Ekonomisk dopning inom idrotten

Uppdrag Granskning har grävt ner sig i Östersunds Fotbollsklubbs affärer. Klubbens starke man, och fd ordförande, står dessutom åtalad för ekonomisk brottslighet som skulle syftat till att gynna klubben.

Hur det var med den saken får rättsväsendet reda ut. Men hela historien pekar på ett systemfel inom framförallt fotbollen och ishockeyn.

Många elitklubbar, främst inom fotboll och ishockey brottas med ekonomiska problem. Ett resultat av allt högre spelarlöner som inte motsvaras av intäkterna.

Vem minns inte Leksands kommuns dribblande med campingplatser och gathörn för att hålla den krisande hockeyklubbens ekonomi över vattenytan? Hur mycket stoppar Skellefteå Kraft in i det lokala hockeylaget per säsong?

Själv var jag i högsta grad involverad i Tyresös satsning på damfotboll med ekonomiska saltomortaler för att klara de hutlöst höga spelarlönerna. Den klubben gick i konkurs och jag är idag glad, även om trycket var tungt, att jag var en av dem som sa nej när klubben ville ha mer pengar genom att sälja en läktare, som de inte ägde, till kommunen.

Vad består då systemfelet av?

Min uppfattning är att felet är tudelat:

1) Både fotbollen och ishockeyn har sagt nej till att låta ett företag äga mer än 49 % av klubbarna. Detta gör, såklart, att inga finansiärer vill gå in tungt om de inte får inflytande.

Man hade chansen för några år sedan då Riksidrottsförbundet föreslog att varje specialidrottsförbund själva skulle kunna avgöra den frågan.

Både ishockeyn och fotbollen sa, helt obegripligt, nej. Svårt att förstå varför man avsade sig den egna idrottens möjlighet att besluta. Ska man vara realistisk så är det i princip dessa två idrotter där en extern majoritetsägare på allvar skulle vara aktuellt.

2) Trots att man inte på allvar kan locka finansiärer att investera tungt så har man, så vitt jag vet, inte ens diskuterat ett lönetak. Det innebär att de accelererande spelarlöner äter upp allt större del av intäkterna.

Lite märkligt, eftersom lönetak inte är ovanligt inom elitidrotten. Till exempel tillämpar NHL ett tak som innebär att en klubbs samlade lönesumma för spelartruppen inte får överstiga ett visst belopp.

Resultatet av detta systemfel kan bli att det dyker upp kommunpolitiker eller andra som ”vill sätta kommunen på kartan” eller bygga monument över sig själva genom en framgångsrik idrottsförening.

När det gäller skattemedel kan man starkt ifrågasätta om dessa ska användas för att hålla en elitidrottsförening under armarna. Hur ädelt syftet än kan tyckas vara.

Elitidrott är sedan länge showbiz och eventverksamhet. Särskilt gäller det fotboll och ishockey (för herrar). Det har inget med folkhälsa att göra. Tiderna när de lokala stjärnorna jobbade på bruket eller som brevbärare parallellt med sin idrott, är sedan länge förbi.

Nej låt elitklubbarna finansiera sin egen verksamhet fri från skattemedel. Då kan vi tala om konkurrens på lika villkor.

För sin egen skull borde också ishockeyn och fotbollen våga släppa in majoritetsägare från näringslivet eller diskutera ett lönetak. Att sitta still och krama folkhemstanken fungerar inte på dagens elitidrott.

Första offret för förbundskraven

Det ser mörkt ut för fotbollsklubben Ängelholm i Superettan. De har stora ekonomiska problem, och igår sa en enig kommunstyrelse i Ängelholm nej till bidrag och lån.

Säkerligen ett svårt beslut, men helt riktigt. Elitidrotten måste kunna stå på egna ekonomiska ben. Skattebetalarnas pengar ska inte användas för att finansiera vuxna elitidrottare, tycker jag.

En av orsakerna till den ekonomiska krisen är de krav som Svenska Fotbollförbundet ställer på klubbarnas arenor. Ängelholms hemmaplan klarar inte dessa och som en följd har man fått spela sina hemmamatcher i Helsingborg, vilket gett stora underskott i kassan. Till slut har ju visserligen kommunen faktiskt antagit en plan för upprustning som gett ”dispens”, men uppenbarligen för sent.

Jag har tidigare skrivit om dessa förbundskrav från fotbollen, och andra idrotter.

Min åsikt är att förbunden skjuter sig själva i foten på sikt när man kräver ett visst antal åskådarplatser, allt för många journalistplatser eller räknar antalet duschmunstycken.

De kraven går ut över arenaägarna som till 99 % är kommunerna. Det innebär att kommunernas skatteintäkter ska användas till dessa, ofta helt onödiga upprustningar.

Att säkerheten för spelare, publik och funktionärer ska vara hög, har jag inga problem med. Men varför ska förbunden lägga sig i antal åskådarplatser? Eller duschmunstycken? Trams och storhetsvansinne om ni frågar mig.

All heder åt Ängelholm kommun som vågar sätta ner foten i den här frågan. Förbunden måste besinna sig. Ska man fortsätta med dessa krav är det minsta man kan begära att man är med och finansierar också.

Sportsligt skulle en omräknad serie gynna Hammarby och Jönköping. Jag tror dock att båda dessa hellre tar sig upp i Allsvenskan på egen kraft än på andras olycka.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, DN, AB, AB.

Andra bloggar om fotboll, idrott, arenor, ekonomi, kommuner, Ängelholm, superettan, Hammarby, Allsvenskan.

Tala inte om fans och supporters

I skuggan av gårdagens tragiska händelse i Helsingborg, är det några saker som jag reagerar emot.

Varför snackas det om fans och supporters? Ett fan eller en supporter för mig är någon som i positiv anda följer och hejar på sitt lag regelbundet. 

De som slåss på stan eller uppträder maskerade på en idrottsläktare är för mig inget annat än våldsbejakande, kriminella huliganer.

En kommentator talade om ”konstig supporterkultur”. Detta handlar vare sig om supportrar eller om kultur!

Såklart att jag som supporter ibland hoppas att värsta konkurrenten ska förlora för att det gynnar mitt lag.

Såklart att jag i sociala sammanhang tycker det är kul att munhuggas med vänner som håller på andra lag än mitt eget.

Aldrig någonsin att jag skulle tillgripa våld för att försvara dessa åsikter!

Jag kanske är cynisk, men jag har svårt att känna sympati för en huligan som skadas i ett slagsmål med andra huliganer i en grusgrop, långt ifrån arenan. När däremot, vilket är en sanning sedan länge åtminstone i Stockholm, vanliga familjer med barn inte vågar gå till arenan för att heja på sitt lag, då har det gått åt h-e för långt!

Vad kan man då göra åt saken? Ja, förslag saknas inte och jag tycker, som många med mig, att vi kan snegla mot England, där man uppenbarligen kommit till rätta med de värsta avarterna.

En uppenbar sak som vi måste skynda på är ett maskeringsförbud på offentlig plats. Det finns inget seriöst ”fan”, eller för den skull seriös demonstrant, som har anledning att uppträda maskerad. I så fall har man en dold agenda att starta eller provocera fram bråk.

De huliganer som lagförs borde dömas till långa tillträdesförbud till alla idrottsarenor och förses med fotboja så att polisen kan se var de håller hus. 

Vi får inte glömma bort att de som bråkar är väldigt få och bara har tagit idrotten som ”gisslan” för att få utlopp för sina kriminella lustar. Men som bekant, ett ruttet äpple kan ju förstöra en hel korg.

Till sist. Inför kvällens match mellan AIK och IFK Göteborg meddelade AIK:s supportrar att: ”Vi stoppar försäljningen av tröjor och pins med texten ´Vår plikt i livet – hata hata hata Göteborg´. Idag är inte en dag för hat.”

Pinsamt. Betyder det att det är ok att fortsätta hata imorgon, eller nästa vecka? Det är precis sådant som underblåser idrottsvåldet och jag efterlyser föreningarnas fördömanden kring dessa avarter. När får vi höra dem?

Relaterat: AB, AB, DN, DN, DN, DN.

Andra bloggar om fotboll, idrott, sport, huliganer, hat, Djurgården, AIK, Hammarby, våld, samhälle, supportrar.

Mjällbys minkar – idrottens vardag

Mjällby AIF mot Elfsborg i fotbollsallsvenskan borde inte ge några större rubriker. Båda lagen ligger i mitten av tabellen och kommer rimligen inte att förekomma i vare sig topp- eller bottenstrid.

Ändå skapar matchen känslor. Orsaken är att Mjällby planerar att låta en av sina sponsorer ställa ut ett gäng minkar i bur under matchdagen. På Listerlandet där Mjällby hör hemma är pälsdjursuppfödning nämligen en stor näring och dessa småföretagare är viktiga sponsorer till Mjällby.

Dagligen läser vi om hur stora internationella klubbar bollar med miljarder i sin verksamhet. Storstjärnor Ronaldo, Messi och vår egen Zlatan skriver nya kontrakt värda hundratals miljoner. Den verklighet som Mjällby, och de flesta andra svenska klubbarna, lever i är en helt annan. Här får man vara glad för alla som på något sätt vill bidra ekonomiskt till klubbens överlevnad.

Konflikten infinner sig när små sponsorer börjar ha åsikter om varandra. Mjällby är knappast i den positionen att de har företag som står i kö för att bli ensamma sponsorer och slanta upp de miljoner som krävs för en säsong i allsvenskan. Det kan man om inte annat se på antalet företagslogos på matchtröjorna. Därför måste de vårda och vara rädda om alla sponsorer de faktiskt har. Jag avundas inte klubbledningen i det här fallet.

Man kan naturligtvis ha åsikter om djur överhuvudtaget ska födas upp enbart för sin päls, men såvitt jag vet så sköts minkfarmarna enligt gällande lag. Gillar man inte det så är det lagen som ska ändras.

För Mjällbys, och alla andra mindre klubbars skull, hoppas jag verkligen att de fundamentalistiska djurvännerna ställer till något på matchdagen. Vill de ändra lagen ska de ta av sig maskerna och börja agera politisk.

Willy DeVille när det begav sig

Kommer någon förresten ihåg det gamla rockbandet Mink DeVille? Blir deras namn ”Minkby” om man översätter det lite kreativt?

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om sport, Mjällby, idrott, fotboll, Zlatan, Messi, allsvenskan, ekonomi, funderingar, Elfsborg.

Städa hemma först, SvFF

Sverige vann träningslandskampen mot Makedonien ikväll. Under matchen tog sig tre huliganer in på planen och sprang fram till Zlatan.

Det var inte första gången det hände. Vad kunde hänt om någon hade haft med sig ett vapen? Varför kan det hända om och om igen i samband med matcher som arrangeras av Svenska Fotbollförbundet?

Det mest pinsamma är faktiskt inte att det uppenbarligen klickar någonstans i förbundets organisation. Nej, det pinsamma är att samma förbund, som inte kan stoppa några småbusar från att springa in på planen, är samma förbund som ställer massa krav på de svenska klubbarna. De kraven ställer de dessutom till alla i både herr- och damallsvenskan.

Istället för att räkna antalet toaletter och duschar eller antal linjer på konstgräsplanerna, oavsett om det är en arena för 35 000 åskådare eller Tyresövallen som kanske tar 3 500, borde man städa på sin egen bakgård först.

Eftersom man dessutom inte bidrar till klubbar och arenaägare med en enda krona så borde det ju finnas pengar, eller hur? Pinsamt är bara förnamnet!

Sedan tycker jag att vi från politiken faktiskt kan bidra med att stifta de lagar som krävs för att registrera huliganerna och kunna stänga av dem på livstid. Det måste vara den rätta vägen istället för staket. Några sådana lär ju dessutom förbundet knappast betala själva.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB.

Andra bloggar om fotboll, Tyresö, Zlatan, arenor, huliganer, ekonomi.

Real Tyresö

Caroline Seger, en spansk landslagstjej, Lisa Dahlkvist och nu Marta! Den mest spännande svenska fotbollen kommer 2012 helt klart att spelas på Tyresövallen. Kul!

Hoppas att många stockholmare tar chansen att se fin fotboll i Tyresö kommande säsong.

Någon skrev att det vore som om Kalmar värvat Messi. Det är väl kanske att ta i, men en tung värvning är det i alla fall.

Utmaningen för klubben nu är att få alla egon att spela som ett lag. Om man inte drabbas av allt för många skador borde vägen till SM-guldet vara som en ”walk in the park”.

Välkommen till Tyresö i vår!

Relaterat: SvD, SvD, DN, AB, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om fotboll, idrott, Tyresö, Marta.

Nu tar vi cupen istället!

Tyresö FFs allsvenska damlag har sammantaget gjort en mycket bra säsong. Att etablera sig i toppen av serien, och ända fram till sista omgången ha chansen till guld är en mycket bra prestation.

Den prestationen får vi inte glömma, trots att tjejerna inte tog chansen som uppenbarade sig med två omgångar kvar. Två segrar och guldet skulle vara klart.

Jag såg sista matchen mot Torbjörn Nilssons Göteborg på plats, och kan bara gratulera Torbjörn och tjejerna till en välförtjänt seger. Tyvärr klarade inte Tyresölaget att leva upp till pressen den dagen.

Min matchanalys säger att TFF saknade två saker. För det första en targetplayer att spela upp bollen på, som håller i tills man hunnit flytta upp laget för att anfalla med fler spelare. Att nästan alltid anfalla i djupled blir lätt att läsa för motståndaren. Göteborg hade en sådan i planens bästa spelare, Sara Lindén.

För det andra saknade man, i denna match i alla fall, en ledare i laget som kunde gå före i ord och handling för att få med sig laget. Såvitt jag kunde se, och höra, var det ingen som tog den rollen. Kanske Caroline Seger, som kommer till nästa säsong är den ledargestalt som behövs på planen?

Nu är det bara att glömma de sista två matcherna och ladda om till cupfinalen 29 oktober. En segerbuckla där och tjejerna kan gå till vintervila och försäsongsträning med gott självförtroende.

Relaterat: DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, AB, AB.

Andra bloggar om fotboll, sport, Tyresö.

Allsvenskan 2010 - en summering

Årets Allsvenska är färdigspelad. Malmö FF är välförtjänta mästare efter en strid med Helsingborg ända in i sista omgången.

Varför vinner då Malmö? Jag tror att det handlar om mognad hos de många lovande unga spelarna i laget. Många med ”Zlatanliknande” bakgrund, där individuell skicklighet nu har adderats med spel även för laget.

Kul för Roland Nilsson att han lyckats skapa ett lag av alla talanger. Kanske ser vi nu ett trendbrott, där tekniskt skickliga grabbar med invandrarbakgrund och stort ego kan det stora steget från junior till seniorspelare och även bli bra lagspelare? En övergång som juniorsuveränerna BP, t ex, haft väldigt svårt att lösa.

Mina tips från i våras var inte helt fel, även om jag hade helt fel om Mjällbys chanser. Här kommer en sammanfattning i rubrikform:

Årets positiva överraskningar: Mjällby, Örebro och såklart Helsingborg.

Årets negativa prestationer: IFK Göteborg, AIK och i viss mån Elfsborg.

Årets gäspningar: GAIS och Trelleborg.

Årets genombrott: Pekalski i MFF och Gerndt i Helsingborg/Gefle.

Årets viktigaste spelare för sitt lag: Tobias Grahn i Mjällby. Vem hade kunnat tro det?

Årets tränare: Peter Gerhardsson i Häcken som flera år klarat kvar ett mediokert lag utan profiler. Något för Bajen, kanske?

Årets mest saknade: Ivan Obolo i AIK. Det hade alla kunnat räkna ut, utom AIKs ledning.

Årets minst saknade: Henke Larsson. Vem hade kunnat tro det?

Hur går det då nästa år? Man får nog utgå från att en hel del spelare hamnar i Danmark eller Holland, men får MFF behålla stommen blir de farliga även 2011. Även IFK Göteborg tror jag kan repa sig från årets klena insats.

Nykomlingarna då? Syrianska kan säkert hänga kvar, medan Norrköping får det svårt. Hur som helst, nu får vi snart gå i svenskt fotbollside, bara cupfinalen kvar. Kan Bajen skrälla ännu en gång och få chansen i Europa?

Relaterat: AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp, Exp.

Andra bloggar om fotboll, Allsvenskan, Malmö FF, Bajen.

Vårtecken nummer 1

Idag startar fotbollsallsvenskan, för mig ett vårtecken som heter duga.
Vintern som vi haft har nog inte påverkat de allsvenska lagen så negativt, de har bättre förutsättningar och ekonomi att åka på träningsläger till varmare platser.

Lagen i de lägre divisionerna däremot, har säkert haft en sämre försäsong än på länge. Jag vet att lagen här i Tyresö fått ställa in både träningar och träningsmatcher trots idrottsplatspersonalens heroiska arbete.

Men nu ska kulan börja rulla, härligt!

Hur kommer det att sluta då? Ja, som många andra tror jag tyvärr att avgörandet sker utanför planerna. De lag som får behålla sina spelare efter sommarens transferfönster får såklart bättre förutsättningar än de som blir av med sina stjärnor.

Givet att alla lag får behålla sina trupper tror jag att topp tre ser ut så här:

1) IFK Göteborg
2) Elfsborg
3) Malmö FF

Göteborg snubblade på mållinjen redan ifjol och deras många ungdomar har fått ytterligare ett års rutin på nacken så jag tror det ger utslag i år.
Elfsborg har en bred och stabil trupp med ”gammelgubbarna” Svensson och Lucic i spetsen och har en hög lägstanivå.
När det gäller Malmö blir jag inte riktigt klok på dem och deras resultat. De har en bred trupp, bra tränare, strålande ekonomi, ny arena men ändå får de inte riktigt utväxling. Kanske är det ändå dags i år.

Outsiders får väl bli Kalmar och AIK. Kalmar verkar som alltid stabila men kanske skakas av Babupaaffären i början av säsongen. AIK är ju försvarande mästare men jag tror att förlusten av Obolo kommer att svida mer än man själva vill tro.

Vilka som åker ut? Tyvärr Åtvidaberg, nostalgikickar till trots, ni är chanslösa och kommer troligen att följas tillbaka till Superettan av Mjällby.

Relaterat: AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD, Exp, Exp, Exp, Exp.

Andra bloggar om fotboll, Allsvenskan, Tyresö.

Råttorna lämnar skeppet

Bajen förlorar igen, stryk i ”ödesderbyt” och nu är goda råd dyra. Mitt i uppladdningen för matchen kommer beskedet att VD Micke Andersson avgår.

I en intervju säger han ungefär ”det var inte meningen att nyheten skulle ut förrän på måndag”. Vadå ”meningen”? Meningen var att han åtminstone skulle städa upp i det ekonomiska storträsk som klubben uppenbarligen hamnat i.

Nu sägs det liksom i en parantes att han blivit hotad av s k fans men att det inte är huvudorsaken till avhoppet. Tragiskt och oförsvarbart, men det kan inte varit en överraskning så skulle kunna ske.

Jag har aldrig förstått vad styrelsen trodde han skulle kunna uträtta. Vad sa att han skulle lyckas i Bajen efter att ha misslyckats både i Malmö och Norrköping? Det blir lite galghumoristiskt att han lämnar i samband med matchen mot just ”Gnaget”. Fegt, tycker jag!

Åker Hammarby ur, vilket mycket talar för utan anfallare och anfallsspel, är det en gåta. En gåta är hur man totalt misslyckats med att utnyttja ett av landets absolut starkaste varumärken. Visserligen ska den som håller på Bajen lida och sväva i ovisshet, det ligger liksom i sakens natur, men i det här fallet har det gått för långt.

En stilla nåd att be om är att styrelsen inser sina misstag och anställer en ny VD som inte måste vara en gammal spelare utan någon som kan marknadsföring och ekonomi samt en tränare som får sköta laget inom de ramar som han har fått.

Just idag är jag inte så stark, men hoppet är det sista som överger en...

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB, Exp.

Andra bloggar om Allsvenskan, Hammarby,fotboll.

Värre än befarat

Det som började med härliga rysningar när 10 000 människor sjunger allsång till ”Idag är jag stark” övergick snart till kalla kårar.
Som ni redan förstått var jag ikväll på Söderstadion för att se Hammarby tvåla till superjumbon Örgryte. Resultatet blev 0-1, och det värsta är att det inte var orättvist.

ÖIS, anförda av veteranerna Allbäck, Santos och Bengt Andersson i målet kontrollerade större delen av matchen genom att backa hem, krympa ytor och när man fick tag i bollen, vårda den. Hammarby skapar några halvchanser under de första 30 minuterna men efter det, i princip ingenting.
Än värre är att ÖIS vinner 90 % av alla närkamper. Den enda Hammarbyspelare som visar lite vinnarskalle är U21-landslagsmannen Emil Johansson.

Bajen har ambitionen att spela runt bollen inom laget, vårda den och rulla upp motståndarlaget. Ett slags ”Barcelona light” om man så vill. Problemet är att man varken har spelarna för att genomföra detta eller pengar att köpa spelare som skulle kunna den spelidén. Man saknar både kreativa mittfältare och forwards och har egentligen inte haft några sådana spelare sedan Petter Andersson försvann till Holland.

Med tanke på det utsatta tabelläget är det kanske dags att spela det spel som spelartruppen tillåter. Använd pengarna för Charlie Davies till att köpa en riktig targetforward som kan ta emot och hålla i bollen medan man flyttar upp laget. Markus Allbäck gör exakt det, lugnt och fint. Bollen sitter som klistrad vid foten eller så skarvas den vidare med ett enkelt tillslag till rättvänd spelare. En sådan spelare behöver Bajen, synd bara att Allbäck själv är upptagen!

Det är dags att gå tillbaka till guldreceptet, Sören Cratz kan nog ställa upp som konsult!

Relaterat: AB, AB, Exp, Exp, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om Allsvenskan, Hammarby,fotboll.

Allsvenskan 2008 – en summering

Årets lag: Kalmar, tabellen ljuger aldrig.
Årets flopplag: Alla tre stockholmslagen. Borde kunna bättre med det material de ändå har. För mycket fokus på huliganer och saker runt omkring?
Årets överaskningslag: Örebro i konkurrens med Gais. Begränsade resurser men gör det ändå bra.
Årets spelare: Kan bara bli en och bara det är en svaghet för allsvenskan. Se bara på alla passningar med ett tillslag, se bara på mottagningarna, se bara på målen. Henke Larsson förstås!
Årets tränare: Borde kanske vara Nanne Bergstrand men jag säger firma Rehn och Olsson i Blåvitt. Försöker spela rolig fotboll och vågar verkligen släppa fram unga talanger.
Årets spelarförluster: Petter Andersson och Paulinho. Gjorde att Hammarby förvandlades från en medaljaspirant till ett vanligt mittengäng.

Årets rookie: Viktor Elm. Kanske inte helt ny men har verkligen blommat ut den här säsongen, bra target, bra på huvudet, ruggiga frisparkar.
Årets besvikelse: Måste bli Malmö FF. Det kändes som om Roland Nilsson var rätt tränare men jag kanske hade fel. Har inte lyckats med sina ungdomar som t ex IFK Göteborg.
Årets målgörare: Kim Olsen i Örebro. Jag räknar det som en större prestation att gör 9 mål på 15 matcher i ett skitlag än Ingelstens 19 mål i ett guldlag.
Årets krigare: Pontus Wernblom i IFK Göteborg. Krigar som Håkan Mild med glimten i ögat och har inte alltid blydojorna på (friskparken mot Elfsborg).
ALL STAR TEAM: Christensen (IFK G) – Arthur Sorin (Kalmar)/Lucic(Elfsborg)/Rasmus Bengtsson (Trelleborg)/Hjalmar Jonsson (IFK G) – Ishizaki (Elfsborg)/Petter Andersson (Hammarby)/Henke Larsson (Helsingborg)/Viktor Elm (Kalmar) – Ingelsten (Kalmar)/Olsen (Örebro).
Årets bonus: När Norrköping åker ut och Sleipner samtidigt går upp i div 1 så skiljer bara en serie mellan de gamla antagonisterna.

Sammanfattningsvis måste jag konstatera att serien tyvärr tappat en del spänning och drag. En förklaring är förstås de vikande publiksiffrorna och huliganrubrikerna som går hand i hand. En annan tror jag är att storstadslagen aldrig riktigt varit med och slagits om guldet, MFF och Gais var inte ens med från början och sedan har övriga storstadslag fallit ifrån ett efter ett.
Jag vill inte ta ifrån Kalmar och Elfsborg det sportsligt rättvisa men jag tror att för att få tillbaka intresset måste vi ha med några storstadslag i toppen. IFK Göteborg är på god väg men hur blir det med 08-lagen och MFF till 2009?

Relaterat AB, AB, AB, AB, AB, DN, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om fotboll, allsvenskan.

Vardagsglädje

Omstart för allsvenskan efter EM. Ibland har man känslan...
Tack Elfsborg, Sundsvall, Kalmar, Linköping och Bajen för ett litet tillskott i kassan igår.