktik i skolfrågor.

Intressant, i Tyresö är det (S) som står för konfrontationen med sitt smutskastande av skolorna och deras resultat i kommunen, inte Folkpartiet.

Det andra programmet var ett satirprogram med namnet Elfte Timmen. Huvudnumret där var såklart Lars Ohlys klavertramp kring bröstpumpar. Roligaste inslaget var när en ”reporter” intervjuade personal på ett apotek om hur försäljningen av bröstpumpar gått upp sedan igår och när personalen förnekade detta konstaterade att ”den svarta marknaden för bröstpumpar är gigantisk”.

I övrigt tyckte jag nog att ambitionen fanns att göra något bra, men att programmet inte riktigt lyfte. Kanske behöver man några dagar till, vi får väl se.

Däremot undrar jag om SVT inte har något annan programledare att hyra in än ständigt denne Peter Settman? Att han sedan får sitt gamla bolag att producera serien kan man bara gratulera honom till, men förnyelse efterlyses SVT!

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB, Exp, Exp, Exp.

Andra bloggar om skolan, rödgröna, utbildning, Alliansen, TV, Tyresö, Val 2010, Lars Ohly, politik.

Jag kan gärna vänta...

På en rödgrön regering. Till att börja med fyra år till, men gärna längre.

Med att urholka arbetslinjen med fler och högre bidrag.

Med att ta hem de svenska soldaterna från Afghanistan till afghanerna själva kan styra landet och talibanerna inte längre vill föra tillbaka det sargade landet till medeltiden.

Något år till på nästa steg i jobbskatteavdraget till de välskötta offentliga finanserna ger utrymmet.

Till efter den 19e september med att utforma en lokal politik i Tyresö för kunskap och teknikutveckling i skolan. Men det förutsätter också fortsatt förtroende för Alliansen.

På att ge Miljöpartiet ökat inflytande i Tyresö. Ekonomiskt moras kommer att bli följden i så fall och sådant väntar man gärna minst fyra år på.

På att RUT ska avskaffas så att fler kvinnor med invandrarbakgrund hinner skaffa sig en plattform på arbetsmarknaden.

På att låta skattemiljarderna rulla till alla utom de som jobbar och faktiskt betalar in pengarna.

På att få en kommunist i regeringen.

Relaterat: Exp, Exp, Exp, AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om ekonomi, rödgröna, skatter, Alliansen, Miljöpartiet, Tyresö, Val 2010.

Jobbskattefunderingar

I valdebatten hör man ofta rödgröna politiker tala om att ”Alliansen minsann gett mer till höginkomsttagarna och gjort de rika rikare”.

Räknar man i kronor så stämmer det, men väljer man procent av lönen så har ett vårdbiträde fått mer än dubbelt så stor skattesänkning som en VD via jobbskatteavdraget.

Det jag tycker glöms bort i debatten är framförallt tre saker:

1) Varför har vissa människor högre lön än andra? I de flesta fallen beror det på att man har skaffat sig en hög kompetens genom långa och tuffa studier. Detta innebär oftast höga avbetalningar på studielån och att man, i livslön räknat, många gånger hinner passera 50-årsstrecket innan man är ikapp den som börjat jobba direkt efter gymnasiet.

Är det då inte rättvist? Vill vi att människor ska utbilda sig? Vill vi att landet ska kunna dra nytta av duktiga människor?

Alla behövs, även kompetenta människor, och då måste det löna sig att plugga och ligga i. Man ”blir” inte bara höginkomsttagare sådär helt apropå. De rödgrönas retorik vill få oss att tro att de flesta med förmögenhet och hög lön ärvt dessa. Så var det kanske för 100 år sedan men inte nu.

2) Den andel av lönen som de s k ”rika” betalar av sin lön ligger fortfarande skyhögt över genomsnittet. Det får man inte glömma bort.

3) Det får inte vara fult att ha hög lön. Om Zlatan eller Foppa får ett kontrakt som ger dem flera miljoner per månad betraktas de som hjältar och Lars Ohly vill t o m sänka skatten för fotbollsproffs.

Om en entreprenör lyckas bra och bygger upp en rörelse, skapar arbetstillfällen och inkomster för samhället, och efter många slitsamma år drar sig tillbaka är hon/han minst lika stor hjälte som Foppa och Zlatan och borde behandlas därefter. Så är det tyvärr inte alltid.

I föregångslandet Sverige är det tillåtet att bli rik eller få en hög lön!

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, AB, AB, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om ekonomi, rödgröna, skatter, Alliansen, Sverige, funderingar.

Skatteretorik

I valrörelsen går det snart inte en dag utan ett eller annat ”utspel” om skatter. Intressant är hur man formulerar sig, inte minst när det gäller pensionärerna.

De rödgröna envisas till exempel med att kalla skillnaden i beskattning mellan de som arbetar och pensionärerna för ”pensionärsskatt”. Sanningen är ju, som de flesta vet, att pensionärerna ännu inte fått lika stora skattesänkningar som löntagarna.

Det kan såklart tyckas orättvist men samtidigt är politik många gånger att prioritera.

Jobbskatteavdraget ger exempelvis en lärare med 25 000 kronor i månadslön 20 500 kronor netto mer per år i plånboken idag jämfört med 2006. Och det inkluderar förändringar i avgiften till A-kassan som alla talar om.

Alliansen har för att säkra jobblinjen tvingats prioritera jobbskatteavdraget framför att sänka skatten för pensionärerna. Detta ger nu resultat i välskötta statsfinanser som i sin tur ger utrymme även för skattesänkningar för pensionärerna.

Därför känns det extra bra när vi nu kan konstatera att ifall Alliansen får fortsatt förtroende att styra landet så kommer det avsättas ytterligare 2,5 miljarder, alltså sammanlagt 7,5 miljarder till fortsatta skattesänkningar för landets pensionärer.

Att PRO tycker det är för lite och för sent kan väl inte förvåna någon. Att PRO skulle tycka något de borgerliga partierna inför är nog lika osannolikt som att LO skulle erbjuda Anders Borg jobbet som chefsekonom eller att Wanja Lundby Wedin skulle bjuda Fredrik Reinfeldt på kräftskiva i sin lyxvåning. Att pensionärer har andra förmåner som till exempel billigare kollektivtrafik talar PRO dessutom väldigt tyst om.

Bortsett från en grupp pensionärer som har låg eller ingen ATP har de flesta pensionärer det riktigt bra i Sverige. Därmed inte sagt att det inte kan bli bättre.

Det som gläder mig är att jag bara den senaste veckan mött flera pensionärer som sagt sig ha full förståelse för den turordningen som regeringen valt.

Som en dam sade i valstugan: "Det är ju extra viktigt att det finns folk som arbetar och vill arbeta, vem ska annars hjälpa oss när vi så småningom behöver vård och omsorg?"

Har du förresten tänkt på hur ordvalet i debatten förändrats de senaste fyra åren? Vem trodde att man skulle få höra de rödgröna var och varannan dag överhuvudtaget använda ordet skattesänkning? Tack för det, Alliansen!

Här kan du kolla hur mycket mer du själv fått i plånboken sedan 2006.

Relaterat: SvD, SvD, DN, DN, AB, Exp, Exp.

Andra bloggar om ekonomi, rödgröna, skatter, Alliansen, pensionärer, PRO.

Rödgröna lärare

Sossarna fick sälja bort ett betygsår för att få med sig Lars Ohly i något slags gemensamt skolutspel i Almedalen. Det skiljer alltså ett år till Alliansen som vill ge betyg från år 6. Förmodligen ett helt avgörande år för valutgången...

Utöver detta vill de rödgröna öka lärartätheten till 9 lärare per 100 elever. Detta ska finansieras via de berömda ”välfärdsmiljarderna”. Som en lokalpolitiker som känner stort ansvar för Tyresös skattebetalares pengar ställer man sig då såklart frågan: Vad händer när miljarderna tar slut?

Om kommunerna ska anställa många fler lärare så ska ju ”någon” betala deras löner när de många miljarderna tar slut. Oj, tänkte inte på det, då har ju valet redan varit...

Att seriöst försöka ge skolan och förskolan ökade resurser gör man bäst genom att stegvis skapa utrymme i den kommunala budgeten genom effektiviseringar och nya arbetssätt, inte genom engångsbidrag där någon annan senare får ta över betalningsansvaret.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, AB, Exp.

Andra bloggar om politik, Tyresö, rödgröna, Val 2010, skolan, Almedalen, Alliansen.

Råttorna lämnar skeppet

Eller ska vi kanske säga ”Överråttan”? Oppositionslandstingsrådet i Stockholm, (vilket långt visitkort han måste ha..) Ilja Batljan, har fått ett toppjobb inom WHO. Kul för honom, mindre kul för Socialdemokraterna. Han tillträdde ju precis nyligen och man kan anta att partiet tagit honom för att man uppfattat att han gjort ett bra jobb i Nynäshamn.

Han säger till DN att han bara tar jobbet om hans parti förlorar valet i september. Vad ger det för signaler till hans egna partikompisar och till väljarna? Att han benhårt tror på valvinst i Stockholms Län? Knappast!

Jag tar det som att han redan gett upp valet och ser om sitt eget hus. Mänskligt? Ja kanske, men inte så smart möjligen. Han tillhör ju inte mitt parti, så jag gråter inte men skulle något liknande ske med en Moderat skulle i alla fall jag se det som ett djupt svek.

För det kan väl inte vara så att han, som sagt sig vilja ha blocköverskridande överenskommelser, redan insett att den rödgröna grupperingen inte kommer att gå att hålla samman oavsett hur valet går? Och vad säger fru Sahlin?

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, AB, Exp.

Andra bloggar om politik, Stockholm, Mona Sahlin, Val 2010, rödgröna, Socialdemokraterna.

Rödgrön jobbpolitik

De rödgröna partiledarna skriver med många ord idag på DN Debatt hur de vill skapa jobb i framtiden. Jag skriver framtiden för det står inte ett ljud om när eller hur de s k satsningarna ska finansieras. Däremot är man snabb att anklaga Alliansen för ofinansierade skattesänkningar.

Vad har de då att komma med? Några exempel:

Investera i infrastruktur. Är det därför man skjuter byggandet av Förbifart Stockholm flera år framåt med en idiotisk folkomröstning?

Investera i välfärden. 12 miljarder till nya jobb inom vård, skola och omsorg. Jaså, och vem ska betala lönerna när miljarderna tar slut? Kanske skattebetalarna i kommun och landsting?

Investera i en rivstart för Sveriges unga. Förslaget innehåller bland annat avskaffandet av det s k aktivitetsförbudet. I och för sig ett bra förslag, det enda man ”glömmer” är att Socialdemokraterna införde det från början genom de två arbetsmarknadspolitiska åtgärderna kommunala ungdomsprogrammet och ungdomsgarantin, från1995 och 1998. Förbudet innebar att aktivitet endast kunde ges till ungdomar tidigast efter 90 dagar. Kort minne?

Folk kommer inte att arbeta mer om skatten sänks ytterligare tolkar man sin undersökning. De ”glömmer” en viktig grupp som är en annan viktig måltavla för skattesänkningar på arbete, de som inte har något jobb. Skattesänkningarna ska ju även tjäna som morot för dem. Undrar hur den gruppen skulle ha svarat?

Ohly vill ju i alla fall sänka skatten för en grupp, fotbollsspelare, alltid något...

Sanningen är att denna debattartikel inte besvarar särskilt många frågor utan skapar ännu större osäkerhet på vad detta vänsterexperiment vill och tycker.

Relaterat: DN, DN, DN, AB, AB, Nya Moderaterna, Exp.

Andra bloggar om politik, ekonomi, skatter, Val 2010, vänsterexperimentet, Socialdemokraterna, Alliansen.

Rödgrön skattematematik

10 personer går dagligen ut för att äta middag. Notan blir 1000 kr. Notan delas på samma sätt som skatt betalas: De första fyra, de fattigaste, betalar ingenting. Den 5:e betalar 10 kr, den 6:e betalar 30 kr, den 7:e 70 kr, den 8:e 120 kr, den 9:e 180 kr och den 10:e personen, den rikaste, betalar 590 kr.

De 10 åt middag på restaurangen varje dag, nöjda med uppgörelsen. Tills en dag, då ägaren till restaurangen gav dem rabatt."Ni är så bra kunder, jag ger 200 kr rabatt på era middagar." Middag för 10 kostar nu 800 kr. Man ville fortfarande betala middagen som skatter betalas. De första 4 påverkades inte, de fick fortsätta att äta gratis.

Hur skulle de dela upp rabatten på 200 kr så att alla skulle få sin del? De insåg att 200 kr delat med 6 blir 33,33 kr. Men drog de bort det från varje persons andel skulle den 5:e och 6:e personen få betalt för att äta. Restaurangägaren föreslog att det vore rättvist att reducera varje persons nota proportionellt. Han räknade ut de belopp varje person skulle betala.

Resultatet blev att även den 5: e personen fick äta gratis. Den 6:e fick betala 20 kr, den 7:e betalade 50 kr, den 8:e 90 kr och den 9:e 120 kr. Den 10:e personen betalade 520 kr istället för tidigare 590 kr. Alla fick därmed lägre pris än tidigare och de 4 första fick fortsätta äta gratis.
Utanför restaurangen började de jämföra vad de sparat.

"Jag tjänade bara en tia av rabattens 200 kr," började den 6:e personen. Han pekade på den 10:e personen, "men han tjänade 70!" "Det är orättvist att han fick sju gånger så mycket som jag!" "Det är sant!" skrek den 7:e personen."Varför ska han få 70 kr tillbaka när jag bara fick 20? De rika ska alltid få det bättre!"

De 9 personerna skällde på den 10:e och kallade honom för utsugare som tog brödet ur de fattigas munnar. Nästa kväll kom inte den 10:e personen till middagen. Skönt tyckte de andra 9, satte sig ner och åt. När de skulle betala notan upptäckte de något viktigt. Det fattades 520 kr.

Tack till min partikompis Andreas för inspelet!

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Exp.

Andra bloggar om politik, ekonomi, skatter, Val 2010, vänsterexperimentet, rödgröna, Miljöpartiet.

Åtta månader till valet

Imorgon är det exakt åtta månader kvar till valet. Opinionsmätningarna kommer att dugga lika tätt som regnet över de brittiska öarna. Man ska ju ta dessa med flera nypor salt men det är alltid spännande att spekulera.

Den senaste undersökningen visar onekligen på ett knepigt scenario där Centerpartiet, KD och Vänsterpartiet alla tre åker ur Riksdagen och Sverigedemokraterna tar sig in.
I ett sådant läge blir de senare troligen vågmästare och eftersom båda blocken tydligt uttalat att de inte kommer att regera med stöd av SD hamnar politiken i limbo.

Då kan man ju ställa sig frågan om vad som är att ta ansvar för landet? Är det att försöka regera som minoritetsregering vilket (S) gjort under många år, eller är det att av rädsla för den svekdebatt som otvivelaktigt kommer i detta läge inte göra någonting, med politiskt kaos som resultat?

Jag tror inte ett nyval är den rätta vägen, risken är istället att SD får någon slags martyrstämpel och blir de som tjänar på processen.

Nej, jag tror att det bästa och mest ansvarsfulla är att det block som får flest mandat helt enkelt får lägga fram ett förslag utan några som helst ”förhandlingar” med eller eftergifter till SD. Om de då väljer att fälla den tilltänkta regeringen får det stå för dem och slår i så fall bara tillbaka mot dem själva. Dessutom borde det minsta ”blocket” kanske respektera valresultatet och inte tillsammans med SD fälla en ny regering vilket då kan tolkas som ett samarbete i tysthet.

Förhoppningsvis kommer detta inte att inträffa och jag hoppas att både mitt parti och andra vågar ta debatten med SD och syna hela politiken i sömmarna. Har de överhuvudtaget några realistiska åsikter om övriga samhällsfrågor? Sjukvård, infrastruktur, skola, äldreomsorg, listan kan göras hur lång som helst.

Det är mycket viktigt att de som kan tänka sig en röst på SD också inser vad som ingår i hela paketet. Om jag köper en bil vill jag ju veta vad som ingår förutom färgen på karossen, eller hur?

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN, AB.

Andra bloggar om Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin, Alliansen, val 2010, Sverigedemokraterna, politik.

Tvåpartisystem II

I och med bildandet av ännu en politisk allians i svensk politik, den röd-gröna, är det många som anser att Sverige i praktiken fått ett tvåpartisystem. Det skulle enligt en del innebära att det blir svårare för SD att ta sig in i riksdagen men även att den politiska debatten tappar flera nyanser.
Som jag skrivit tidigare, så tycker jag att det är alldeles utmärkt att vi ser ut att få ytterligare ett regeringsalternativ där s a s spelartruppen är uttagen i förväg. Det behöver inte betyda att de enskilda partierna lägger sig platt i debatten, valresultatet kommer ju att avgöra styrkeförhållandet inom det vinnande laget. Att på det här sättet ge väljarna en tydligare innehållsdeklaration innan man fattar sitt beslut är ju utmärkt.

För att tala bildspråk så kan man likna S/V/Mp vid en vegetarisk maträtt där väljarna nu kan avgöra om den ska innehålla mest röd eller grön paprika och inte bara en salig röra (!).
Alliansen skulle då kunna liknas vid en pizza där väljarna avgör om det ska vara mest oxfilé, hummer, kalvfärs eller salami som fyllning och inte en Calzone med okänd fyllning.


Relaterat: SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, AB, AB.

Andra bloggar om Alliansen, de rödgröna, val 2010.