Alternativen till Putin

Allt talar för att dagens presidentval i Ryssland ger Vladimir Putin ytterligare sex år vid den yttersta makten. Visserligen har han under sitt mellanspel som premiärminister i praktiken fortsatt att styra landet, men nu blir det officiellt.

Det har under de senaste åren talats allt mer om Putins maktfullkomlighet och den utbredda korruptionen i det ryska samhället. Inte minst i sociala medier har protesterna blivit allt högljuddare.

Hur stort stöd Putin egentligen har hos ryssarna, är det förmodligen ingen som kan säga, men att stödet, trots valfusk och fiffel, är stort kan man nog konstatera.

Jag är absolut ingen expert på Ryssland, men jag har jobbat en del i öst, delvis med ryssar, så jag har några teorier varför Putin trots allt har detta stöd.

Ryssland är ett oerhört stort land, tänk bara nio (9) tidzoner. Landet består av en mängd nationaliteter och många olika folkslag och kulturer. Om man ska fortsätta vara en nation krävs en stark ledare, och jag tror att Putin av många ryssar, inte minst på landsbygden, uppfattas som just stark.

Många ryssar är uppfostrade med att Ryssland är den enda motpoolen till USA:s världsherravälde och tror att Putin är en ledare som kan stå emot USA.

Det starkaste skälet till Putins dominans tror jag dock är bristen på alternativ. Eftersom Putin har kontrollerat traditionella media, har det varit svårt för motkandidater att komma fram med sitt budskap.

Bara det faktum att kommunistledaren Gennadij Ziuganov ser ut att bli tvåa i valet visar att ryssarna har långt kvar att vandra.

Hur konstigt det än låter, så kanske det är bäst det som sker. Nu har den demokratiska bollen börjat rulla och om sex år finns det förhoppningsvis en bättre organiserad opposition som på allvar kan ta upp kampen, både mot Putin, och korruptionen.

Då har kanske även den stora del av landets befolkning som inte bor i storstäderna fått upp ögonen för vad som pågår, inte minst via Internet.

Som läget är idag, utan någon tydlig motkandidat, finns risken för att det gigantiska landet annars slits sönder i inre stridigheter. Ett nytt Jugoslavien vill ingen ha, oavsett vad man tycker om Putin, och därför är inte de politiska protesterna större från väst heller.

Relaterat: SvD, SvD, SvD, SvD, DN, DN, DN, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, samhälle, Ryssland, Vladimir Putin, demokrati.

Mandatfördelning - maktfördelning

Nu diskuteras det vilt i alla politiska församlingar hur de olika förtroendeuppdragen ska fördelas mellan partierna i de segrande blocken. Hur många ministerposter ska Moderaterna få i regeringen? Hur många landstingsråd ska KD få i landstinget? Hur ska vi fördela de olika uppdragen inom Alliansen i Tyresö?

Svaret är förmodligen att, det finns inget givet svar. Det finns argument både för den rent matematiska modellen, t ex respekt för väljarna, men ska man gå på procent eller mandat? Det finns även argument för den förhandlande modellen, gick man till val som ett lag borde även lojala lagspelare få del av belöningen.

Jag är övertygad om att det finns även andra, mer subtila, faktorer som spelar in. En sådan är vilka personer från de olika partierna som finns tillgängliga och dessutom intresserade av olika förtroendeposter. 

Det borde vara ganska svårt att kräva en viss plats i laget om man inte har spelare att besätta platsen med. Utöver detta måste man såklart värdera vilket inflytande de olika positionerna ger på politiken. Hur mycket är exempelvis en post som ordförande i Kommunfullmäktige värd? Är utrikesminister tyngre än socialminister?

Under valrörelsen klarnade det allt mer för mig vad jag skulle vilja ta på mig för ansvar i Tyresö kommande mandatperiod. Vad det är? Det tänker jag i första hand berätta för partiets valberedning och för mina närmaste. Var lugna, ni kommer få veta, när det blir dags.

Relaterat: AB, DN, DN, DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om val 2010, politik, Alliansen, valresultat, funderingar, Moderaterna, Tyresö.