Älgarås by night

Till priset av en villa i Djursholm får man 21 likadana hus i Älgarås, som ligger i närheten av Töreboda. Detta konstateras i en undersökning som presenteras av Fastighetsbyrån.

Jag kan inte påstå att jag är förvånad över att det är dyrast i Djursholm, men kanske att Älgarås (uttalas med hårt G, som godis), som trots allt inte ligger i Norrland, utan i Västergötland, är billigast.

För en villa i Tyresö får man nästan elva i Älgarås. Skulle jag då vilja flytta dit och frigöra en hel del kapital? 

Nej absolut inte, jag trivs med närheten till både storstadens puls och skärgårdens rymd. Den som bor i Älgarås har förmodligen andra kriterier för sin livskvalitet och det är väl kanonbra, hela Sverige ska ju kunna leva. Valfriheten är viktig.

Knäckfrågan är då om vi med skattemedel ska hålla landsdelar igång där få, eller ingen vill bo. Glesbygdsstöd eller inte, alltså.

Där är jag mer tveksam. Grunden måste vara att varje landsända ska leva på sina egna meriter. Tillfälliga stöd i samband med industrinedläggningar ska vi absolut ha, för att ge människor chansen att anpassa sig, eller i värsta fall flytta. Men att fortsätta pumpa in mer pengar i någon slags konstgjord andning, nja...

Oftast föds kreativitet ur kriser och med tanke på hur tättbefolkat södra Europa är i förhållande till stora delar av Sverige är jag övertygad om att turismen är framtiden i glesbygden.

Älgarås by night då? Jo, där sänker sig förmodligen både tystnaden och mörkret och, de som bor där är såå lyckliga...

Jag är förresten inte så säker på att det finns något nattliv i Djursholm heller, förutom den obligatoriska pizzerian, förstås.

Relaterat: DN, DN, SvD, SvD.

Andra bloggar om Sverige, ekonomi, turism, funderingar, Tyresö, samhälle.

Varför inte en Klimatdag?

Socialdemokraternas nya partisekreterare, Carin Jämtin, har kommit med ännu ett inte helt genomtänkt förslag. Hon tycker att vi behöver en muslimsk helgdag. Hur smart är det?

Sverige är ett sekulariserat land och vi behöver inte fler religiösa helgdagar, snarare färre. Man får väl anta att detta är någon slags flirt med väljare som bekänner sig till islam, och som sådan är den riktigt billig.

Jämtin påpekar helt riktigt att vi är ett multikulturellt samhälle för att i samma andetag föreslå att en religion ska särbehandlas med en egen helgdag.

Varför inte avskaffa första maj som helgdag? Det finns ju ingen arbetsfri dag för de borgerliga partierna att manifestera sina hjärtefrågor på. Det kanske fanns behov av en dag för den s k arbetarrörelsen för 50 år sedan, men eftersom de nya Moderaterna är det nya arbetarpartiet kanske vi helt sonika skulle ta över första maj?

Skämt åsido, jag tycker absolut att vi skulle kunna fundera på att avskaffa en eller annan religiös helgdag, men inte för att ersätta den med en annan.

Varför inte byta ut första maj mot en nationell klimatdag 7 juni? Där kunde de som ville göra en ideell insats för miljön. Kanske städa i skogen eller lära sig mer om solenergi? Företag som på ett eller annat sätt arbetar med innovationer inom klimat och miljö kunde få chansen att visa upp och förklara sina produkter.

Dessutom skulle många fler kunna fira vår nationaldag ordentligt i vetskapen att vara ledig även dagen efter. Vad tror du om det, Carin?

Relaterat: DN, SvD, Exp, DI.

Andra bloggar om politik, helgdagar, funderingar, religion, Carin Jämtin, miljö, samhälle, klimat.

Sanningen om barnfattigdom

De socialdemokratiska förstamajtalen innehöll inga större överraskningar, satsningar på välfärden och krafttag mot barnfattigdomen. Ingen är väl förvånad.

Just ordet och begreppet barnfattigdom är det uppenbarligen något som (S) tänker använda som ett nytt mantra.

Sanningen är att 1997, när Göran Persson styrde landet, var dubbelt så många barn fattiga jämfört med idag. Det säger inte Juholt ett ljud om.

Sant är att barnfattigdomen ökat något från 2007 till 2008, efter många år av minskning, en kanske inte helt ologisk utveckling när vi gick in i en finanskris samtidigt med en lågkonjunktur.

I många kommuner, inte minst i Stockholmsområdet, har barn i ekonomiskt utsatta hushåll trots detta fortsatt minska. I min kommun Tyresö t ex, minskade antalet från 6,8 till 6,4 procent mellan 2007 och 2008. Det säger inte de lokala sossarna ett ljud om.

Begreppet är dessutom missvisande, det korrekta är ”Barn i ekonomiskt utsatta hushåll”, vilket betyder att det är föräldrarnas ekonomiska och sociala situation som är utsatt. Men det är ju inte lika medialt...

Låt mig tala klarspråk: Självklart ska inga barn i vårt land leva i fattigdom. Därför är Alliansens inriktning att hjälpa människor bort från utanförskapet via arbetslinjen den rätta långsiktiga vägen att gå.

Att ge föräldrarna en möjlighet till självförsörjning genom eget arbete är det bästa receptet för att hjälpa de utsatta barnen, inte mera bidrag som firma Juholt & Waidelich tror.

Relaterat: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD, AB, AB, AB, AB.

Andra bloggar om politik, 1 maj, Socialdemokraterna, barnfattigdom, Tommy Waidelich, Håkan Juholt, Alliansen, , Tyresö, ekonomi.