Papperslösa människor

DN har idag flera artiklar om de s k ”papperslösa” och deras rätt till sjukvård på samma villkor som övriga medborgare. Med papperslösa menar man människor som av någon anledning vistas i Sverige utan tillstånd.
Den senaste tolkningen av gällande lagstiftning är att dessa människor får betala samma avgifter som turister när de söker vård i Sverige.
Kritikerna menar att om dessa människor senare får uppehållstillstånd så kliver de in i vårt samhälle med stora skulder till vården som i sin tur påverkar exempelvis möjligheten att få en bostad. Att skriva av skulderna går inte utan strider mot gällande lagar.

I den här frågan känns det som att det blir fel hur man än vrider på den.

Å ena sidan finns det den humana inställningen som säger att självklart ska alla människor i vårt land få den sjukvård de behöver. Det får de nu men till ett annat pris än för oss som har uppehållstillstånd eller medborgarskap.
Å andra sidan finns den demokratiska inställningen att myndighetsbeslut och lagstiftning ska respekteras. Dessa människor ska inte vara här och har oftast fått avslag på begäran om asyl eller uppehållstillstånd. Ska man trots att man obstruerar mot fattade beslut ändå få samma rättigheter som de som följer lagar och myndighetsbeslut?

Jag tycker trots allt att den nya tolkningen är tillfredsställande. Självklart ska de papperslösa kunna få sjukvård i Sverige – ingen ska behöva dö. Däremot måste de ta konsekvensen av att vistas här illegalt och faktiskt betala för sig. För dem som senare lämnar landet innebär det i praktiken att de aldrig kommer att betala det de är skyldiga och det kan vi säkert leva med.

Om man tycker regelverket är fel så ska detta påverkas via den politiska vägen. I en demokrati har vi inte bara rättigheter utan även skyldigheter att följa demokratiskt fattade beslut, hur korkade vi än tycker att de är.

Relaterat: DN, DN, DN.

Andra bloggar om sjukvård, politik, samhälle, demokrati.

Bil laddare, LCD-skärmar, FM-sändare, Skal, Headset, Skärmskydd, Handsfrees mm.

Lettlands bönder marscherar mot Riga

Som om landet inte hade nog problem med finanskris, instabil regering och kravaller så är det nu dags för de lettiska bönderna att protestera och kräva mer stöd.
Mjölkpriset är högre i Lettland än i Sverige men ersättningen till bönderna mycket låg.

Genom att marschera mot huvudstaden och antagligen blockera en hel del trafik med sina jordbruksmaskiner och traktorer sällar sig de lettiska bönderna till en tradition som man främst förknippar med Frankrike. Där är det mer regel än undantag att bönderna korkar igen motorvägar och tippar gödsel utanför presidentpalatset så fort det går dem emot.

Jag har rest en del i båda dessa länder och kan, utan att vara jordbruksexpert, konstatera att min sympati ligger helt hos letterna. På den lettiska landsbygden kan man fortfarande se hästar som drar plogen eller harven. Dessutom gör ju klimatet att skördarna per automatik inte kan bli lika bra som i Sydeuropa.

Det känns verkligen som det är hög tid att börja ta tag i soppan med EU:s jordbrukspolitik och de gigantiska bidrag som betalas ut. Kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik står för 45 procent av EU:s budget. Du läste rätt, 45 procent!
Det måste ju finnas bättre saker att lägga pengarna på, gemensamma klimatåtgärder, hjälp med infrastrukturen i de nya medlemsländerna, gemensam brottsbekämpning eller helt enkelt sänkta avgifter för medlemsländerna. Listan kan göras lång.

Frågan är bara vem som vågar kasta den första stenen? Förre presidenten Chirac vågade inte, vågar Sarkozy? Det kommer att smärta och orsaka kaos och kravaller på många ställen men ibland måste man ta de smällarna för att kunna gå vidare.

Relaterat: SvD, AB, AB.

Mer om EU:s jordbrukspolitik här.

Andra bloggar om EU, politik, Lettland, miljö.

Phelps kör så det ryker

Den åttafaldiga guldmedaljören från OS i Beijing, Michael Phelps, har bett om ursäkt skriftligt för en bild från november där han ses röka marijuana. Trots att det inte är prestationshöjande så räknas det som dopning och kan ge 2-4 års avstängning.

Detta är inte alls bra. Självklart för missbruket, men framförallt för att Michael Phelps är en förebild för många ungdomar. Inte bara för simmande utan för alla andra med ett strulande liv. Enligt hans mor under OS så skickade hon honom som liten till simträningen för att han skulle få utlopp för en del av sin hyperaktivitet. Om jag inte tar helt fel har han även fått diagnosen ADHD. Det gör hans prestationer i bassängerna ännu större och den bilden riskerar nu att solkas ner.

Sedan kan man naturligtvis ha åsikter om Wadas regelverk. Om ett medel inte är prestationshöjande, varför är det då dopningsklassat? De flesta länder har lagar kring narkotikainnehav och i vissa fall –bruk, det borde ju räcka alldeles utmärkt.

Slutligen är det ju allmänt känt inom idrottskretsar att många toppatleter festar ganska hårt under de få viloperioder de har. Det är förstås inget att rekommendera men jag kan faktiskt tycka att det är rätt mänskligt så länge det inte går över styr som i det här fallet.

Relaterat: DN, SvD, AB

Andra bloggar om sport, idrott, simning.