Att vara deltidspolitiker

Jag får ganska ofta frågor som: ”Vad gör du egentligen?” ”Är du politiker på heltid?”

Mitt svar är då att jag är politiker på deltid, och företagare övrig tid. Att vara deltidspolitiker fungerar förmodligen inte för alla eftersom det kräver möjligheten att flexa sin tid. 

Det stora flertalet folkvalda i kommunerna är fritidspolitiker som lägger stor del av sina kvällar, och ibland helger, på att ta sitt samhällsansvar. Ett sådant uppdrag går att kombinera med ett heltidsjobb.

Sedan finns det fåtal, de som oftast syns och hörs i media, som har möjlighet att syssla med politik på heltid, men de är väldigt få till antalet.

Och så finns det gruppen mittemellan, d v s sådana som jag, deltidspolitiker. I runda slängar har jag f n fasta arvoden som motsvarar ungefär 50 % av en heltid. Den faktiska tid jag lägger på politiken, inklusive obetalda partimöten, kampanjarbete etc motsvarar ungefär 70 %, eller 30 timmar per vecka.

Ett lättare sätt att förklara är att beskriva en typisk dag i mitt liv:

07.30 Väckning. Äter frukost (yoghurt/mussli/juice), skummar DN och petar in kontaktlinserna samtidigt. Kollar sedan inkomna mail.

09.00 Sammanstrålar med kommunens eminente fritidschef för en liten biltur. Syftet är att på plats kolla in pågående anläggningsarbeten och hur dessa fortskrider. Det blir en salig blandning av utegym, raststugor, multianläggning och strandbad. Det är mycket på gång i Tyresö!

11.30 Tillbaka i kommunhuset. En kort sammanfattning med fritidschefen som avslutning. Växlar några ord med fastighetschefen på vägen ut.

12.30 Åter på hemmakontoret. Kollar och besvarar mail.

13.00 Nu blir jag företagare. Möte med kollegan/sonen i den delägda konsultfirman. Förutom sedvanlig uppdatering av aktuella kunduppdrag finns två punkter på agendan.

Ett utkast till en distansutbildning i intäktsoptimering på uppdrag av en kund samt planering av ett frukostseminarium vi ska hålla i maj. Mycket kaffe.

17.00 Promenad till biblioteket i Tyresö Centrum. Biblioteksveckan pågår för full. Passar på att byta ut böcker av Majgull Axelsson och Joyce Carol Oates mot två deckare på bordet för ”Raedcykling”. Bra initiativ.

Idag är det även vernissage i konsthallen. Erik Sigerud ställer ut. Träffar nyss avtackade bibliotekschefen som ser ut att må bra i sin nya roll som pensionär.

 18.00 Hemma igen. Fler mail att besvara och en svåger som fyller jämt att ringa.

19.00 Inser att jag inte ätit något sedan frukost och drar igång en pastakastrull.

19.30 Resten av kvällen delas mellan nyheter och sport på TV, två tvättar, några strukna skjortor, ytterligare några mail samt förberedelser för morgondagens möten.

01.15 Släcker lampan efter att ha läst en stund. Föredrar skönlitteratur i sängen framför sammanträdeshandlingar.

Så här kan en typisk dag se ut, även om variationen är stor. Ett antal telefonsamtal pågår under dagen, förstås. Det speciella med denna dag, torsdagen 21 april 2016 är att det för ovanlighetens skull inte är något kvällsmöte. Bortsett från sommaren samt runt jul, så har jag i medeltal tre vardagskvällar bokade för olika kvällsmöten. Så icke idag.

Om det inte är stressigt? Jo ibland, men jag trivs jättebra, får träffa massor av kompetenta och trevliga människor, känner att jag gör skillnad och dessutom är det ju i högsta grad frivilligt. Prova får du se!

Andra bloggar kultur, idrott, Tyresö, politik, vardag , bibliotek , litteratur , konst, företagande, näringsliv, Moderaterna, politiker, livspussel.

Google - Nya Spectra?

Google är det företag som flest ungdomar vill arbeta hos. Google är utifrån sett en drömarbetsgivare med massa förmåner som gym, gratis mat och gratis tvättstuga på jobbet.

Google har en massa bra gratistjänster förutom sin sökmotor, mail, webbläsare, kartor och inte minst just detta bloggverktyg. 

De håller också på med en massa spännande och gigantiska projekt. Vad sägs om att scanna in all världens böcker och göra dem sökbara eller att fotografera all världens gator?

Det låter ju för bra för att vara sant, eller hur? Dessutom tjänar de ofantligt med pengar.

Varför gör jag då inte vågen? Jag vet inte egentligen, men jag får upp ett ord i hjärnan: Spectra!

Har ni glömt det så var det en organisation som strävade efter ett världsherravälde och ständigt dök upp i de första James Bondfilmerna. 007 räddade såklart världen innan han drog sig tillbaka med hjältinnan, men vem är vår tids Bond?

Nu påstår inte jag att Google har en dold agenda, men erkänn att tanken svindlar!

Relaterat: DN, DN, Ny Teknik, Ny Teknik, SvT Kobra, E24, E24.

Andra bloggar om funderingar, vardagsbetraktelser, internet, Google, bilar, valfrihet, James Bond.

Valfrihet är bra

I Tyresö öppnade tidigare i år Sveriges första privata bilprovning. Igår var det min tur att testa den.
När jag kom dit så var det många människor i väntrummet som var ute efter en drop-in-besiktning. Jag hade dock bokat och två minuter före utsatt tid var det min tur.

Det är det finska företaget Carspect som är först i landet att etablera sig på den nya avreglerade marknaden. Extra glädjande är att de valde just Tyresö som pionjärstation. Kommande stationer är Vårby, Malmö och Kristianstad.

För den som är van vid den statliga Bilprovningens jättestationer är det här något helt annat. Ljusa lokaler med väntrum där man bjuds på fika och sitter på mjuka soffor. Ett förbättringsområde så här i starten kan vara informationstavlor, det var inte helt intuitivt var man anmälde sig och sitt fordon.

Stationen har bara en bana vilket innebär en viss begränsning av kapaciteten men samtidigt måste man komma ihåg att den initiala investeringen i framförallt utrustning, både mekanisk och elektronisk, förmodligen är ganska hög så man kan förstå att de måste börja i mindre skala. Dessutom väntas flera aktörer etablera sig inom något år och man vill ju inte riskera överetablering.

Vad jag särskilt gillar förutom möjligheterna till drop-in är kvällsöppet och öppet på lördagar, d v s när de flesta har tid. Högt servicetänkande alltså.

Jag önskar Carspect lycka till i Tyresö och hoppas att flera Tyresöbor än jag uppskattar både närheten och valfriheten.

Hur min bil klarade besiktningen? Bra fråga, har ni några fler bra frågor..?

Här läser du mer om Carspect i Tyresö.

Relaterat: DN, E24, AB, SvD.

Andra bloggar om funderingar, vardagsbetraktelser, Tyresö, service, bilar, valfrihet.

Service?

För några veckor sedan lämnade jag in ett trasigt däck till en av gummiverkstäderna i Tyresö. Däcket hade förmågan att vissa mornar vara tomt när jag kom ut för att åka iväg och jobba.
Min lösning var att köra ca 200 m till närmaste mack, fylla på luft och på vägen mot målet stanna till vid varje mack för att kolla trycket. Efter andra gången insåg jag att jag inte behövde stanna för att kolla, luften höll bra. Till nästa gång alltså.

I början trodde jag det var någon som jäklades och luftade däcket, kanske någon som tyckte bilen var ful, hade fel färg eller någon som inte gillade mina politiska åsikter. Det sista alternativet försvann snart ur medvetandet när jag insåg att de ändå är så få (!) i Tyresö att det var osannolikt att just de skulle hitta min bil på en anonym parkeringsplats.

När jag bytte till dubbdäck i höstas fick däcket ligga kvar i bagageluckan för att jag inte skulle glömma att fixa det innan den efterlängtade våren.

Samma dag jag lämnat in däcket ringer en kille från däckfirman och säger: ”Du, det här går inte att laga, men jag kan fixa dit ett nytt. Tusen spänn, balanserat och klart!”

Hold your horses, dude (eller något liknande) svarar jag. Tusen spänn? Har du inget begagnat? Jag ska kolla, säger killen och försvinner i flera minuter. När han till sist återkommer är det med beskedet att det inte fanns något, just nu. Jag fick gärna återkomma om någon vecka.
När jag ringde någon vecka senare hade han ett däck för 800 spänn, ”balanserat och klart”. All right, dude (eller något liknande) svarade jag. När blir det klart? Imorgon blev svaret.

Igår, tre dagar senare, skulle jag hämta däcket. Första gången jag kom dit var det lunchstängt (!) så jag fick vackert återkomma. Väl på plats kliar sig killen i huvudet, knappar på sin dator och ger beskedet: ”Man måste beställa 20 däck i stöten så vi har inte fått in ditt däck än”.

Min ”Roy-och-Roger-varningsklocka” börjar då ringa i bakhuvudet. Men efter en tur in i verkstaden återkommer killen och konstaterar att: ”Vi fick visst däckleveransen på lunchen, så vi kan fixa det nu”.

Ska man bli glad eller förbannad? Jag valde det förstnämnda, betalade och klev in i verkstaden där Roy och Roger själva jobbade. Trots att killen i kassan tog fram min tomma fälg och det nya däcket vimsade Roy runt utan att hitta det samtidigt som Roger frågar om Roy ”dragit fast hjulbultarna på Mazdan”. När Roy väl fick tag på mina prylar gick det ändå fort.

Undrar vad som hade hänt om jag kommit en dag tidigare? Undrar vad som skulle hända om en transplantationskirurg hade samma koll på sina ”delar”? ”Det kom in ett hjärta på lunchen, tror jag. Jag ska bara kolla hos vaktmästaren, du kan väl raka bröstkorgen på patienten under tiden?”

Pust...

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD, SvD, E24, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om funderingar, vardagsbetraktelser, Tyresö, service, bilar.