Sedan socialdemokraterna och miljöpartiet för några dagar sedan berättade att de kommer att fördjupa sitt samarbete inför valet 2010 och dessutom petar vänsterpartiet från sitt lag har debatten rasat. Ohly säger att han minsann inte är någon knähund, diverse fackföreningsbossar rasar och Aftonbladets ledarsida tycker att vänstern visst måste får vara med.
Vad är det som händer egentligen? Är det en sensationell nydaning i den svenska politiken vi bevittnar? Kommer det politiska landskapet förändras?
Det är naturligtvis svårt att säga men några antaganden och slutsatser kan jag i alla fall bjuda på.
*Mona Sahlin vet att vänsterpartiet aldrig kommer att rösta fram en borgerlig regering men det skulle däremot miljöpartiet mycket väl kunna göra. Därför är det viktigt för henne att hålla miljöpartiet närmare den socialdemokratiska barmen.
Både Mona Sahlin och Lars Ohly vet att den socialdemokratiska rörelsen genom historien räddat vänsterpartiet kvar i riksdagen genom att stödrösta och sannolikt kommer detta att ske igen. Jag har väldigt svårt att se hur s och mp skulle kunna få en egen majoritet i valet och därför behöver de v i riksdagen.
*Petningen av vänsterpartiet kan faktiskt få konsekvensen att deras stöd ökar. Det verkar som om Ohly helt plötsligt fått luft under vingarna och producerar debattinlägg på löpande band. Troligen anade v utspelet från s och mp och var förberedda.
*Helt klart flirtar Mona Sahlin med folkpartiet och centerpartiet i sina utspel där det i princip bara är moderaterna som angrips. Om flirten är seriös eller bara syftar till att splittra alliansen är svårt att säga. Hade den kommit nära valet hade man kunnat tolka den som en desperat fem-i-tre-flirt av rädsla att behöva gå hem ensam men nu lutar jag mer åt att s vill söndra. Det tror jag dock inte hon har så mycket för. Jag upplever att samarbetet inom alliansen fungerar så bra det bara kan med fyra partier som trots allt både vill regera och samtidigt behålla sin egen partiprofil. Där har Fredrik Reinfeldt gjort ett bra jobb i det tysta. Möjligen skulle flirten kunna ge resultat efter en eventuell borgerlig valförlust och ett eller annat partiledarbyte.
Sammanfattningsvis så gör detta i alla fall inte att alternativen blir tydligare för väljarna, snarare tvärtom. På ena sidan en välsamordnad allians och på den andra en röd-grön röra.
Läs mera: DN, DN, AB, AB, SvD.
Andra bloggar om Lars Ohly, socialdemokraterna, Mona Sahlin, val 2010, alliansen.
fredag 10 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar