tisdag 30 september 2014

Första offret för förbundskraven

Det ser mörkt ut för fotbollsklubben Ängelholm i Superettan. De har stora ekonomiska problem, och igår sa en enig kommunstyrelse i Ängelholm nej till bidrag och lån.

Säkerligen ett svårt beslut, men helt riktigt. Elitidrotten måste kunna stå på egna ekonomiska ben. Skattebetalarnas pengar ska inte användas för att finansiera vuxna elitidrottare, tycker jag.

En av orsakerna till den ekonomiska krisen är de krav som Svenska Fotbollförbundet ställer på klubbarnas arenor. Ängelholms hemmaplan klarar inte dessa och som en följd har man fått spela sina hemmamatcher i Helsingborg, vilket gett stora underskott i kassan. Till slut har ju visserligen kommunen faktiskt antagit en plan för upprustning som gett ”dispens”, men uppenbarligen för sent.

Jag har tidigare skrivit om dessa förbundskrav från fotbollen, och andra idrotter.

Min åsikt är att förbunden skjuter sig själva i foten på sikt när man kräver ett visst antal åskådarplatser, allt för många journalistplatser eller räknar antalet duschmunstycken.

De kraven går ut över arenaägarna som till 99 % är kommunerna. Det innebär att kommunernas skatteintäkter ska användas till dessa, ofta helt onödiga upprustningar.

Att säkerheten för spelare, publik och funktionärer ska vara hög, har jag inga problem med. Men varför ska förbunden lägga sig i antal åskådarplatser? Eller duschmunstycken? Trams och storhetsvansinne om ni frågar mig.

All heder åt Ängelholm kommun som vågar sätta ner foten i den här frågan. Förbunden måste besinna sig. Ska man fortsätta med dessa krav är det minsta man kan begära att man är med och finansierar också.

Sportsligt skulle en omräknad serie gynna Hammarby och Jönköping. Jag tror dock att båda dessa hellre tar sig upp i Allsvenskan på egen kraft än på andras olycka.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN, AB, AB.

måndag 29 september 2014

Opera och dansband – två sidor av samma mynt

Häromdagen var jag och såg en uppsättning av Händels opera XerxesArtipelag, med bl a Malena Ernman och Loa Falkman i rollerna.

En häftig upplevelse med en fantasifull scenografi, njutningsfylld musik och skickliga artister i en fantastisk skärgårdsmiljö.

Föreställning sjungs på italienska. Som tur är textas delar av replikerna så att man ändå kan förstå handlingen.

Och det är just här jag gör min reflektion. Historien i botten är en mycket trivial kärlekshistoria med förvecklingar som vilken sängkammarfars som helst.
Sångtexterna är typ ”Om han inte älskar mig så vill jag dö” eller ”Jag älskar henne som stjärnorna älskar himlen”.

Skulle SIFO be folk att sätta in olika musiktyper på en skala mellan ”Finkultur” och ”Superfolkligt” eller möjligen ”Pretto” och ”Bonnigt” så skulle säkert opera komma i ena änden och dansbandsmusik i den andra.
Sanningen är att de två olika kulturyttringarna faktiskt har en del gemensamt, de enkla och triviala texterna. Dessutom verkar inte heller de som gillar det ena eller det andra inte alls bry sig om texterna utan istället njuta av eller dansa till musiken.

Med andra ord så finns det mycket som faktiskt förenar opera och dansbandsmusik. Härligt! Leve mångfalden och valfriheten!

Relaterat: DN, DN, DN, AB, AB.

torsdag 18 september 2014

Tack Tyresö! Eller..?

Så här med lite distans till valdagen kan det vara dags för ett försök att analysera resultatet. Alliansen har fortsatt majoritet i Tyresö, utan att ha SD som någon slags vågmästare.

Under 2010-2014 har mandatfördelningen mellan Alliansen och de rödgröna varit 29-20. Kommande period blir det 26-21, med SD på 4 mandat.

Största tappet gjorde vi Moderater med -3 mandat, minus 6,1 procent. Det är visserligen bättre än på riksnivå, men gör också att man får sig en tankeställare.

Om du någonsin hållit på med lagsport vet du hur jag kände de första dagarna efter valet. Det var som om Sverige spelat mot Andorra och Zlatan till slut snubblat in segerresultatet 1-0. En match som man bara ska vinna och även gjort, med minsta möjliga marginal. Sådan framkallar ingen större glädje, bara lättnad.

Visserligen fick SD i Tyresö mycket färre röster lokalt 6,3 procent än på riksnivå, men alldeles för många för att man inte ska börja fundera. Hela 9,6 procent av Tyresöborna gav SD sin röst i riksdagsvalet.

Vi har inga utanförskapsområden och en mycket låg arbetslöshet. Bostadsbrist, ja men så är det tyvärr i alla storstadsområden. Jag vägrar att tro att det finns 6 (eller 9) procent rasister i Tyresö, så en del av de sex procenten orsakas troligen av att många inte skiljer på sina röster till de olika valen.

Icke desto mindre backade vi Moderater 6 procent i Tyresö. Min snabbanalys säger att det i övrigt främst beror på:

Vi har varit för dåliga på att berätta vad vi gjort under pågående period. Folk glömmer snabbt. Jag tror vi till kommande år måste satsa lite mer på tryckt information.

Socialdemokraternas lögnaktiga propaganda om skolorna i Tyresö. Att skicka brev med felaktigheter till barnfamiljerna bidrog säkert en del trots snabba dementiaktiviteter. De själva vann inget på smutskastningen, men vi förlorade.

Dålig information om vad som bestäms lokalt. Tyvärr tror jag att de negativa reportagen i media om sjukvården spillde över en del lokalt. Många människor vet inte att detta beslutas regionalt.

Självklart förlorade vi även lokalt på SD:s framgångar på riksplanet.

Kanske är också våra Allianskompisar lite för osynliga lokalt?

En generell slutsats är att vi måste våga tala om de frågor som hittills i stort sett varit tabu. Vår integration av nyanlända kan bli bättre. Det finns självklart kriminella med invandrarbakgrund, liksom bland ”gammelsvenskar” etc. 
Jag tror att genom att adressera även de problem, och utmaningar som en generös flyktingmottagning faktiskt skapar, så kommer vi också att öka toleransen och acceptansen. Det betyder inte med nödvändighet att vi alltid måste debattera med SD, men vi måste ta upp dessa ämnen.

Till slut har jag ändå landat i ett: Tack Tyresö för ert förtroende! Jag ska göra allt för att leva upp till det. Det har varit jättekul att få så många glada tillrop, SMS och FB-likes under valrörelsen och det har i alla fall stärkt mig att vi är på rätt väg i mycket.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN, DN.